HULTSFREDS JÄRNVÄGSSTATION

År 1854 beslutade riksdagen att staten skulle bygga och ansvara för ett antal större järnvägslinjer, stambanor genom Sverige. Mindre järnvägslinjer skulle drivas av enskilda bolag sedan staten godkänt etableringarna. Staten kunde även stötta privatbanorna genom att bevilja fördelaktiga lån. Syftet var att skapa ett statligt kommunikationsnät inne i landet som genom enskilda banlinjer skulle sammanbindas med hamnstädernas sjöfart. Huvudansvaret för planeringen och anläggandet av stambanorna innehades av ingenjören Nils Ericsson som förste chef för Statens järnvägsbyggnader. Han hade tidigare erfarenheter som infrastrukturprojekt som Göta kanal och Trollhättekanal. Direkt efter beslutet påbörjades bygget av stambanan. Genom att undvika redan etablerade orter och förlägga stationerna i obebyggda områden, tillskapades tillväxtcentra där stambanornas stationer blev knutpunkter för det statliga och privata järnvägslinjerna. Järnvägen medförde sänkta transportkostnader och möjligheter till ny lokalisering av industrin och nya ekonomiska resurser. Spåren delade vanligen upp samhällena i en fram- och baksida, där stationshusen för persontrafiken vände sig med representativa fasader mot samhällets administrativa och kommersiella centrum, medan baksidan vanligen avsattes för godstrafik och drog därför till sig bebyggelse för industri- och transportverksamheter.
Större delen, 69 %, av det svenska järnvägsnätet byggdes av enskilda bolag. För anläggandet av järnvägarna och utformningen av byggnaderna vid de enskilda banorna ansvarade olika ingenjörer och arkitekter.
År 1939 fattades principbeslutet att förstatliga hela järnvägsnätet. Från och med sekelskiftet 1900 har nedläggningar kontinuerligt drabbat järnvägarna.
Järnvägsbyggandet innebar att nya byggnadstyper måste utvecklas för verksamheten samt för stora mängder gods- och persontransporter; stationshus med eller utan personalbostäder, hotell- och restaurangbyggnader, avträdeshus, godsmagasin, lokstall, vattentorn, ställverk, verkstäder, banvaktarstugor och andra boställsbyggnader.
Hultsfreds stationshus byggdes 1902 av Östra Centralbanan, då ortens fyra järnvägsaktiebolag behövde ett nytt stationshus. De övriga tre bolagen blev hyresgäster i det nyuppförda stationshuset. För ritningarna svarade arkitekten Georg A Nilsson. Byggnaden är uppförd med höga, branta tak som avslutas med en takryttare och fasader i tegel och puts. Den är tillbyggd på längden med en fönsteraxel åt vardera hållet men tillbyggnaden är väl anpassad och utförd i samma arkitektur som tidigare.

KÄLLA: Länsstyrelsen i Kalmar län, Beslut om byggnadsminne 2004