HUSBY KYRKA

Medeltida socken. Stjärnsund utbruten 1909 som (oegentlig) kapellförsamling, men åter införlivad 1940.

Den murade kyrkan består av ett rektangulärt långhus med ett något indraget, rundat korparti i öster samt torn i väster. I den befintliga kyrkan återstår ännu betydande partier av en medeltidskyrka, vars ålder och byggnadshistoria inte är närmare känd. Den förefaller emellertid vid medeltidens utgång ha haft den nuvarande kyrkans bredd och varit välvd i två skepp. En medeltida sakristia utvidgades norrut 1748. Den nuvarande planformen är emellertid resultatet av en om- och tillbyggnad 1779-82, under ledning av byggmästare Daniel Lundqvist från Gävle då valvstöden och valven revs ut, det rundade korpartiet tillkom och västtornet tillbyggdes.

Kyrkan har en stram exteriör med vitputsade, osmyckade fasader uppbrutna av stora rundbågiga fönsteröppningar. Långhuset täcks av ett flackt brutet tak, valmat i öster, och sakristian har ett valmat sadeltak. Tornet har smala rundbågiga ljudöppningar och kröns av en karnissvängd kupolhuv med urtavlor i alla väderstreck. Ingång sker från tornets västsida samt mitt på södra långhusväggen.
Det ljusa, rymliga kyrkorummet täcks av ett tunnvalv av gips, tillkommet vid 1770-talets stora ombyggnad. Väggarna indelas av parställda pilastrar, fyra par på varje långsida. Sakristians två rum täcks av kryssvalv respektive stjärnvalv. Vid en restaurering 1935 framtogs senmedeltida kalkmålningar på långhusets sydmur och västgavel. Interiören fick sin nuvarande färgsättning vid arkitekt Jerk Altons restaurering 1987-88. Predikstolen från 1792 inramas av en draperimålning. Altaruppsatsen, i form av en klassiserande tempelgavel, är ritad av Ludwig Hawerman och altartavlan (Kristi uppståndelse) är målad av A. G. Hertzberg 1862.
Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 1996.

Husby kyrkplats hör troligen till de äldsta i Dalarna, en hypotes som styrks av att den enda bevarade romanska dopfunten i landskapet finns i kyrkan. Om grunden till nuvarande kyrka är lika gammal har hittills varit svårare att fastställa. Kyrkoherdelängden som inleds 1192 är dock inte sanningsenlig (Bonnier).
Platsen läge var länge strategiskt intill Dalälven där viktiga vägar möttes, i anslutning till en flottbro. Socknens utveckling främjades också av en bördig bygd och av den intensiva bergs- och järnhanteringen som försiggick i området. Bygdens betydelse och ställning speglas även i förekomsten av kloster, kungsgård och insamlingsplats för Dalaregementet. På 1480-talets grundades i närheten Gudsberga kloster, Dalarnas enda kloster. Mittemot kyrkan, på älvens motsatta strand låg redan under tidig medeltid en kungsgård. Där undertecknades 1347 Stora Kopparbergets privilegiebrev. Efter 1582 omvandlas Husby kungsgård till herresäte. Kyrkval-len, norr om kyrkan, var insamlingsplats för regementet och kyrkan brukades i praktiken under perioden som soldatkyrka.

För kyrkans historik se kyrkan/kyrkobyggnaden samt bifogad PDF.

Anläggningen består av en kyrkogård med en kyrka samt ett Bårhus, en Benkammare samt ett Gravkapell.

Kyrkogården är anlagd norr, söder och öster om kyrkan. Den är omgärdad på samtliga sidor av en mur med låg stensockel och vitputsade tegelstolpar täckta med tälttak av plåt. Ingångarna är inramade av liknande men högre stolpar, de äldsta krönta med förgyllda klot. Stolparna bär staket av skilda typer och perioder, med dekorativt smide av varierande slag. Ingångarna har kvar sina smidda grindar med rik ornamentik. Huvudingångens grind bär ett förgyllt riksvapen med bl.a. Gustav III:s monogram och årtalet 1782.

Öster och norr om kyrkan finns tre mindre vitputsade byggnader under plåttak som samtliga härstammar från 1700-talet. Bårhuset som är uppfört sydost om kyrkan är en avlång, vitputsad byggnad med två ingångar på norra sidan.

Benkammaren står norr om kyrkan och är sammanbyggd med kyrkogårdsmuren, den har ingång i västra gaveln. Husbys benkammare är en av de få bevarade inom stiftet (jfr, Stora Skedvi och Norberg).

Öster om kyrkan står ett gravkapell som utgör krigsrådet Anders Rosenborgs familjegrav och inrymmer tre kopparkistor. I kyrkogårdens nordöstra hörn står en ekonomibyggnad som tillkom på 1950-talet.

Kyrkogården var ursprungligen begränsad till området närmast kyrkan. Den utvidgades mot öster först 1782 och sedan 1836. De största utvidgningarna har skett mot söder, åren 1900 och 1950.