FRÄLSNINGSARMÉN

KVARTERET HORNET - Kvarteret Hornet är rektangulärt till formen och beläget sydost om Packhusplan. Strandgatan och Mellangatan avgränsar kvarteret i väster respektive öster, Danzigergränd i norr och Dubbens gränd i söder.
Under tidig medeltid var Packhusplan troligen stadens förnämsta torg. Senare under medeltiden anlades Stora Torget, vilket då kom att bli det största och mest betydelsefulla. Vid den här tiden hade kvarteret ett mycket centralt läge i staden. Strandporten vid Packhusplan var öppningen genom strandmuren, ut mot den dåvarande hamnen. Sedan medeltiden har det nuvarande kvarteret Hornets sträckning och tomtindelning förändrats. På 1200-talet löpte en gränd i öst-västlig riktning och delade kvarteret på mitten. Denna gränd försvann och blev tomtmark på 1600-talet och kvarteret fick då sin nuvarande sträckning. På 1697 års karta finns två fastigheter i kvarteret. Det nordvästra hörnet av kvarteret utgjorde en mindre, enskild tomt med tomtnummer 55. Resten av kvarteret utgjorde den andra tomten, nummer 54. I slutet av 1700-talet ändrades tomtindelningen. Kvarteret kom då att bestå av två fastigheter, vilka benämndes Strandroten II:5 och 51?2. Tomtindelningen i kvarteret är idag densamma, men sedan 1932 är fastighetsbeteckningarna Hornet 1 och 2.
Kvarteret har varit bebyggt sedan medeltiden, då det sannolikt var helt fullbyggt. I mitten av 1700-talet hyrdes under några decennier ett av kvarterets hus ut som residens åt landshövdingen. Idag har kvarteret kvar mycket av sin ursprungliga medeltida bebyggelse och präglas starkt av det välkända Liljehornska huset, som ligger med sin höga trappgavel mot Strandgatan.
HORNET 2 - Hornet 2 utgör den östra halvan av kvarteret och gränsar i öster till Mellangatan, i norr till Danzigergränd och i söder till Dubbens gränd. Fastighetens bebyggelse utgörs dels av ett bostadshus i nordost där Frälsningsarmén har sina lokaler, och dels av en sopbod i det nordvästra hörnet. Frälsningsarméns hus har sitt ursprung i medeltiden, men präglas av senare århundradens ombyggnader.
Under medeltiden utgjorde fastigheten de östra delarna av två kvarter med en öst-västlig tvärgränd mitt i. Gränden gick i den östra delen av kvarteret, under ett medeltida gatuvalv. Gatuvalvet byggdes in på 1850-talet, men kan ses på teckningar av P. A. Säve från 1840- och 50-talet. Själva gränden lades igen på 1600-talet. Fastigheten fick nuvarande sträckning redan på 1700-talet. Då betecknades fastigheten Strandroten II:51 ½. I början av 1900-talet fick tomten beteckningen Hornet 2. Den första bebyggelsen uppkom på medeltiden och det är delar av denna som idag utgör fastighetens huvudbyggnad.
Detta är en storbyggd fastighet, typisk för stadskärnan, men med moderniserad 1800-talskaraktär. Fastigheten är bebyggd med en större huskropp som har medeltida murverk, dock i okänd utsträckning, samt ytterligare en medeltida byggnadskropp med bevarade valv, men med okänd ursprunglig höjd. Båda husen är genomgripande ombyggda och har kvar volym och huvudsaklig exteriör utformning från omkring år 1855 samt 1930-tal. I nordväst och sydost finns två mindre grusbelagda gårdar. De tidigaste arkivariska källorna är från 1700-talets början. Fastigheten karaktäriseras då som en storbyggd stadsgård med generöst tilltagna magasinsutrymmen och ekonomiavdelningar, på en av stadens mer eftertraktade adresser vid Strandgatan. Samme ägare disponerade då hela kvarteret, alltså även nuvarande Hornet 1. Vid Mellangatan låg en lada och boskapshus, den befintliga norra byggnadsdelen, samt källare med förråd, vilken motsvarar den södra byggnadsdelen. Under några decennier vid 1700-talets första hälft hyrdes fastigheten ut som landshövdingeresidens. Därefter har åtskilliga av stadens högre borgare och handelsmän ägt kvarterets tomter. Den mest kände ägaren var 1798-1830 den på sin tid ledande assessorn Jacob Dubbe. Redan på 1840-talet låg varietésalongen "Oscarssalen" i huset. Ägaren, J.P. Ytterberg, bedrev på 1850-talet en nöjes- och krogrörelse, dit "Oscarssalen" hörde. Även senare ägare, före och under Frälsningsarméns tid, har bedrivit krog eller restaurang i huset. Från 1853 finns en enkel ritning, troligen till en ombyggnad av huset till nuvarande volym och huvudsakliga utformning. Gatuvalvet sattes då igen. På 1880-talet flyttade Frälsningsarmén in i fastigheten, men står som ensam ägare först år 1907.

KÄLLA: Visby innerstad - en bebyggelseinventering. Del 1. (2002). Huvudred. Hansson, Joakim. C O Ekblad & Co, Västervik. ISBN: 91-88036-48-0