BIOGRAFEN FLAMMAN

Funktionalismen var på högsta modet och Flamman utformades i en utpräglad "funkisstil med ljusa slätputsade fasader, ospröjsade fönster och ett nästan plant tak."
Funkisen slog igenom samtidigt som ljudfilmen, vilket fick stora konsekvenser för biografernas utformning. Att gå på bio blev nu ett folknöje och biograferna kunde för första gången frigöra sig från ambitionen att efterlikna teatern. Det var den moderna tiden som skulle speglas i byggnaderna efter mottot att formen följer funktionen. Det medförde att man nu lämnade klassicismens strävan efter symmetri. Olika formelement och volymer fogades istället samman till en många gånger asymmetrisk, men medveten och balanserad helhet. Detta kommer tydligt till uttryck hos Flamman, särskilt i det rundade vestibulpartiet, vars fönsterband följer den invändiga trappans stigning.

Biograf Flamman vid Redbergsplatsen stod färdig 1935. Det var en modern skapelse ritad av Sten Branzell, arkitekten som tillsammans med Uno Åhrén upprättade 1935-års stadsplan. Förutom biograf inrymde byggnaden två butikslokaler och en vaktmästarbostad.
På nyårsafton 1982 visades den sista filmen på Flamman. Byggnaden såldes därefter till Göteborgs Finska Pingstförsamling, som sedan 1983 använder den som gudstjänstlokal.
I och med ägarbytet skedde en del invändiga förändringar för att anpassa byggnaden till församlingens verksamhet. Salongen byggdes om i sin främre och bakre del. Bland annat tillkom ett samlingsrum och en läktare.
Källa: Byggnadsminnesförklaring av f d biograf Flamman på fastigheten Gårda 68:1. 2006

Biograf Flamman vid Redbergsplatsen stod färdig 1935. Det var en modern skapelse ritad av Sten Branzell, arkitekten som tillsammans med Uno Åhrén upprättade 1935-års stadsplan. Förutom biograf inrymde byggnaden två butikslokaler och en vaktmästarbostad.
På nyårsafton 1982 visades den sista filmen på Flamman. Byggnaden såldes därefter till Göteborgs Finska Pingstförsamling, som sedan 1983 använder den som gudstjänstlokal.
I och med ägarbytet skedde en del invändiga förändringar för att anpassa byggnaden till församlingens verksamhet. Salongen byggdes om i sin främre och bakre del. Bland annat tillkom ett samlingsrum och en läktare.
Källa: Byggnadsminnesförklaring av f d biograf Flamman på fastigheten Gårda 68:1. 2006

Biograf Flamman vid Redbergsplatsen stod färdig 1935. Det var en modern skapelse ritad av Sten Branzell, arkitekten som tillsammans med Uno Åhrén upprättade 1935-års stadsplan. Förutom biograf inrymde byggnaden två butikslokaler och en vaktmästarbostad.
På nyårsafton 1982 visades den sista filmen på Flamman. Byggnaden såldes därefter till Göteborgs Finska Pingstförsamling, som sedan 1983 använder den som gudstjänstlokal.
I och med ägarbytet skedde en del invändiga förändringar för att anpassa byggnaden till församlingens verksamhet. Salongen byggdes om i sin främre och bakre del. Bland annat tillkom ett samlingsrum och en läktare.
Källa: Byggnadsminnesförklaring av f d biograf Flamman på fastigheten Gårda 68:1. 2006

Biograf Flamman vid Redbergsplatsen stod färdig 1935. Det var en modern skapelse ritad av Sten Branzell, arkitekten som tillsammans med Uno Åhrén upprättade 1935-års stadsplan. Förutom biograf inrymde byggnaden två butikslokaler och en vaktmästarbostad.
På nyårsafton 1982 visades den sista filmen på Flamman. Byggnaden såldes därefter till Göteborgs Finska Pingstförsamling, som sedan 1983 använder den som gudstjänstlokal.
I och med ägarbytet skedde en del invändiga förändringar för att anpassa byggnaden till församlingens verksamhet. Salongen byggdes om i sin främre och bakre del. Bland annat tillkom ett samlingsrum och en läktare.
Källa: Byggnadsminnesförklaring av f d biograf Flamman på fastigheten Gårda 68:1. 2006