RÅDHUSET, UMEÅ

TINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, ANLÄGGNINGSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Under perioden från 1600-talet och fram till den stora stadsbranden i Umeå 1888 byggdes ett antal rådhus av trä, som av olika anledningar brann ned eller förföll. Efter stadsbranden fick stadsarkitekten Fredrik Lindström i uppdraget att rita flera offentliga byggnader, bland annat ett nytt rådhus av sten och den nya kyrkan (Eriksson, 1990, s 121). Rådhuset betraktades som en symbol för staden och skulle därför ges en representativ prägel. Arkitektens val föll på holländsk ungrenässans som ger både ett festligt och monumentalt intryck.

Rådhuset i Umeå ligger vid Rådhustorget mitt i staden, men vänder huvudfasaden mot älven och Storgatan. Flera rådhus har tidigare varit belägna vid samma torg. Mellan åren 1971-1994, efter tingsrättsreformen, fungerade rådhuset som tingshus.

För ytterligare information om domsagans historik, se http://www.fmis.raa.se/fmis/download/Tingshus/Domsagohist_Umea_TR.pdf

För utförlig beskrivning av rådhuset, se byggnad - under rubriken historik.

KÄLLA: Tings- och rådhusinventeringen 1997-09-01, Eriksson, Eva, "Den moderna stadens födelse: Svensk arkitektur 1890-1920". Stockholm: Ordfronts förlag, 1990

Rådhuset i Umeå ligger strax intill den plats där stadens första rådhus byggdes på 1600-talet. Den nuvarande byggnaden, grundlagd 1890 och ritad av Umeås förste stadsarkitekt Fredrik Olaus Lindström, fick i den nya stadsplanen en framträdande placering uppe på älvbrinken med sin huvudfasad mot älven i söder. Lindström gav rådhuset ett representativt men ändå festligt utseende, inspirerat av holländsk renässans, med en bred hög trappgavel och många torn av olika modeller. Till det omväxlande intrycket bidrar också färgspelet mellan väggytornas röda tegel och den ljusa sandstenen i fönsteromfattningar, portaler mm. På många ställen i fasaden tvangs man av sparsamhetsskäl att använda billigare material, bl gjutjärn som ströks med oljefärg i sandstenens ljusgula ton.

Rådhuset innehöll inte bara stadsfullmäktigesal och administrationslokaler. Hela västra delen var från början reserverad för rättsväsendet med polisstation och finkor i bottenvåningen samt rättssal i övervåningen. I bottenvåningen fanns dessutom telegrafstation och postkontor. Numera disponeras lokalerna av Umeå tingsrätt.

KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2

Rådhuset i Umeå ligger strax intill den plats där stadens första rådhus byggdes på 1600-talet. Den nuvarande byggnaden, grundlagd 1890 och ritad av Umeås förste stadsarkitekt Fredrik Olaus Lindström, fick i den nya stadsplanen en framträdande placering uppe på älvbrinken med sin huvudfasad mot älven i söder. Lindström gav rådhuset ett representativt men ändå festligt utseende, inspirerat av holländsk renässans, med en bred hög trappgavel och många torn av olika modeller. Till det omväxlande intrycket bidrar också färgspelet mellan väggytornas röda tegel och den ljusa sandstenen i fönsteromfattningar, portaler mm. På många ställen i fasaden tvangs man av sparsamhetsskäl att använda billigare material, bl gjutjärn som ströks med oljefärg i sandstenens ljusgula ton.

Rådhuset innehöll inte bara stadsfullmäktigesal och administrationslokaler. Hela västra delen var från början reserverad för rättsväsendet med polisstation och finkor i bottenvåningen samt rättssal i övervåningen. I bottenvåningen fanns dessutom telegrafstation och postkontor. Numera disponeras lokalerna av Umeå tingsrätt.

KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2