ÄLVROS GAMLA KYRKA

Troligen har det funnits ett medeltida kapell i Älvros längs med pilgrimsleden till Trondheim. En del medeltida fragment i kyrkan tyder på detta. Kyrkan, klockstapeln samt sockenstugan, ligger i ett riksintresseområde för kulturmiljövården.

Kyrkan, som troligen uppfördes 1570-80, flyttades till sin nuvarande plats 1638 då den också byggdes om och utökades med 14 alnar. Troligen hade den en rektangulär form. 1739-40 byggs den åter om under ledning av byggmästare Eric Svensson. Väsentliga delar av kyrkan behölls. Troligen förstorades då fönstren och väggarna höjdes. Södra och norra korsarmarna med tunnvalv av trä tillkom, liksom en läktare och en predikstol. Samtidigt flyttades sakristian till östra gaveln från norra väggen och ett vapenhus byggdes vid södra korsarmen.

FÖRSAMLING 1995 - ÄLVROS

BEFOLKNINGSTAL - 1805: 418, 1900: 857, 1995: 388

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Socknen utbruten ur Sveg mellan 1566 och 1580.

LÄGE OCH OMGIVNING - Älvros kyrkby är belägen på Ljusnans norra strand, ca 2 mil öster om Sveg, vid landsvägen mellan Sveg och Östersund. Älvros gamla kyrka, en under 1600- och 1700-talet ombyggd träkyrka, och Älvros nya kyrka, en träkyrka från 1880-talet, är bägge i bruk. Den nya kyrkan ligger mitt i bebyggelsen på ett plant parti ovanför Ljusnan (se III: ÄLVROS NYA KYRKA). Älvros gamla kyrka ligger ca 1 km längre åt nordväst vid Norrälvens utlopp i Ljusnan i en sluttning vid älven. Kyrkvallen med gamla kyrkan, klockstapel och sockenstuga ingår i riksintresseområde. Klockstapeln söder om kyrkan uppfördes 1796 av Pehr Pålsson i Stugun efter anvisningar av fadern, Pål Pehrsson. Bägge kyrkorna omges av gles bybebyggelse och åkermark. Läget invid pilgrimsleden och förekomsten av medeltida inventarier i Gamla kyrkan har tolkats som tecken på att kapell kan ha funnits Älvros redan under medeltiden.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den nuvarande Älvros gamla kyrka är en putsad korskyrka av trä, vars korsarmar i söder och norr är kortare än de övriga. Koret är inrymt i den östra armen. Sakristia vid östgaveln. I: En kyrka i Älvros är dokumentariskt belagd 1611. Den skall ha varit av trä och ha flyttats till gamla kyrkans nuvarande plats 1638. II: Efter träkyrkans flyttning till nuvarande gamla kyrkplatsen 1638 skall den ha utökats till sin dubbla storlek. Efter diverse förändringar under 1600-talets senare del var den försedd med vapenhus i söder och sakristia i norr. 1739-40 ombyggdes kyrkan kraftigt varefter den fick sin nuvarande form. Sannolikt bibehölls kyrkans öst- och västpartier, till vilka korsarmar fogades i norr och söder. Sakristian flyttades till östgaveln och vapenhuset uppfördes i söder.
EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkan täcks av spånklädda korsade sadeltak med liten takryttare över korsmitten. Väggarna är putsade (sedan 1806) men gavlarna spåntäckta. Ingång från söder genom vapenhus vid södra korsarmens gavel. Det stämningsmättade kyrkorummet täcks av tunnvalv i korsarmarna och stjärnvalv av trä, utfört av Jonas Granberg 1744, över korsmitten. Rummet domineras av dekorativt målade moln i valv och på väggar, utförda av Erik Nilsson Wallin 1747. Den välbevarade rikt bemålade inredningen härrör från 1600- och 1700-talen. Altaruppsatsen utfördes 1744 av Jonas Granberg från Klövsjö. Predikstolen utfördes av samme mästare 1761 med användande av äldre delar. De slutna bänkkvarteren och orgelläktaren är rekonstruktioner från 1929-32 av äldre. Orgelfasaden från 1800-talets förra hälft skänktes till
kyrkan 1934. När nya kyrkan stod färdig 1886 lämnades gamla kyrkan öde. Den restaurerades efter anvisningar av Eric Festin 1929-32.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002.

Närmast omges kyrkan av en rödfärgad bogårdsmur. Marken innanför murarna och omkring kyrkan täcks av en heltäckande gräsyta med stensatt gång fram till kyrkoporten från stegporten i öster. I sydost ligger klockstapeln som en del av bogårdsmurens sydöstra hörn. Utanför muren ligger i öster sockenstugan och i norr en grusad parkering. Ca 1900 fanns fortfarande en äldre bogårdsmur tillsammans med ett trästaket, men efter 1907 finns endast staketet bevarat. I samband med kyrkans restaurering 1929-1930 byggdes en ny bogårdsmur upp samt en steglucka, samtliga utfördes i en gammal stil. 2004 fick bogårdsmuren ett nytt tak. 1986-87 tjärades bogårdsmurens tak liksom kyrktaket och klockstapeln.

Klockstapeln har en åttkantig plan och byggdes i resvirke under åren 1795 - 1796 av Pehr Påhlsson från Stugun efter ritning av fadern Påhl Persson. Den ersatte en tidigare klockstapel vilken omnämns i äldre räkenskaper.. Det nedre partiet av stapeln är inbyggd med ett koniskt tak. En trappa leder upp till klockdäcket. Klockdäcket ramas in av ett räcke av svarvade balusterdockor i två avdelningar vilka går ända upp till kupolens början. Klockstapeln avslutas med en spånklädd kupol och spira vilken kröns av en vindflöjel i form av en tupp. Klockstapeln har gröna balusterdockor, och gröna ljudluckor med vita omfattningar. Enligt arkivuppgifter restaurerades klockstapeln 1930 och målades om med rödfärg och oljefärg. Årtalet 1930 finns målat 1985 restaurerades klockstapeln senast.