NÄSSJÖ KYRKA (NÄSSJÖ STADSKYRKA)

Nässjö ursprungliga by och kyrka och ligger idag ca 5 km norr om dagens Nässjö. När Södra
stambanan drogs fram 1864 uppfördes järnvägsstationen inte i den dåvarande byn Nässjö, utan
en bit söderut. Det nya samhället som växte upp kring järnvägsstationen blev snart större än
Flygbild över kyrkan och närmaste omgivningar, fotograferad 1947 av AB Flygtrafik. Jönköpings läns museum.
8
gamla byn och diskussioner uppstod om att bygga en egen kyrka för att slippa den långa vägen
till gamla kyrkan. 1893 startade på privat initiativ en insamling och samtidigt bildades en
kyrkobyggnadsfond under ledning av pastorn O G Pleijel. Året därpå bildades sällskapet
Lutherska Kyrkobyggnaden som drev frågan vidare. Efter långa diskussioner om kyrkans
placering enades man 1905 om den nuvarande platsen vid utsiktshöjden och 1907 fick man in
ritningar från arkitektfirman Hagström & Ekman i Stockholm. Kyrkostämman antar direkt
förslaget och arbetena påbörjas i juli 1908. Den 19 december 1909 invigs kyrkan av biskop N J
O H Lindström, ca ett halvår försenat bland annat beroende på den rikstäckande storstrejken.

HISTORIK FRÅN KYRKOBYGGNADER 1760-1860 - Kyrkan ligger i öppen jordbruksbygd, ca 1 km väster om Nässjö stad intill trafikled. Den byggdes 1789-91 efter ritning från 1777 av Olof Tempelman och ersatte då en medeltida stenkyrka. Sakristians läge ändrades från norr till öster, då grundförhållandena var dåliga (handlades av Thure Wennberg, ÖIÄ). Kyrkan uppfördes av murmästare Magnus Sjöberg, Gränna, och invigdes 1791. Kyrkan är välbevarad, med bl a ursprunglig altarpredikstol.

PLAN OCH MATERIAL - Rektangulärt kyrkorum med rakslutet kor och utbyggd sakristia i öster, torn i väster. Entréer i tornets sydsida och i söder till koret. Byggd i sten, spritputsad i gulvitt med slätputsade omfattningar (före 1968 helvit avfärgning). Sockeln putsad i grått. Spåntak. Lanterninen plåtklädd och vitmålad.
EXTERIÖR - Långhus med sadeltak, valmat åt öster, kraftigt torn med öppen lanternin (före 1849 tornhuv efter 1777 års ritning men med glob och kors istället för obelisk). Sakristian lägre än långhuset, med karnissvängt valmat tak. Över sydentrén ett fönster.
INTERIÖR - Trävalv och väggar vitgrå, gråblå taklist (färgställningen stämmer med den ursprungliga; väggarna målades först 1804). Den raka östväggens två fönster omger altarpredikstol från 1793. Uppgång till predikstolen genom muren från den bakomliggande sakristian, som även har en ingång i golvplanet. Altarpredikstol, altarring och bänkar målade i gråblå nyanser med guldlister (altarpredikstolen omnämns på 1790-taelt rikt förgylld och försilvrad). Sedan 1941 är även en predikstol, gjord 1601, uppställd på korets norra sida. Samtidigt insattes den gamla kyrkans altartavla, triumfkrucifix, begravningsvapen m.m., liksom delar av 1600-talets bänkinredning. Ett altarkors med svepduk och orm och dödskalle vid foten, utfört 1774, stod fram till ca 1910 på altarbordet, därefter i korets nordöstra hörn, nu invid norra predikstolen. Orgelfasad efter ritning av Olof Tempelman 1795, utförd av Carl Fredrik Beurling. Orgeln ursprungligen byggd av Pehr Schiörlin, som levererade ett första utkast till fasaden 1794.

Källa: Kyrkobyggnader 1760-1860. Del 2, Småland och Öland. 1993

Nässjö ursprungliga by och kyrka och ligger idag ca 5 km norr om dagens Nässjö. När Södra
stambanan drogs fram 1864 uppfördes järnvägsstationen inte i den dåvarande byn Nässjö, utan
en bit söderut. Det nya samhället som växte upp kring järnvägsstationen blev snart större än gamla byn och diskussioner uppstod om att bygga en egen kyrka för att slippa den långa vägen
till gamla kyrkan. 1893 startade på privat initiativ en insamling och samtidigt bildades en
kyrkobyggnadsfond under ledning av pastorn O G Pleijel. Året därpå bildades sällskapet
Lutherska Kyrkobyggnaden som drev frågan vidare. Efter långa diskussioner om kyrkans
placering enades man 1905 om den nuvarande platsen vid utsiktshöjden och 1907 fick man in
ritningar från arkitektfirman Hagström & Ekman i Stockholm. Kyrkostämman antar direkt
förslaget och arbetena påbörjas i juli 1908. Den 19 december 1909 invigs kyrkan av biskop N J
O H Lindström, ca ett halvår försenat bland annat beroende på den rikstäckande storstrejken.