HAGABADET (RENSTRÖMSKA BADET)

Arkitekt för den ursprungliga byggnaden var Axel Kumlien med stadsarkitekten Victor von Gegerfeltdt som medhjälpare vid uppförandet. Anläggningen hade planerats i samråd med en tidens främsta expert på balneologi, dvs läran om bad som sjukdomsbehandling, professor Carl Curman. Ombyggnaden efter branden ritades av arkitekten Wilhelm Klemming som medverkat vid uppförandet av Sturebadet och Centralbadet i Stockholm.
Den ursprungliga bad- och tvättanstalt som byggdes på 1870-talet illustrerar mycket tydligt de bostadsförhållanden som rådde i Haga vid den tiden liksom de krafter i samhället som arbetade för en bättre sanitär standard. För "befordran av snyggheten, sundheten och hälsovården" som det heter i Sven Renströms donationsbrev. Hagabadet visar även på badandets sociala funktion för en välbärgad borgarklass. Byggnaden äger härigenom stora socialhistoriska värden genom att den belyser den tidens bostadsförhållanden och umgängesformer.

KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, 1997-08-25, Dnr 221-8013-97.

Arkitekt för den ursprungliga byggnaden var Axel Kumlien med stadsarkitekten Victor von Gegerfeltdt som medhjälpare vid uppförandet. Anläggningen hade planerats i samråd med en tidens främsta expert på balneologi, dvs läran om bad som sjukdomsbehandling, professor Carl Curman. Ombyggnaden efter branden ritades av arkitekten Wilhelm Klemming som medverkat vid uppförandet av Sturebadet och Centralbadet i Stockholm.
Den ursprungliga bad- och tvättanstalt som byggdes på 1870-talet illustrerar mycket tydligt de bostadsförhållanden som rådde i Haga vid den tiden liksom de krafter i samhället som arbetade för en bättre sanitär standard. För "befordran av snyggheten, sundheten och hälsovården" som det heter i Sven Renströms donationsbrev. Hagabadet visar även på badandets sociala funktion för en välbärgad borgarklass. Byggnaden äger härigenom stora socialhistoriska värden genom att den belyser den tidens bostadsförhållanden och umgängesformer.

KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, 1997-08-25, Dnr 221-8013-97.

Arkitekt för den ursprungliga byggnaden var Axel Kumlien med stadsarkitekten Victor von Gegerfeltdt som medhjälpare vid uppförandet. Anläggningen hade planerats i samråd med en tidens främsta expert på balneologi, dvs läran om bad som sjukdomsbehandling, professor Carl Curman. Ombyggnaden efter branden ritades av arkitekten Wilhelm Klemming som medverkat vid uppförandet av Sturebadet och Centralbadet i Stockholm.
Den ursprungliga bad- och tvättanstalt som byggdes på 1870-talet illustrerar mycket tydligt de bostadsförhållanden som rådde i Haga vid den tiden liksom de krafter i samhället som arbetade för en bättre sanitär standard. För "befordran av snyggheten, sundheten och hälsovården" som det heter i Sven Renströms donationsbrev. Hagabadet visar även på badandets sociala funktion för en välbärgad borgarklass. Byggnaden äger härigenom stora socialhistoriska värden genom att den belyser den tidens bostadsförhållanden och umgängesformer.

KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, 1997-08-25, Dnr 221-8013-97.

Arkitekt för den ursprungliga byggnaden var Axel Kumlien med stadsarkitekten Victor von Gegerfeltdt som medhjälpare vid uppförandet. Anläggningen hade planerats i samråd med en tidens främsta expert på balneologi, dvs läran om bad som sjukdomsbehandling, professor Carl Curman. Ombyggnaden efter branden ritades av arkitekten Wilhelm Klemming som medverkat vid uppförandet av Sturebadet och Centralbadet i Stockholm.
Den ursprungliga bad- och tvättanstalt som byggdes på 1870-talet illustrerar mycket tydligt de bostadsförhållanden som rådde i Haga vid den tiden liksom de krafter i samhället som arbetade för en bättre sanitär standard. För "befordran av snyggheten, sundheten och hälsovården" som det heter i Sven Renströms donationsbrev. Hagabadet visar även på badandets sociala funktion för en välbärgad borgarklass. Byggnaden äger härigenom stora socialhistoriska värden genom att den belyser den tidens bostadsförhållanden och umgängesformer.

KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, 1997-08-25, Dnr 221-8013-97.