ENGELSBERGS BRUK

Bruket hör till landets märkligare äldre industrianläggningar, med merparten av byggnaderna samt den tekniska utrustningen bevarad. 1681 anlades här en hytta av häradshövdingen Per Larsson Gyllenhöök. Bruksarbetarna bodde till en början i befintliga byggnader i Englikebennings by, men då antalet arbetare ökade under 1700-talet uppfördes nya bostäder. Av dessa kvarstår bl.a. den s.k. dagkarlsbyggningen, vilken uppfördes omkring 1780 som smedstuga, men senare övertogs av daglönarna. Det är en envånings timmerbyggnad under ett valmat sadeltak, inrymmande fyra lägenheter om vardera ett rum och kök och försedda med egen ingång.
Den nuvarande herrgårdsbyggnaden, vilken troligen i bottenvåningen inrymmer den ursprungliga manbyggnaden, uppfördes omkring 1750 och är ett tvåvånings, numera panelat timmerhus under mansardtak. Sitt slutliga utseende erhöll manbyggnaden under förra hälften av 1800-talet under ägaren G. C. Timm, vilken också lät anlägga trädgården i engelsk stil.
Brukets äldsta byggnader, från tiden omkring 1700, utgörs av den s.k. Engelbrektsflygeln - en envånings timmerbyggnad under säteritak - samt ett sädesmagasin uppfört i timmer i tre våningar. Den västra flygeln, som byggdes omkring 1780, inreddes 1974-75 till bibliotek. De två runda tornliknande flygelbyggnaderna, varav den västra tjänade som lusthus, är uppförda av slaggsten omkring 1780. Ladugården från 1872 härstammar från sina äldsta delar från 1770-talet och inrymmer sedan början av 1970-talet Johnson-koncernens centralarkiv.

KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3