| Typ <itemType> |
Byggnad |
| Plats <presPlaceLabel> |
Län: Kalmar, Kommun: Borgholm |
| Titel <itemTitle> |
BORGHOLMS SLOTTSRUIN |
| Beskrivning Inventeringsår (2000) <itemDescription> |
-
År 1863 framfördes rikets "ständer" en propå till Kungl. Maj:t om förbättring av fyrbelysningen i Kalmar sund. Som en följd av detta anlades fyrplatser vid Borgholm och Ispeudde. Fyren vid Borgholm motiverades av att den skulle tjäna till ledning för såväl navigering genom Kalmar sund, som angöring av Borgholms hamn. Ytterst på den strax söder om Borgholms stad utskjutande Kråkudden uppfördes år 1...
Visa hela
År 1863 framfördes rikets "ständer" en propå till Kungl. Maj:t om förbättring av fyrbelysningen i Kalmar sund. Som en följd av detta anlades fyrplatser vid Borgholm och Ispeudde. Fyren vid Borgholm motiverades av att den skulle tjäna till ledning för såväl navigering genom Kalmar sund, som angöring av Borgholms hamn. Ytterst på den strax söder om Borgholms stad utskjutande Kråkudden uppfördes år 1865 ett kombinerat fyr- och bostadshus. KÄLLA: Sveriges fyrplatser. Dan Thunman, 2000.
Stäng
|
| Historik <itemDescription> |
-
Den äldsta borgen anlades kring en kastal från 1100-talets slut. Den första säkra underrättelsen är från 1281, då Borgholm var en befäst konungaborg. Antagligen utvidgades slottet i samband med att he...
Visa hela
Den äldsta borgen anlades kring en kastal från 1100-talets slut. Den första säkra underrättelsen är från 1281, då Borgholm var en befäst konungaborg. Antagligen utvidgades slottet i samband med att hertig Valdemar förlade sitt hov dit 1316. 1361 intogs borgen av Valdemar Atterdag, som delvis lät förstöra den. År 1572-89 lät Johan III genomföra en fullständig ombyggnad av borgen under ledning av bröderna Johan Baptista och Dominicus Pahr. Borgen fick då i huvudsak sin nuvarande planlösning med ett omfattande bastionssystem åt landsidan och innanför detta fyra längor med runda hörntorn kring en inre borggård, där det medeltida kärntornet fick kvarstå. År 1652-52 revs detta, och under ledning av Nicodemus Tessin d ä påbörjades en ny ombyggnad, som bl. a. syftade till att ge alla längor samma höjd. Arbetet avbröts år 1709, då östra och södra längorna ännu var ofullbordade. Under 1700-talet fick slottet mer eller mindre förfalla. År 1903 utarrenderades det och klädesfabrik och färgeri drevs i norra längan tills slottet år 1806 ödelades av eld. På 1880-talet påbörjades arbetet att konservera och delvis återuppbygga ruinen. Detta arbete har därefter pågått oavbrutet. Vid utgrävningar under 1900-talet har medeltida rester framkommit. 1929 grävdes det nordvästra tornet fram, 1938-39 främst förgården d v s den trekantiga borggården norr om den stora slottsfyrkanten. Bl a påträffades grunderna till två medeltida ringmurar. Även under 1970-talet har intressanta medeltidsfynd gjorts, men den medeltida borgen är ännu i stor utsträckning outforskad. KÄLLA: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara inseende. Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, 1976. ISBN: 91-38-02814-X
Stäng
|
| Beskrivning Inventeringsår (2000) <itemDescription> |
-
År 1863 framfördes rikets "ständer" en propå till Kungl. Maj:t om förbättring av fyrbelysningen i Kalmar sund. Som en följd av detta anlades fyrplatser vid Borgholm och Ispeudde. Fyren vid Borgholm mo...
Visa hela
År 1863 framfördes rikets "ständer" en propå till Kungl. Maj:t om förbättring av fyrbelysningen i Kalmar sund. Som en följd av detta anlades fyrplatser vid Borgholm och Ispeudde. Fyren vid Borgholm motiverades av att den skulle tjäna till ledning för såväl navigering genom Kalmar sund, som angöring av Borgholms hamn. Ytterst på den strax söder om Borgholms stad utskjutande Kråkudden uppfördes år 1865 ett kombinerat fyr- och bostadshus. KÄLLA: Sveriges fyrplatser. Dan Thunman, 2000.
Stäng
|
| Historik <itemDescription> |
-
Den äldsta borgen anlades kring en kastal från 1100-talets slut. Den första säkra underrättelsen är från 1281, då Borgholm var en befäst konungaborg. Antagligen utvidgades slottet i samband med att he...
Visa hela
Den äldsta borgen anlades kring en kastal från 1100-talets slut. Den första säkra underrättelsen är från 1281, då Borgholm var en befäst konungaborg. Antagligen utvidgades slottet i samband med att hertig Valdemar förlade sitt hov dit 1316. 1361 intogs borgen av Valdemar Atterdag, som delvis lät förstöra den. År 1572-89 lät Johan III genomföra en fullständig ombyggnad av borgen under ledning av bröderna Johan Baptista och Dominicus Pahr. Borgen fick då i huvudsak sin nuvarande planlösning med ett omfattande bastionssystem åt landsidan och innanför detta fyra längor med runda hörntorn kring en inre borggård, där det medeltida kärntornet fick kvarstå. År 1652-52 revs detta, och under ledning av Nicodemus Tessin d ä påbörjades en ny ombyggnad, som bl. a. syftade till att ge alla längor samma höjd. Arbetet avbröts år 1709, då östra och södra längorna ännu var ofullbordade. Under 1700-talet fick slottet mer eller mindre förfalla. År 1903 utarrenderades det och klädesfabrik och färgeri drevs i norra längan tills slottet år 1806 ödelades av eld. På 1880-talet påbörjades arbetet att konservera och delvis återuppbygga ruinen. Detta arbete har därefter pågått oavbrutet. Vid utgrävningar under 1900-talet har medeltida rester framkommit. 1929 grävdes det nordvästra tornet fram, 1938-39 främst förgården d v s den trekantiga borggården norr om den stora slottsfyrkanten. Bl a påträffades grunderna till två medeltida ringmurar. Även under 1970-talet har intressanta medeltidsfynd gjorts, men den medeltida borgen är ännu i stor utsträckning outforskad. KÄLLA: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara inseende. Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, 1976. ISBN: 91-38-02814-X
Stäng
|
| Historik <itemDescription> |
-
Den äldsta borgen anlades kring en kastal från 1100-talets slut. Den första säkra underrättelsen är från 1281, då Borgholm var en befäst konungaborg. Antagligen utvidgades slottet i samband med att he...
Visa hela
Den äldsta borgen anlades kring en kastal från 1100-talets slut. Den första säkra underrättelsen är från 1281, då Borgholm var en befäst konungaborg. Antagligen utvidgades slottet i samband med att hertig Valdemar förlade sitt hov dit 1316. 1361 intogs borgen av Valdemar Atterdag, som delvis lät förstöra den. År 1572-89 lät Johan III genomföra en fullständig ombyggnad av borgen under ledning av bröderna Johan Baptista och Dominicus Pahr. Borgen fick då i huvudsak sin nuvarande planlösning med ett omfattande bastionssystem åt landsidan och innanför detta fyra längor med runda hörntorn kring en inre borggård, där det medeltida kärntornet fick kvarstå. År 1652-52 revs detta, och under ledning av Nicodemus Tessin d ä påbörjades en ny ombyggnad, som bl. a. syftade till att ge alla längor samma höjd. Arbetet avbröts år 1709, då östra och södra längorna ännu var ofullbordade. Under 1700-talet fick slottet mer eller mindre förfalla. År 1903 utarrenderades det och klädesfabrik och färgeri drevs i norra längan tills slottet år 1806 ödelades av eld. På 1880-talet påbörjades arbetet att konservera och delvis återuppbygga ruinen. Detta arbete har därefter pågått oavbrutet. Vid utgrävningar under 1900-talet har medeltida rester framkommit. 1929 grävdes det nordvästra tornet fram, 1938-39 främst förgården d v s den trekantiga borggården norr om den stora slottsfyrkanten. Bl a påträffades grunderna till två medeltida ringmurar. Även under 1970-talet har intressanta medeltidsfynd gjorts, men den medeltida borgen är ännu i stor utsträckning outforskad. KÄLLA: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara inseende. Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, 1976. ISBN: 91-38-02814-X
Stäng
|
| Händelse <context> |
-
Producerades i Borgholm, Kalmar.
-
Statligt byggnadsminne (SBM). Förordning (2013:558) 1935-01-25 .
-
Statligt byggnadsminne (SBM). Förordning (2013:558) 1935-01-25 .
-
Statligt byggnadsminne (SBM). Förordning (2013:558) 1935-01-25 .
|
| Historiska/ursprungliga kategorier<itemName> |
- Riksfäste
- Fyrplats
|
| Nuvarande kategorier<itemName> |
- Riksfäste
- Fyrplats
|
| Klassifikation <itemClassName> |
|
| <itemSpecification> |
|
| <itemSpecification> |
|
| <itemSpecification> |
|
| Anläggningsnamn <itemNumber> |
|
| Källa <presOrganization> |
Riksantikvarieämbetet |
|
Källa <url>
|
|