ANTENS KAPELL

Platsen kallades i gamla tider Hednabacken eller Blåkulla och var en gammal offerplats, där det enligt traditionen skulle offras något av alla som passerade. Vid 1900-talets början var behovet av en kyrka på sjön Antens västra sida stort (på östra sidan fanns Långareds kyrka). 1913 startades en insamling i gårdarna runt sjön på initiativ av kyrkoherde Waldemar Bergstrand i Långareds pastorat. Tillsammans med kollegan pastor Erik Almén vid dåvarande Östads Barnhus och lantbrukaren Wiktor Anderson i Elfviken lyckades de få pengar såväl från de näraliggande godsen som från utflyttade långaredsbor i Alingsås och Göteborg. Andersson och Thore Alströmer på Östads säteri upplät mark till ett kapell på Hednabacken. Tvärs över kullen gick den gamla vägen liksom gränsen mellan Göteborgs och Skara stift. Därför kom kapellet att ligga i Östads församling och socken i Göteborgs stift och kyrkogården i Långareds församling och socken i Skara stift. Vid invigningen 1915 fick därför en biskop från varje stift inviga respektive del. Den kluvna tillhörigheten ledde också till att långaredsprästen predikade varannan söndag och östadsprästen varannan. Numera tillhör hela anläggningen Skara stift. Den förste som begravdes på Antens kyrkogård var initiativtagaren Waldemar Bergstrand, som hade avlidit våren 1915.
Anläggningen delas av en rak grusad väg i nord-sydlig riktning tvärs över kullen, med den gräsomgärdade kyrkan lagd i öst-västlig riktning mitt på östra sidan och kyrkogården på den västra. Kyrkogården utvidgades åt väster 1965. I den korsande vägens södra ände sitter en ursprunglig smidesgrind i tuktade stenmäklare med spetsig topp. Grinden är välvd upptill med pilspetsar på de två bladens spjälor. På ömse sidor om grindstolparna finns en kort cementmur med välvd överkant klädd med murgröna. Kyrkogården har en oregelbunden yta som hägnas av nytt trådstängsel (samma typ av hägnad innan) och galvaniserade spjälgrindar från samma tid finns i väster, norr samt vid ekonomibyggnaden i sydväst. Dittills fanns endast sydgrinden. Västra grinden har två blad, de övriga ett, men i norr flankeras grinden av ett staket i samma utförande.
Tvärvägen kantas av fyra lindar och en liten grusad parkeringsyta finns nära kyrkan på östra sidan. En grusgång med konstensplattor leder fram till kyrkoentrén åt väster. Marken närmast kyrkan är grusad, i övrigt är det gräsmattor. Längs norra sidan står en tät granhäck och i dess östra ände leder några stentrappsteg i en slänt upp till ett litet grönmålat avträde. Här står också en röd och en grön bok. En syrenhäck kantar södra sidan, vilken rundas åt öster. Kyrkogårdens gräsmatta utan kvarter delas in av en grusgång i H-form samt en rak gång i väster längs den gamla gränsen före utvidgningen 1965. Ytan är trädlös sånär som på två björkar i söder och ett fåtal låga barrbuskar. Området längst i norr har tätt placerade gravvårdar med stora stenramar och stenar i klassiserande stil eller med jugendformer. Stenramarna är många i söder också, men där är gravstenarna övervägande enkla och låga och står i nord-sydliga rader.