LILLA ISIE KYRKA

Kyrkomiljön
Byarna Lilla Isie och Västra Torp ligger på Söderslätt cirka en kilometer från sydkusten och en mil öster om Trelleborg. (Den medeltida kyrkan låg i Lilla Isie men den nya kyrkan byggdes 1858 i Västra Torp.) Slättbygden har Sveriges bästa åkerjord. De goda förutsättningarna för odling gjorde redan under förhistorisk tid området attraktivt. Kring 1000-talet, efter befolkningsökning och förbättringar inom jordbruket, skedde en omfattande bybildning. Under 1100-talet bildades socknarna och flera romanska kyrkor byggdes i området, ibland ersatte de en träkyrka. Till Lilla Isie socken hör även Böste fiskeläge. På en karta från 1797 ligger Västra Torps gårdar samlad som en långsträckt rundby kring en delvis bebyggd byplats. Byn var omgiven av odlingsmark indelad i en mängd smala tegar. Denna struktur behölls fram till enskiftet i början av 1800-talet då landskapet omvandlades. Jorden sammanfördes i större enheter, byn splittrades och flera av de arton gårdarna flyttades ut från bykärnan. Nya gatehus byggdes under 1800-talet. En brand 1899 ödelade ett tiotal hus i byn. En ny stor skola uppfördes på 1920-talet. De senaste decennierna har inneburit ökad mekanisering av jordbruket, sammanslagning till större enheter av jorden och minskat behov av arbetskraft i lantbruket. Den lilla byn idag består av en handfull gårdar, några gatuhus och fristående villor.

Kyrkogården ligger i norra delen av byn längs Västra Torps byaväg. Mot norr och öster gränsar jordbruksmark. På andra sidan vägen mot väster finns en kringbyggd gård. I söder gränsar en hästhage och en gård. Längs byavägen ligger den gamla skolan som varit pensionat och en bit bort en krog i ett gatehus.

Kyrkan ligger inom riksintresse kustzonen. Kyrkotomten ligger inom reg. fornlämning Lilla Isie 44:1 som utgör den ungefärliga bytomten enligt äldre lantmäterikartor. Dessutom finns en sten av granit som enligt sägnen blir våt inför regnväder, Lilla Isie 26:1. Stenen fanns tidigare i Lilla Isies rivna kyrka. Fornlämningar skyddas enl. 2 kap. kulturmiljölagen.

Kyrkogården
Historia
Kyrkogården i Västra Torp anlades när den nya kyrkan byggdes 1858 på en ny tomt. Den har senare utvidgats mot söder omkring 1910 och mot norr med ett stort område 1937. Norra kyrkogårdsmuren revs då och en ny mur byggdes runt utvidgningen. Lilla Isie kyrkogård är bevarad som ödekyrkogård. En häck visar den gamla kyrkans grundplan.

Beskrivning
Kyrkan ligger högt och kyrkogården sluttar mot söder och öster. Kyrkogården omges av en vitputsad mur avtäckt med röda tegelpannor åt tre väderstreck. I söder avgränsar istället en avenbokshäck. I väster finns tre dekorativa gjutjärnsgrindar mellan kraftiga murade stolpar. En trädkrans av hamlade lindar står kring kyrkogården. Inga övriga träd finns men flera gravplatser har stora vintergröna buskar. Norr och söder om kyrkan finns buxbomsomgärdade gravar med singel. I öster är stora delar av kyrkogården grässådd med enstaka äldre gravstenar stående i gräs. I nordöst har kyrkogården förmodligen aldrig blivit använd och är grässådd utan stenar. På södra sidan finns högresta stenar i form av obelisker, avbrutna kolonner och naturromantiska trädstammar med ekbladskrans. Här finns även flera gravkar, en planteringsram av sten. Lantbrukare är den vanligaste titeln men även några fiskare från Böste som visar på havets närhet. Flera olika hantverksyrken är representerade som skomakare, snickare och skräddarmästare. Kvinnliga yrkestitlar är ovanliga men här finns två barnmorskor och en hushållerska. Även på utvidgningen i norr från 1930-talet är gravplatserna omgärdade med buxbom men är mindre och individuella med lägre horisontella stenar. Utvidgningen skiljs från den äldre delen med en bred grusgång. På nya delen vilar skulptören Anders Olson (1880-1955) vars sten skiljer sig från de andra. Han sten är stående och har en rund kopparmedaljong med relief av Anders Olsons porträtt. Han har gjort flera offentliga skulpturer i skånska städer.

Byggnader på kyrkogården
Ett materialhus uppfördes 1911 vid kyrkogårdens sydvästra hörn. Det innehöll då spruthus, bårhus, kolbod och klosetter. 1936 byggdes det om till gravkapell. 2003 ändrades det till personalutrymme och toalett. Fasaden är vitputsad och taket täckt med röda tegelpannor.

Källor och litteratur
Skåne, Landskapets kyrkor, red. Markus Dahlberg, Riksantikvarieämbetet, 2015
Sockenkyrkorna kulturarv och bebyggelsehistoria, Riksantikvarieämbetet, 2008
Skånska kyrkor, Skånes Hembygdsförbund årsbok 1997
Underhållsplan för Lilla Isie kyrka 2007-08-10, Ponnert Arkitekter AB
Lilla Isie kyrka förr och nu, Stig Sivenius, 1958
Områdesbestämmelser för Västra Torps by, Trelleborgs kommun, 2004
Skånes medeltida dopfuntar, Lars Tynell, 1913
470 nya kyrkor, Bidrag till Sveriges arkitekturhistoria 1850-1890, Jakob Lindvall, 2009

HISTORIK FRÅN KYRKOBYGGNADER 1760-1860
Uppförd 1856-58 av byggmästare Johan Cederholm efter fadern Magnus Cederholms ritningar. Invigd 8 augusti 1858.

PLAN OCH MATERIAL - Rektangulärt kyrkorum med utbyggd sakristia i öster, skild från koret med skärmvägg. Torn med huvudingång i väster.

Uppförd av gråsten med omfattningar och dekorativa detaljer i tegel. Spritputsad med slätputsade omfattningar. Avfärgad i vitt.

EXTERIÖR - Utförd efter 1855 års ritningar. Utmärkande för exteriören är de dekorativa detaljerna. Magnus Cederholm var en av de av C G Brunius anlitade byggmästare och influenser från Brunius kyrkoarkitektur är tydliga.

INTERIÖR - Kyrkorummet utmärks av de låga kryssvalven. Interiören har delvis förändrats, främst genom öppen bänkinredningen och läktarunderbyggnad. Altarpartiet med altaret placerat mot skärmväggen är dock ursprungligt liksom predikstolen. Altartavlan, "Jesus och Martha", är utförd av Mårten Eskil Winge 1884 och ersatte då ett kors med svepduk. Orgeln tillkom 1881.

Källa: Kyrkobyggnader 1760-1860. D 1, Skåne och Blekinge. 1989.