Halmstad var under senare medeltiden, sedan staden flyttats till sitt nuvarande läge, omgiven av befästningsmurar och vallar. Redan vid denna tid nämns stadens fyra portar.
Under nordiska sjuårskriget (1563-70) belägrades Halmstad av Erik XIV och hans svenska trupper. Arkeologiska undersökningar har gett fynd som indikerar kraftiga stri-der vid en tegelrundel strax öster om Norre port.
Mellan 1598 och 1603 genomgick befästningsanordningarna ombyggnadsarbeten och förstärkningar som bland annat resulterade i att Norre Port fick det utseende som ligger till grund för dagens anläggning.
När Halland blev svenskt 1645 överlämnades den befästa staden utan strid, men 1676 belägrades den av danskar, vilka efter en tid dock drog sig tillbaks.
1734 lades fästningen ner när garnisonen drogs in. Riksdagen beslutade att rasera fästningsverket med undantag för muren mot ån och portarna.
1737 auktionerade Kronan ut byggnader och tomter tillhörande fästningsverken. Den nu privatägda porten fick funktion som gräns för Lilla tullen, även kallad stadstullen. Tullstugan låg strax innanför porten.
1780-81 förvärvade staden ¾ av porten. Motiveringen i Stadens Äldstes protokoll är värd att citera:
"så mycket hellre som porten i nuvarande skickelse ej allenast är på sitt sätt nyttig utan också prydelig för staden, hvilken till sitt yttre anseende ofelbart skulle minskas i händelse porten blefve till någon del raserad".
1833 uppläts porten på tio år till Hallands bataljon för att hysa bataljonens persedelförråd. Strax därefter vidtogs vad som verkar vara den första större ombyggnaden av porten. För att bättre kunna hysa bataljonens förråd påmurades den södra gaveln, försågs med fönster och avvalmad gavelspets. Bataljonen använde porten till 1844.
Från 1862 och tio år framåt inhyste stadens skarpskyttekår sitt förråd av gevär och ammunition i porten.
1870 väcktes motion i stadsfullmäktige att riva porten. Rivningsdiskussionerna ledde till att porten 1873 genom Konungens Befallningshavandes beslut skyddades enligt 1867 års Kungl. Förordning angående forntida minnesmärkens fredande och bevarande. I Kungörelsen fastslås att Norre Port såsom
"både i historiskt och architektoniskt afseende märkvärdig böra i oförändradt skick åt efterwerlden bewaras".
1887 uppläts Norre Port till Hallands Museiförening. Samtidigt genomgick den en omfattande ombyggnad. Norra gaveln uppmurades och försågs med fönster. Taket fick en avvalmad gavelspets lik den tidigare utförda på södra gaveln. Nya fönster togs upp på långsidorna och taket försågs med takfönster. Sannolikt ändrades även entrédörrarna vid detta tillfälle.
En viktig förändring som skedde vid detta tillfälle var att putsen på fasaderna togs bort. Ända sedan Norre Port uppfördes hade den varit putsad. Ursprungligen i en starkt röd färg som senare ändrades till vit. Sedan 1887 har fasadteglet varit synligt, vilket det ursprungligen inte var tänkt att vara.
Hallands museum flyttade ut ur porten 1933 när det nya museet stod färdigt.
1941 kunde Halmstads hemvärn flytta in i de övergivna museilokalerna.
Efter andra världskrigets slut kom portens restaurering under diskussion. Arbetet kopplades samman med omdaningen av Norre Katts park och nybyggnationen i kvarteret Stadsporten. Arkitekt Sven Brolid, Göteborg utarbetade det förslag som slutgiltigt godkändes 1971. Arbetet utfördes i etapper och avslutades i mitten av 1970-talet.
Restaureringen var mycket genomgripande och innebar att 1800-talets tillägg och förändringar togs bort. Syftet var att återskapa portens ursprungliga utseende och takresning. Nytillskotten i form av nytt tegel, portar m m gavs modern form som tydligt redovisar att det rör sig om nya tillägg. Interiören i portens övre rum gavs en modernistisk prägel.
En högst väsentlig del i arbetena och som påtagligt förändrade portens omgivning var rekonstruktionen/nydaningen av befästningsvallarna med bl a nya uppgångar till porten. En teaterscen och samlingsplats tillskapades i den rekonstruerade Norre Katt. Vallarna är tidstypiskt utformade med modernistiskt formgivna stenkonstruktioner, marktegel, sittbänkar och belysning.
Sedan mitten av 1970-talet används porten för konstutställningar. Under 2005 renoverades utställningslokalen som bl a tilläggsisolerades för att möjliggöra utställningsverk-samhet året runt.
KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Hallands län, 2007-06-18. Dnr 432-9787-00
ARTIKLAR I WIKIPEDIA
ARTIKLAR I WIKIDATA
BILDER I WIKIMEDIA COMMONS
