FRIMURARLOGEN

Kort beskrivning och historik:
(utförligare historik finns längre ner på sidan)

Byggnaden uppfördes ursprungligen 1804-07 av byggmästaren Michale Bälkow. Den eldhärjades 1820 men återuppbyggdes omedelbart under ledning av arkitekten J.F. Weinberg. Den nyklassicistiska fasaden mot Södra Hamngatan är ljusgråfärgad. Det svagt framspringande mittpartiet accentueras av sex kannelerade joniska kalkstenspilastrar. Som en av de få bevarade från den intensiva nybyggnadsperioden efter stadsbränderna omkring 1800 har fasaden stor betydelse för stadsbilden vid Stora Hamnkanalen. Fasaden mot Drottninggatan fick sin nuvarande utformning i modifierad nationalromantik, putsad och avfärgad i gult och grått, vid en ombyggnad 1918 efter förslag av arkitekten Ernst Torulf.
Invändigt märks främst pelarsalen mot Södra Hamngatan, dekorerad med en plafondmålning av L.J. Desprez och med antikiserande dörröverstycken i relief av den italienskfödde skulptören Gioacchino Frulli. Salen, som skadades vid branden 1820 men återställdes, är av mycket högt kulturhistoriskt intresse och saknar motstycke i Göteborg. Under 1870- och 1880-talet inreddes olika ordenslokaler. Bottenvåningen i byggnaden mot Södra Hamngatan inrymmer restauranglokaler.

KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2

Tillkomsthistoria
Redan på Göteborgs första "stadsplaner" återfinnes Kv Frimuraren eller som det då hette 5 och 4 roten nr 22, 23 och 114. Bebyggelsen började att växa fram längs Hamngatan och Holländaregatan redan i slutet av 1600-talet. Tomten gränsar nämligen i norr till Hamngatan och i söder till Drottninggatan (f d Holländaregatan). Redan 1721 brann mer eller mindre samtliga hus ner i hela kvarteret. Samma år återuppbyggdes 2 st sammanslagna hus (trähus i två plan med källare). Gården kallades "Borgmästaregården" efter Jacob Schütz som var borgmästare några år i Göteborg och som var ägare till gården.

Nästa storbrand 1802 härjade ånyo kvarteret. Frimurarsamhällets ordensbyggnad som då låg vid Drottninggatan eldhärjades och man sökte ny tomtmark för att kunna uppföra ett nytt ordenshus. Sedan 1757 drev frimurarna i Göteborg ett barnhus som var beläget vid Magasinsgatan. Man ville skaffa ny tomtmark för både ett nytt ordenshus och barnhus. Den 11 augusti 1803 beslöts att inköpa två tomter vid Södra hamngatan respektive Drottninggatan. Barnhuset vid Magasinsgatan eldhärjades 1804. Under tiden hade ett nytt barnhus börjat byggas vid Drottninggatan. År 1805 stod barnhusbyggnaden färdig.

Det var dåvarande kaptenen vid fortifikationen Justus Weinberg som ritade barnhuset. Själva logebyggnaden som skulle ligga längs Hamngatan hade även den ritats av Weinberg men blev ej godkänd av hertig Carl av Södermanland, sedentera Carl XIII,
frimurarlogens högste beskyddare. Efter diverse kompromisser och under ledning av den danske inflyttade arkitekten och byggmästaren Michael Bälkow började logebyggnaden uppföras under åren 1804 till 1807. Bälkow(Bälchow) var såväl byggmästare som arkitekt under byggnadstiden.

Speciellt anmärkningsvärd var pelarsalen i våningsplan 1 trappa som sträcker sig i två fulla plan. Denna sal blev dekorerad med en plafondmålning av Louis Jean Desprez. Målningen var från början avsedd att utföras för Gunnebo slott men blev där ej godkänd av John Hall d.ä:s hustru. Över salens ingångsdörrar utförde italienaren Gioacchino Frulli reliefer med antika motiv. Även denna konstnär var verksam på Gunnebo.

I bottenplan inreddes en restaurang och i övriga delar ordenslokaler. År 1820 den 29 mars brann ånyo kvartoret delvis ner. Skadorna blev ganska omfattande. Återuppbyggnadsarbetet började omedelbart under ledning av majoren Justus Fredrik Weinberg. Redan år 1821 kunde logerna sammanträda i andra och nedersta våningsplanen. Pelarsalen med plafondmålningen skadades rätt svårt men reparerades av någon av Desprez elever.

Förändringar:
Under 1870-80-talet inreddes östra flygeln och olika sällskapsrum. Under en period från slutet av 1800-talet till 1916 diskuterades diverse om- och tillbyggnader av fastigheten. Redan 1831 flyttade Barnhuset och lokalerna mot Drottninggatan uthyrdes till Göteborgs Sparbank. 1889 flyttade Sparbanken och lokalerna, som formellt ägdes av Barnhuset, såldes till Frimurarsamhället. Slutligen blev man ense om att ett ombyggnadsförslag som upprättats av arkitekt Ernst Torulf skulle komma till utförande. Byggnadsarbetena blev färdiga 1918 i november. En helt ny fasad mot Drottninggatan och ett återställande av den klassiska fasaden mot Hamngatan blev verklighet. Invändigt skedde en mängd ombyggnader och en rad nya ordenssalar inreddes. Restaurangen "Bakfickan" mot Drottninggatan slopades och huvudrestaurangen moderniserades.

Under årens lopp har ytterligare moderniseringar ägt rum såsom ventilation, värme och el.

Nuläge: Numera hyr en restaurangverksamhet bottenplan. För övrigt är fastigheten fullt inredd med olika logelokaler för Göteborgs Frimuraresamhälle.

Ovanstående historik är hämtad ur: Tor Hermond & Lars-Erik Hammar, "S.Hamngatan 31, 15 Kv Frimuraren tomt nr 4, Göteborgs kommun." Kulturhistorisk bedömning inför byggnadsminnesförklaring nr 8. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län 1981.

Sverker Larsson, Länsstyrelsen i Västra Götalands län 2008-01-10

Kort beskrivning och historik:
(utförligare historik finns längre ner på sidan)

Byggnaden uppfördes ursprungligen 1804-07 av byggmästaren Michale Bälkow. Den eldhärjades 1820 men återuppbyggdes omedelbart under ledning av arkitekten J.F. Weinberg. Den nyklassicistiska fasaden mot Södra Hamngatan är ljusgråfärgad. Det svagt framspringande mittpartiet accentueras av sex kannelerade joniska kalkstenspilastrar. Som en av de få bevarade från den intensiva nybyggnadsperioden efter stadsbränderna omkring 1800 har fasaden stor betydelse för stadsbilden vid Stora Hamnkanalen. Fasaden mot Drottninggatan fick sin nuvarande utformning i modifierad nationalromantik, putsad och avfärgad i gult och grått, vid en ombyggnad 1918 efter förslag av arkitekten Ernst Torulf.
Invändigt märks främst pelarsalen mot Södra Hamngatan, dekorerad med en plafondmålning av L.J. Desprez och med antikiserande dörröverstycken i relief av den italienskfödde skulptören Gioacchino Frulli. Salen, som skadades vid branden 1820 men återställdes, är av mycket högt kulturhistoriskt intresse och saknar motstycke i Göteborg. Under 1870- och 1880-talet inreddes olika ordenslokaler. Bottenvåningen i byggnaden mot Södra Hamngatan inrymmer restauranglokaler.

KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2

Tillkomsthistoria
Redan på Göteborgs första "stadsplaner" återfinnes Kv Frimuraren eller som det då hette 5 och 4 roten nr 22, 23 och 114. Bebyggelsen började att växa fram längs Hamngatan och Holländaregatan redan i slutet av 1600-talet. Tomten gränsar nämligen i norr till Hamngatan och i söder till Drottninggatan (f d Holländaregatan). Redan 1721 brann mer eller mindre samtliga hus ner i hela kvarteret. Samma år återuppbyggdes 2 st sammanslagna hus (trähus i två plan med källare). Gården kallades "Borgmästaregården" efter Jacob Schütz som var borgmästare några år i Göteborg och som var ägare till gården.

Nästa storbrand 1802 härjade ånyo kvarteret. Frimurarsamhällets ordensbyggnad som då låg vid Drottninggatan eldhärjades och man sökte ny tomtmark för att kunna uppföra ett nytt ordenshus. Sedan 1757 drev frimurarna i Göteborg ett barnhus som var beläget vid Magasinsgatan. Man ville skaffa ny tomtmark för både ett nytt ordenshus och barnhus. Den 11 augusti 1803 beslöts att inköpa två tomter vid Södra hamngatan respektive Drottninggatan. Barnhuset vid Magasinsgatan eldhärjades 1804. Under tiden hade ett nytt barnhus börjat byggas vid Drottninggatan. År 1805 stod barnhusbyggnaden färdig.

Det var dåvarande kaptenen vid fortifikationen Justus Weinberg som ritade barnhuset. Själva logebyggnaden som skulle ligga längs Hamngatan hade även den ritats av Weinberg men blev ej godkänd av hertig Carl av Södermanland, sedentera Carl XIII,
frimurarlogens högste beskyddare. Efter diverse kompromisser och under ledning av den danske inflyttade arkitekten och byggmästaren Michael Bälkow började logebyggnaden uppföras under åren 1804 till 1807. Bälkow(Bälchow) var såväl byggmästare som arkitekt under byggnadstiden.

Speciellt anmärkningsvärd var pelarsalen i våningsplan 1 trappa som sträcker sig i två fulla plan. Denna sal blev dekorerad med en plafondmålning av Louis Jean Desprez. Målningen var från början avsedd att utföras för Gunnebo slott men blev där ej godkänd av John Hall d.ä:s hustru. Över salens ingångsdörrar utförde italienaren Gioacchino Frulli reliefer med antika motiv. Även denna konstnär var verksam på Gunnebo.

I bottenplan inreddes en restaurang och i övriga delar ordenslokaler. År 1820 den 29 mars brann ånyo kvartoret delvis ner. Skadorna blev ganska omfattande. Återuppbyggnadsarbetet började omedelbart under ledning av majoren Justus Fredrik Weinberg. Redan år 1821 kunde logerna sammanträda i andra och nedersta våningsplanen. Pelarsalen med plafondmålningen skadades rätt svårt men reparerades av någon av Desprez elever.

Förändringar:
Under 1870-80-talet inreddes östra flygeln och olika sällskapsrum. Under en period från slutet av 1800-talet till 1916 diskuterades diverse om- och tillbyggnader av fastigheten. Redan 1831 flyttade Barnhuset och lokalerna mot Drottninggatan uthyrdes till Göteborgs Sparbank. 1889 flyttade Sparbanken och lokalerna, som formellt ägdes av Barnhuset, såldes till Frimurarsamhället. Slutligen blev man ense om att ett ombyggnadsförslag som upprättats av arkitekt Ernst Torulf skulle komma till utförande. Byggnadsarbetena blev färdiga 1918 i november. En helt ny fasad mot Drottninggatan och ett återställande av den klassiska fasaden mot Hamngatan blev verklighet. Invändigt skedde en mängd ombyggnader och en rad nya ordenssalar inreddes. Restaurangen "Bakfickan" mot Drottninggatan slopades och huvudrestaurangen moderniserades.

Under årens lopp har ytterligare moderniseringar ägt rum såsom ventilation, värme och el.

Nuläge: Numera hyr en restaurangverksamhet bottenplan. För övrigt är fastigheten fullt inredd med olika logelokaler för Göteborgs Frimuraresamhälle.

Ovanstående historik är hämtad ur: Tor Hermond & Lars-Erik Hammar, "S.Hamngatan 31, 15 Kv Frimuraren tomt nr 4, Göteborgs kommun." Kulturhistorisk bedömning inför byggnadsminnesförklaring nr 8. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län 1981.

Sverker Larsson, Länsstyrelsen i Västra Götalands län 2008-01-10

Kort beskrivning och historik:
(utförligare historik finns längre ner på sidan)

Byggnaden uppfördes ursprungligen 1804-07 av byggmästaren Michale Bälkow. Den eldhärjades 1820 men återuppbyggdes omedelbart under ledning av arkitekten J.F. Weinberg. Den nyklassicistiska fasaden mot Södra Hamngatan är ljusgråfärgad. Det svagt framspringande mittpartiet accentueras av sex kannelerade joniska kalkstenspilastrar. Som en av de få bevarade från den intensiva nybyggnadsperioden efter stadsbränderna omkring 1800 har fasaden stor betydelse för stadsbilden vid Stora Hamnkanalen. Fasaden mot Drottninggatan fick sin nuvarande utformning i modifierad nationalromantik, putsad och avfärgad i gult och grått, vid en ombyggnad 1918 efter förslag av arkitekten Ernst Torulf.
Invändigt märks främst pelarsalen mot Södra Hamngatan, dekorerad med en plafondmålning av L.J. Desprez och med antikiserande dörröverstycken i relief av den italienskfödde skulptören Gioacchino Frulli. Salen, som skadades vid branden 1820 men återställdes, är av mycket högt kulturhistoriskt intresse och saknar motstycke i Göteborg. Under 1870- och 1880-talet inreddes olika ordenslokaler. Bottenvåningen i byggnaden mot Södra Hamngatan inrymmer restauranglokaler.

KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2

Tillkomsthistoria
Redan på Göteborgs första "stadsplaner" återfinnes Kv Frimuraren eller som det då hette 5 och 4 roten nr 22, 23 och 114. Bebyggelsen började att växa fram längs Hamngatan och Holländaregatan redan i slutet av 1600-talet. Tomten gränsar nämligen i norr till Hamngatan och i söder till Drottninggatan (f d Holländaregatan). Redan 1721 brann mer eller mindre samtliga hus ner i hela kvarteret. Samma år återuppbyggdes 2 st sammanslagna hus (trähus i två plan med källare). Gården kallades "Borgmästaregården" efter Jacob Schütz som var borgmästare några år i Göteborg och som var ägare till gården.

Nästa storbrand 1802 härjade ånyo kvarteret. Frimurarsamhällets ordensbyggnad som då låg vid Drottninggatan eldhärjades och man sökte ny tomtmark för att kunna uppföra ett nytt ordenshus. Sedan 1757 drev frimurarna i Göteborg ett barnhus som var beläget vid Magasinsgatan. Man ville skaffa ny tomtmark för både ett nytt ordenshus och barnhus. Den 11 augusti 1803 beslöts att inköpa två tomter vid Södra hamngatan respektive Drottninggatan. Barnhuset vid Magasinsgatan eldhärjades 1804. Under tiden hade ett nytt barnhus börjat byggas vid Drottninggatan. År 1805 stod barnhusbyggnaden färdig.

Det var dåvarande kaptenen vid fortifikationen Justus Weinberg som ritade barnhuset. Själva logebyggnaden som skulle ligga längs Hamngatan hade även den ritats av Weinberg men blev ej godkänd av hertig Carl av Södermanland, sedentera Carl XIII,
frimurarlogens högste beskyddare. Efter diverse kompromisser och under ledning av den danske inflyttade arkitekten och byggmästaren Michael Bälkow började logebyggnaden uppföras under åren 1804 till 1807. Bälkow(Bälchow) var såväl byggmästare som arkitekt under byggnadstiden.

Speciellt anmärkningsvärd var pelarsalen i våningsplan 1 trappa som sträcker sig i två fulla plan. Denna sal blev dekorerad med en plafondmålning av Louis Jean Desprez. Målningen var från början avsedd att utföras för Gunnebo slott men blev där ej godkänd av John Hall d.ä:s hustru. Över salens ingångsdörrar utförde italienaren Gioacchino Frulli reliefer med antika motiv. Även denna konstnär var verksam på Gunnebo.

I bottenplan inreddes en restaurang och i övriga delar ordenslokaler. År 1820 den 29 mars brann ånyo kvartoret delvis ner. Skadorna blev ganska omfattande. Återuppbyggnadsarbetet började omedelbart under ledning av majoren Justus Fredrik Weinberg. Redan år 1821 kunde logerna sammanträda i andra och nedersta våningsplanen. Pelarsalen med plafondmålningen skadades rätt svårt men reparerades av någon av Desprez elever.

Förändringar:
Under 1870-80-talet inreddes östra flygeln och olika sällskapsrum. Under en period från slutet av 1800-talet till 1916 diskuterades diverse om- och tillbyggnader av fastigheten. Redan 1831 flyttade Barnhuset och lokalerna mot Drottninggatan uthyrdes till Göteborgs Sparbank. 1889 flyttade Sparbanken och lokalerna, som formellt ägdes av Barnhuset, såldes till Frimurarsamhället. Slutligen blev man ense om att ett ombyggnadsförslag som upprättats av arkitekt Ernst Torulf skulle komma till utförande. Byggnadsarbetena blev färdiga 1918 i november. En helt ny fasad mot Drottninggatan och ett återställande av den klassiska fasaden mot Hamngatan blev verklighet. Invändigt skedde en mängd ombyggnader och en rad nya ordenssalar inreddes. Restaurangen "Bakfickan" mot Drottninggatan slopades och huvudrestaurangen moderniserades.

Under årens lopp har ytterligare moderniseringar ägt rum såsom ventilation, värme och el.

Nuläge: Numera hyr en restaurangverksamhet bottenplan. För övrigt är fastigheten fullt inredd med olika logelokaler för Göteborgs Frimuraresamhälle.

Ovanstående historik är hämtad ur: Tor Hermond & Lars-Erik Hammar, "S.Hamngatan 31, 15 Kv Frimuraren tomt nr 4, Göteborgs kommun." Kulturhistorisk bedömning inför byggnadsminnesförklaring nr 8. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län 1981.

Sverker Larsson, Länsstyrelsen i Västra Götalands län 2008-01-10

Kort beskrivning och historik:
(utförligare historik finns längre ner på sidan)

Byggnaden uppfördes ursprungligen 1804-07 av byggmästaren Michale Bälkow. Den eldhärjades 1820 men återuppbyggdes omedelbart under ledning av arkitekten J.F. Weinberg. Den nyklassicistiska fasaden mot Södra Hamngatan är ljusgråfärgad. Det svagt framspringande mittpartiet accentueras av sex kannelerade joniska kalkstenspilastrar. Som en av de få bevarade från den intensiva nybyggnadsperioden efter stadsbränderna omkring 1800 har fasaden stor betydelse för stadsbilden vid Stora Hamnkanalen. Fasaden mot Drottninggatan fick sin nuvarande utformning i modifierad nationalromantik, putsad och avfärgad i gult och grått, vid en ombyggnad 1918 efter förslag av arkitekten Ernst Torulf.
Invändigt märks främst pelarsalen mot Södra Hamngatan, dekorerad med en plafondmålning av L.J. Desprez och med antikiserande dörröverstycken i relief av den italienskfödde skulptören Gioacchino Frulli. Salen, som skadades vid branden 1820 men återställdes, är av mycket högt kulturhistoriskt intresse och saknar motstycke i Göteborg. Under 1870- och 1880-talet inreddes olika ordenslokaler. Bottenvåningen i byggnaden mot Södra Hamngatan inrymmer restauranglokaler.

KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2

Tillkomsthistoria
Redan på Göteborgs första "stadsplaner" återfinnes Kv Frimuraren eller som det då hette 5 och 4 roten nr 22, 23 och 114. Bebyggelsen började att växa fram längs Hamngatan och Holländaregatan redan i slutet av 1600-talet. Tomten gränsar nämligen i norr till Hamngatan och i söder till Drottninggatan (f d Holländaregatan). Redan 1721 brann mer eller mindre samtliga hus ner i hela kvarteret. Samma år återuppbyggdes 2 st sammanslagna hus (trähus i två plan med källare). Gården kallades "Borgmästaregården" efter Jacob Schütz som var borgmästare några år i Göteborg och som var ägare till gården.

Nästa storbrand 1802 härjade ånyo kvarteret. Frimurarsamhällets ordensbyggnad som då låg vid Drottninggatan eldhärjades och man sökte ny tomtmark för att kunna uppföra ett nytt ordenshus. Sedan 1757 drev frimurarna i Göteborg ett barnhus som var beläget vid Magasinsgatan. Man ville skaffa ny tomtmark för både ett nytt ordenshus och barnhus. Den 11 augusti 1803 beslöts att inköpa två tomter vid Södra hamngatan respektive Drottninggatan. Barnhuset vid Magasinsgatan eldhärjades 1804. Under tiden hade ett nytt barnhus börjat byggas vid Drottninggatan. År 1805 stod barnhusbyggnaden färdig.

Det var dåvarande kaptenen vid fortifikationen Justus Weinberg som ritade barnhuset. Själva logebyggnaden som skulle ligga längs Hamngatan hade även den ritats av Weinberg men blev ej godkänd av hertig Carl av Södermanland, sedentera Carl XIII,
frimurarlogens högste beskyddare. Efter diverse kompromisser och under ledning av den danske inflyttade arkitekten och byggmästaren Michael Bälkow började logebyggnaden uppföras under åren 1804 till 1807. Bälkow(Bälchow) var såväl byggmästare som arkitekt under byggnadstiden.

Speciellt anmärkningsvärd var pelarsalen i våningsplan 1 trappa som sträcker sig i två fulla plan. Denna sal blev dekorerad med en plafondmålning av Louis Jean Desprez. Målningen var från början avsedd att utföras för Gunnebo slott men blev där ej godkänd av John Hall d.ä:s hustru. Över salens ingångsdörrar utförde italienaren Gioacchino Frulli reliefer med antika motiv. Även denna konstnär var verksam på Gunnebo.

I bottenplan inreddes en restaurang och i övriga delar ordenslokaler. År 1820 den 29 mars brann ånyo kvartoret delvis ner. Skadorna blev ganska omfattande. Återuppbyggnadsarbetet började omedelbart under ledning av majoren Justus Fredrik Weinberg. Redan år 1821 kunde logerna sammanträda i andra och nedersta våningsplanen. Pelarsalen med plafondmålningen skadades rätt svårt men reparerades av någon av Desprez elever.

Förändringar:
Under 1870-80-talet inreddes östra flygeln och olika sällskapsrum. Under en period från slutet av 1800-talet till 1916 diskuterades diverse om- och tillbyggnader av fastigheten. Redan 1831 flyttade Barnhuset och lokalerna mot Drottninggatan uthyrdes till Göteborgs Sparbank. 1889 flyttade Sparbanken och lokalerna, som formellt ägdes av Barnhuset, såldes till Frimurarsamhället. Slutligen blev man ense om att ett ombyggnadsförslag som upprättats av arkitekt Ernst Torulf skulle komma till utförande. Byggnadsarbetena blev färdiga 1918 i november. En helt ny fasad mot Drottninggatan och ett återställande av den klassiska fasaden mot Hamngatan blev verklighet. Invändigt skedde en mängd ombyggnader och en rad nya ordenssalar inreddes. Restaurangen "Bakfickan" mot Drottninggatan slopades och huvudrestaurangen moderniserades.

Under årens lopp har ytterligare moderniseringar ägt rum såsom ventilation, värme och el.

Nuläge: Numera hyr en restaurangverksamhet bottenplan. För övrigt är fastigheten fullt inredd med olika logelokaler för Göteborgs Frimuraresamhälle.

Ovanstående historik är hämtad ur: Tor Hermond & Lars-Erik Hammar, "S.Hamngatan 31, 15 Kv Frimuraren tomt nr 4, Göteborgs kommun." Kulturhistorisk bedömning inför byggnadsminnesförklaring nr 8. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län 1981.

Sverker Larsson, Länsstyrelsen i Västra Götalands län 2008-01-10

Byggnaden ligger inom Kv Frimuraren i stadsdelen Inom Vallgraven, med adress Södra Hamngatan 31. Byggnaden sträcker sig rakt igenom kvarteret till Drottninggatan. Inom kvarteren vid Hamnkanalen finns i dag dels äldre stenhus dels nyare byggnader för bank-, kontor- och affärsverksamhet. Södra Hamngatan fick sitt utseende vid början på 1800-talet med sin lugna och regelmässiga bebyggelse präglad av dåvarande stadsarkitekten Carl Wilhelm Carlberg.

Byggnaden har en gulfärgad nyklassicistisk fasad mot Södra Hamngatan. Det svagt framspringande mittpartiet accentueras av sex kannelerade joniska kalkstenspilastrar. Fasaden mot Drottninggatan är till stilen modifierad nationalromantik, putsad och avfärgad i grått.
Invändigt märks främst pelarsalen mot Södra Hamngatan, dekorerad med en plafondmålning av L.J. Desprez och med antikiserande dörröverstycken i relief av den italienskfödde skulptören Gioacchino Frulli. Bottenvåningen i byggnaden mot Södra Hamngatan inrymmer restauranglokaler.