KORSÖ TORN

Korsö torn representerar den första generationen arkitektritade fyrar som uppfördes runt våra kuster kring mitten av 1700-talet. Som sådan har tornet ett stort kulturhistoriskt värde.

KULTURHISTORISK BESKRIVNING - År 1753 beslutade Kungl. Maj:t att en ny fyr av sten skulle uppföras på Korsö som ersättning för flera tidigare båkar som funnits på ön. Året efter tog Amiralitetskollegiet fram ett kontraktsförslag på en ny fyr och ett bostadshus i sten. Den nya fyren och bostadshuset stod klara och besiktigades 1756 och året efter tändes fyren. Fyrtornet ritades av J. P Eckerman och uppfördes av sprängd gråsten till en höjd av 23 meter. Den försågs med en lanternin innehållande två spegellyktor som på kvällen drogs ut på var sida av lanterninen för att vändas fram och åter med hjälp av ett urverk. Detta var en uppfinning som gav ett blinkande fyrsken med en speciell karaktär.

Uppgifter finns att arkitekterna Carl Hårleman och C. J. Cronstedt skulle ha stått för ritningarna till Korsö torn. Hårleman, som var influerad av tidens livaktiga fyrbyggnadsverksamhet i Frankrike och England, ritade 1750 fyrbåkar i sten för bland annat Korsö och Utö. Dessa ritningar skulle även tjäna som typritningar vid uppförandet av nya fyrar i landet. I vilken utsträckning ritningarna användes vid byggandet av fyrtornet på Korsö är dock inte klarlagt.

År 1768 slog åskan ned i fyren och lanterninen med fyrapparaterna förstördes. Ganska snart kom dock nya och större lyktor på plats enligt samma princip som tidigare. Kronan inköpte fyrplatsen 1833 och tog även över driften av anläggningen. År 1847 byggdes tornkrönet om och en ny roterande spegelapparat insattes. Dessutom byggdes ett nytt och större bostadshus. Det gamla bostadshuset användes som uthus. Byggnaden kvarstår och är till det yttre fortfarande oförändrad, bland annat finns de ursprungliga små fönstren kvar.

Sedan en ny fyr byggts vid det närliggande Sandhamn 1882 ansågs fyren på Korsö som onödig och släcktes samma år. Fyrapparaten och lanterninen plockades ner och flyttades till Huvudskärs nya fyrplats. Fyrtornet fick stå kvar som sjömärke. Under andra världskriget användes tornet för bevakning. Högst upp tillkom då en våning i betong med en öppen plattform för bevakning. Förvaltningen av byggnaden överfördes 1969 från Sjöfartsverket till Fortifikationsförvaltningen (senare Fortifikationsverket). Under 1980-talet tillkom en glasad påbyggnad för tornets fortsatta funktion i ett utbyggt ubåtsförsvar.

KÄLLA: Angående förslag t förslag till skyddsföreskrifter, Riksantikvarieämbetet, 2002.