MARIESTADS TEATER

Efter Gustaf III:s död 1792 tynade intresset för teater bland den högre societeten och det blev istället borgerskapets teaterintresse som fick småteatrar i landsorten att blomstra under 1800-talets första decennier. I Mariestad gavs från 1820-talet föreställningar på vinden till ett magasin vid Stockholmsvägen. Så småningom växte behovet av en mer representiv lokal för teaterföreställningar, passande en residensstad som också var centrum för kulturen i länet. I en skrivelse i Mariestads Weckoblad 1841 argumenterade Adolf Ludvig von Hofsten på Säby för en ny teaterbyggnad och tog initiativ till bildandet av ett aktiebolag för finansieringen. Tomtmark bestående av en kålgård vid Kungsgatan den del av Österlånggatan som då kallades Kålgårdsgatan erbjöds av Frederique Louise Silfversvärd mot två aktier av bolagets ca femtio.

Man ansåg sig inte ha råd att anlita en professionell arkitekt för teaterbygget utan man skulle följa en plan uppgjord av skådesspelaren och teaterdirektören Anders Peter Berggren. Denne var en av det tidiga 1800-talets mera berömda teaterledare i landet som också var känd som "hofsectern" efter en köpt hederstitel. Dessa planer har inte återfunnits men på aktiebreven från 1841 finns en ritning av den tilltänkta gavelfasaden. Ritningen erinrar om en antik tempelgavel i empirestil med fyra kolonner eller pilastrar som bär upp ett rikt profilerat gavelfält. Den färdiga byggnaden fick dock en enklare form.

Timmer till bygget skänktes av traktens godsägare och 1842 hade man kommit så långt att byggnaden kunde börja användas. Den 18 september gavs de första föreställningarna vid en inofficiell invigning. Strax före jul 1842 meddelades att teaterhuset stod färdigt och inrymde en restaurang samt rum för resande. Den 4 januari 1843 skedde den officiella invigningen då Torsslowska teatersällskapet bland annat gav en översättning av Melesvilles komedi "Elle est folle". Mariestads teater är därmed en av landets äldsta landsortsteatrar.

Färdigbyggt blev Teaterhuset först 1848 då utsidans puts med dekorationer i form av hörnkedjor och taklist var klara, samt en invändig rappning av väggar och målning av salongen. Förutom teater fanns från början även restaurang i huset samt rum för resande. I slutet av 1880-talet började teaterns övervåning användas som telefonstation. Under 1890-talet bedrevs också konditoriverksamhet i bottenvåningen. Flera ombyggnader har ägt rum under 1900-talet men byggnadens exteriör och mycket av äldre interiörer finns bevarade, bl.a. salongens klassicistiska snickerier i salong och proscenium från 1840-talet, samt prosceniets målerier, ridån och en läktare från år 1900. Under den senaste renoveringen 1991-92 har man försökt återställa teatern till dess utseende på 1800-talet med vissa inslag från tidigt 1900-tal. Bottenvåningen i det angränsande huset öster om teatern känt som "skomagasinet" har vid denna renovering byggts samman med teatern och inretts med kapprum och WC för teaterns bruk. Husets övervåning har en välbevarad bostadsinteriör från 1800-talet. På gården bakom teatern har man byggt ett nytt kulissmagasin för teaterns samling av bevarade scendekorer från 1800-talet.

Källa: Carlquist Thomas, "Mariestads teater" Byggnadsminnen i Skaraborg nr 9, Länsstyrelsen/Länsmuseet i Skaraborgs län 1997.

Mariestads teater ligger i nordvästra hörnet av kvarteret Lärkan i stadsdelen Trädgården. Tomten, som utgjordes av en kålgård innan teatern byggdes, ligger i korsningen Kungsgatan och Österlånggatan som tidigare kallades Kålgårdsgatan. Teaterbyggnaden vänder gaveln mot Kungsgatan och långsidan mot Östra långgatan.

Väster om teatern står ett mindre reveterat tvåvåningshus känt som Skomagasinet. Vid den senaste ombyggnaden av teatern 1991-92 inrättades kapprum och WC i husets bottenvåning som byggdes ihop med teatern via en förbindelsegång som mot Kungsgatan givits formen av ett plank.
Söder om teaterbyggnaden finns en asfalterad yta mellan teatern och angränsande byggnader. Öster om teatern bildas en innergård mellan teatern, Skomagasinet och kulissmagasinet på tomtens östra del, en ny byggnad som har formen av ett äldre gårdshus med rödfärgad träpanel och pulpettak. Mellan Skomagasinet och kulissmagasinet finns en liten gräsmatta, längs de äldre byggnadernas väggar finns buskar och planteringar. Gårdsplanen är grusad med gångar av släthyvlad kalksten. Mot söder avgränsas gården av ett rödfärgat plank med gula trägrindar som löper från kulissmagasinets södra gavel och ansluter mot teaterns östra långsida.

Efter Gustaf III:s död 1792 tynade intresset för teater bland den högre societeten och det blev istället borgerskapets teaterintresse som fick småteatrar i landsorten att blomstra under 1800-talets första decennier. I Mariestad gavs från 1820-talet föreställningar på vinden till ett magasin vid Stockholmsvägen. Så småningom växte behovet av en mer representiv lokal för teaterföreställningar, passande en residensstad som också var centrum för kulturen i länet. I en skrivelse i Mariestads Weckoblad 1841 argumenterade Adolf Ludvig von Hofsten på Säby för en ny teaterbyggnad och tog initiativ till bildandet av ett aktiebolag för finansieringen. Tomtmark bestående av en kålgård vid Kungsgatan den del av Österlånggatan som då kallades Kålgårdsgatan erbjöds av Frederique Louise Silfversvärd mot två aktier av bolagets ca femtio.

Man ansåg sig inte ha råd att anlita en professionell arkitekt för teaterbygget utan man skulle följa en plan uppgjord av skådesspelaren och teaterdirektören Anders Peter Berggren. Denne var en av det tidiga 1800-talets mera berömda teaterledare i landet som också var känd som "hofsectern" efter en köpt hederstitel. Dessa planer har inte återfunnits men på aktiebreven från 1841 finns en ritning av den tilltänkta gavelfasaden. Ritningen erinrar om en antik tempelgavel i empirestil med fyra kolonner eller pilastrar som bär upp ett rikt profilerat gavelfält. Den färdiga byggnaden fick dock en enklare form.

Timmer till bygget skänktes av traktens godsägare och 1842 hade man kommit så långt att byggnaden kunde börja användas. Den 18 september gavs de första föreställningarna vid en inofficiell invigning. Strax före jul 1842 meddelades att teaterhuset stod färdigt och inrymde en restaurang samt rum för resande. Den 4 januari 1843 skedde den officiella invigningen då Torsslowska teatersällskapet bland annat gav en översättning av Melesvilles komedi "Elle est folle". Mariestads teater är därmed en av landets äldsta landsortsteatrar.

Färdigbyggt blev Teaterhuset först 1848 då utsidans puts med dekorationer i form av hörnkedjor och taklist var klara, samt en invändig rappning av väggar och målning av salongen. Förutom teater fanns från början även restaurang i huset samt rum för resande. I slutet av 1880-talet började teaterns övervåning användas som telefonstation. Under 1890-talet bedrevs också konditoriverksamhet i bottenvåningen. Flera ombyggnader har ägt rum under 1900-talet men byggnadens exteriör och mycket av äldre interiörer finns bevarade, bl.a. salongens klassicistiska snickerier i salong och proscenium från 1840-talet, samt prosceniets målerier, ridån och en läktare från år 1900. Under den senaste renoveringen 1991-92 har man försökt återställa teatern till dess utseende på 1800-talet med vissa inslag från tidigt 1900-tal. Bottenvåningen i det angränsande huset öster om teatern känt som "skomagasinet" har vid denna renovering byggts samman med teatern och inretts med kapprum och WC för teaterns bruk. Husets övervåning har en välbevarad bostadsinteriör från 1800-talet. På gården bakom teatern har man byggt ett nytt kulissmagasin för teaterns samling av bevarade scendekorer från 1800-talet.

Källa: Carlquist Thomas, "Mariestads teater" Byggnadsminnen i Skaraborg nr 9, Länsstyrelsen/Länsmuseet i Skaraborgs län 1997.