TUMBA PAPPERSBRUK

Riksbankens pappersbruk anlades 1755 på gården Övre Tumba i Botkyrka socken, i anslutning till Tumbaån. Redan dessförinnan hade en rad verksamheter i form av kvarnar, en klädesvalk m m funnits på platsen.
Anledningen till att Riksbanken, eller Rikets Ständers Bank, anlade ett pappersbruk var de omfattande problem man hade med förfalskade sedlar. Tidigare hade sedelpapperet importerats vilket gjorde att även mindre nogräknade personer kunde få tag i råmaterial för sedeltryckning. Lösningen på problemet var att tillverk ett papper, i egen regi, som inte kunde efterapas.
De första försöken med papperstillverkning på Tumba bruk visade snart at den kompetens som behövdes inte fanns inom landets gränser. Peter Momma, som var brukets andre bankokommissarie (verkställande chef), anställdes för att rätta till problemen. Under hans ledning värvades flera kunniga pappersarbetare från Holland under äventyrliga former. Alla holländarna tillhörde familjen Mulder och deras kunskaper kom att betyda oerhört mycket för brukets tidiga utveckling.
Under 1800-talets första hälft startade tillverkning av handformat lamellerat sedelpapper på Tumba bruk och det är vid denna tid som de svenska sedlarna får det utseende som vi idag förknippar med sedlar. Under den senare hälften av 1800-talet fortsatte den tekniska utvecklingen i allt snabbare takt och tillverkningen blev mer storskalig och mekaniserad.
Den stora förändring av brukets produktion under 1900-talet kom 1938-39 då den första pappersmaskinen installerades och bruket gick från att vara handpappersbruk till maskinpappersbruk. Under de nästan 250 år som Tumba bruk funnits har man behållit den ursprungliga lokaliseringen. Det har inneburit att en särpräglad bruksbebyggelse har vuxit fram. Bebyggelsens utveckling kan följas i arkivmaterial och på historiska kartor. Den äldsta byggnaden på Tumba bruk är förvaltarbostaden från 1760. 1700-talets struktur med den allékantade bruksgatan och bebyggelsens lokalisering utefter denna är förvånansvärt intakt. Den gamla kölnan och Klockhuset är andra exempel på byggnader som står kvar från brukets tidigaste bebyggelsefas.
De äldsta bevarade fabriksbyggnaderna ör uppförda på 1800-talet. Det som idag kallas Lumphuset byggdes 1833 och utgjorde då brukets dominerande verkbyggnad. Under 1800-talets första hälft uppfördes också Stora stenhuset efter Gjörwells ritningar.
Under det sena 1800-talet började ett omfattande bostadsbyggnadsprogram som kom att fortsätta under 1900-talet då ökade krav kunde ställas på bostadsmarknaden.
Sammantaget har bebyggelseutvecklingen på Tumba bruk resulterat i att en unik kulturmiljö växt fram. Den är i princip oförändrad sedan 1950-talet och berättar historien om Tumba bruk under nästan 250 år.
Tumba pappersbruk förklarade av regeringen den 6 juni 1962 för statligt byggnadsminne. 1963 övertogs den statliga fastigheten av Tumba bruk AB och blev därmed enligt lagen om kulturminnen byggnadsminne.

KÄLLA: Beslut - Skyddsföreskrifter och utvidgning av byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Stockholms län, 2001-12-17, Dnr 2031-00-47297