VÄNERSBORGS KYRKA

Vänersborgs kyrka invigdes 1784 och ritades av Thure G. Wennberg, som även skulle komma att rita Vassända-Naglums kyrka cirka tio år senare. Den står på samma område som två av dess föregångare (den första stod möjligen också här). En enkel träkyrka stod klar vid 1650-talets början i sydvästra hörnet av det nuvarande kyrkoplantaget. 1672 stod en ny stenkyrka klar, en korskyrka, och den äldre användes som magasin. 1676 härjades Vänersborg åter av en krigsbrand, då stenkyrkan skonades men kyrkklockan blev krigsbyte och fördes till tornet i Vor Frelsers Kirke på Christianshavn i Köpenhamn och hänger där än. När Älvsborgs län hade bildats blev 1679 Vänersborg residensstad. 1686 påbörjades inredningen av korskyrkan under ledning av den tyske snickaren Hindrich Birger. Ett stentorn med överbyggnad av trä för två klockor byggdes 1735, troligen som en förlängning av västra korsarmen. Men än en gång, år 1777, brann hela staden och kyrkan, antänt av en bakugn och 1784 stod alltså den nuvarande klar.

Efter ytterligare en stadsbrand 1834 upphörde gravsättningarna på kyrkogården kring kyrkan. En ny kyrkogård anlades 1808 och en kolerakyrkogård 1834. Stadens tredje separata kyrkogård tillkom 1887 mot Stora Vassbotten, kallad Strandkyrkogården, och 1919 tillkom Katrinedals kyrkogård i väster. Stenmuren runt Vänersborgs kyrka togs bort 1929 och vid mitten av 1960-talet monterades på tornets sydsida en minnestavla över den gamla kyrkogården runt kyrkan.

Kyrkotomten hägnas inte på något sätt utan upplevs som en park tillsammans med Plantaget med höga lövträd på gräsytor. Kyrkan är placerad i öst-västlig riktning vid tomtens västra kant, där tornet ligger invid Kyrkogatan. Härifrån är också en infart till en parkering på kyrkans norra sida för personalens fordon. Kring tornet är marken satt med gatsten och fram till västporten leder fyra rader med stenskivor. Gångar med konststensplattor eller grus löper diagonalt över tomten och möts i en korsning öster om kyrkan, vidgad till en plan. Gamla lindar står på båda sidor av gångarna. Utmed gångarna står parkbänkar med av gulmålat trä på silverfärgade, äldre metallstativ, möjligen från tidigt 1900-tal.

Vänersborgs kyrka invigdes 1784 och ritades av Thure G. Wennberg, som även skulle komma att rita Vassända-Naglums kyrka cirka tio år senare. Den står på samma område som två av dess föregångare (den första stod möjligen också här). En enkel träkyrka stod klar vid 1650-talets början i sydvästra hörnet av det nuvarande kyrkoplantaget. 1672 stod en ny stenkyrka klar, en korskyrka, och den äldre användes som magasin. 1676 härjades Vänersborg åter av en krigsbrand, då stenkyrkan skonades men kyrkklockan blev krigsbyte och fördes till tornet i Vor Frelsers Kirke på Christianshavn i Köpenhamn och hänger där än. När Älvsborgs län hade bildats blev 1679 Vänersborg residensstad. 1686 påbörjades inredningen av korskyrkan under ledning av den tyske snickaren Hindrich Birger. Ett stentorn med överbyggnad av trä för två klockor byggdes 1735, troligen som en förlängning av västra korsarmen. Men än en gång, år 1777, brann hela staden och kyrkan, antänt av en bakugn och 1784 stod alltså den nuvarande klar.

Efter ytterligare en stadsbrand 1834 upphörde gravsättningarna på kyrkogården kring kyrkan. En ny kyrkogård anlades 1808 och en kolerakyrkogård 1834. Stadens tredje separata kyrkogård tillkom 1887 mot Stora Vassbotten, kallad Strandkyrkogården, och 1919 tillkom Katrinedals kyrkogård i väster. Stenmuren runt Vänersborgs kyrka togs bort 1929 och vid mitten av 1960-talet monterades på tornets sydsida en minnestavla över den gamla kyrkogården runt kyrkan.

Kyrkotomten hägnas inte på något sätt utan upplevs som en park tillsammans med Plantaget med höga lövträd på gräsytor. Kyrkan är placerad i öst-västlig riktning vid tomtens västra kant, där tornet ligger invid Kyrkogatan. Härifrån är också en infart till en parkering på kyrkans norra sida för personalens fordon. Kring tornet är marken satt med gatsten och fram till västporten leder fyra rader med stenskivor. Gångar med konststensplattor eller grus löper diagonalt över tomten och möts i en korsning öster om kyrkan, vidgad till en plan. Gamla lindar står på båda sidor av gångarna. Utmed gångarna står parkbänkar med av gulmålat trä på silverfärgade, äldre metallstativ, möjligen från tidigt 1900-tal.

Vänersborgs kyrka invigdes 1784 och ritades av Thure G. Wennberg, som även skulle komma att rita Vassända-Naglums kyrka cirka tio år senare. Den står på samma område som två av dess föregångare (den första stod möjligen också här). En enkel träkyrka stod klar vid 1650-talets början i sydvästra hörnet av det nuvarande kyrkoplantaget. 1672 stod en ny stenkyrka klar, en korskyrka, och den äldre användes som magasin. 1676 härjades Vänersborg åter av en krigsbrand, då stenkyrkan skonades men kyrkklockan blev krigsbyte och fördes till tornet i Vor Frelsers Kirke på Christianshavn i Köpenhamn och hänger där än. När Älvsborgs län hade bildats blev 1679 Vänersborg residensstad. 1686 påbörjades inredningen av korskyrkan under ledning av den tyske snickaren Hindrich Birger. Ett stentorn med överbyggnad av trä för två klockor byggdes 1735, troligen som en förlängning av västra korsarmen. Men än en gång, år 1777, brann hela staden och kyrkan, antänt av en bakugn och 1784 stod alltså den nuvarande klar.

Efter ytterligare en stadsbrand 1834 upphörde gravsättningarna på kyrkogården kring kyrkan. En ny kyrkogård anlades 1808 och en kolerakyrkogård 1834. Stadens tredje separata kyrkogård tillkom 1887 mot Stora Vassbotten, kallad Strandkyrkogården, och 1919 tillkom Katrinedals kyrkogård i väster. Stenmuren runt Vänersborgs kyrka togs bort 1929 och vid mitten av 1960-talet monterades på tornets sydsida en minnestavla över den gamla kyrkogården runt kyrkan.

Kyrkotomten hägnas inte på något sätt utan upplevs som en park tillsammans med Plantaget med höga lövträd på gräsytor. Kyrkan är placerad i öst-västlig riktning vid tomtens västra kant, där tornet ligger invid Kyrkogatan. Härifrån är också en infart till en parkering på kyrkans norra sida för personalens fordon. Kring tornet är marken satt med gatsten och fram till västporten leder fyra rader med stenskivor. Gångar med konststensplattor eller grus löper diagonalt över tomten och möts i en korsning öster om kyrkan, vidgad till en plan. Gamla lindar står på båda sidor av gångarna. Utmed gångarna står parkbänkar med av gulmålat trä på silverfärgade, äldre metallstativ, möjligen från tidigt 1900-tal.