Typ <itemType> |
Byggnad |
Plats <presPlaceLabel> |
Län: Gävleborg, Kommun: Hudiksvall |
Titel <itemTitle> |
ROGSTA KYRKA |
Historik <itemDescription> |
|
Beskrivning Inventeringsår (2006) <itemDescription> |
-
Kyrkotomten Från landsvägen leder från väster en brant asfalterad väg upp till Rogsta kyrkotomt. I backen närmast ingången till kyrkotomten finns parkeringsplatser anordnade. Kyrkotomten har terrasser...
Visa hela
Kyrkotomten Från landsvägen leder från väster en brant asfalterad väg upp till Rogsta kyrkotomt. I backen närmast ingången till kyrkotomten finns parkeringsplatser anordnade. Kyrkotomten har terrasser av huggen natursten mot alla väderstreck. Ovanpå terrasskanten finns låga buskhäckar planterade och med undantag av några enstaka fristående buskar utgörs dessa den enda högre vegetationen inom kyrkotomten. Marken är gräsbeklädd och de breda gångar som leder från kyrkotomtens västra entré till kyrkobyggnadens sidoingångar är asfalterade. På kyrkotomten finns en gravvård i form av en stående gravsten placerad i sydvästra hörnet. Nya bårhuset Norr om kyrkan ligger i östvästlig riktning ett litet rektangulärt bårhus från 1960-talet med ingång från västra gaveln. Byggnaden har en putsad sockel i svart kulör, träfasader av lockpanel avfärgade i rosa kulör samt vitmålade knutbräder, fönstersnickerier och foder. En dubbelport bestående av två stora brunmålade dörrblad med sexkantiga speglar utgör ingången till bårhuset. Ovanför porten sitter ett vitmålat överstycke med en tandsnittsfris. Östfasadens fönster har spetsig överdel och färgade spröjsindelade glasrutor. Framför porten finns en rosafärgad gjuten betongtrappa och taket täcks av tvåkupiga takpannor. I bårhuset ligger ett lackat trägolv som har nedfällda luckor i golvet mot ett litet källarutrymme där kistor tidigare förvarades. I rummets sydöstra hörn finns också en lucka till ett mycket litet källarutrymme. Väggarna är vitputsade och taket som är öppet upp till nock har obehandlad träbeklädnad. Vid den östra väggen står ett litet fristående träaltare. Rogsta kyrkogård Rogsta kyrkogård är belägen norr om den nuvarande kyrkotomten och på en betydligt lägre nivå än denna. Kyrkogården och kyrkotomten avskiljs från varandra av en naturlig norrsluttning med björkar och rakt genom denna skogsbacke löper en asfalterad gångväg som utgör en direkt fortsättning på kyrkogårdens mittaxel. Kyrkogården kan även nås med bil, då en liten parkeringsplats finns anlagd strax söder om kyrkogårdens sydvästra hörn. Kyrkogården kringgärdas av staket av stålnät samt av buskar mot väster, norr och öster medan den södra sidan saknar direkt avgränsning. Kyrkogårdens ingångar markeras med kraftiga stenstolpar. Marken är gräsbeklädd och indelad i rektangulära kvarter med hjälp av den asfalterade mittaxeln och mindre grusgångar. I anslutning till den sydvästra entrén finns en plats med bänkar i anslutning till en rektangulär bassäng. Vegetationen på kyrkogården utgörs främst av högväxta björkar samt väster om mittaxeln av låga häckar. Kyrkogårdens äldre delar, mot norr och öster har traditionell kvartersstruktur med stora familjegravar längs gångarna och mindre enklare gravvårdar i mitten av kvarteren. I det sydvästra hörnet, där de senast anlagda kvarteren återfinns står gravarna i raka rader med rygghäckar emellan. Gravvårdarna är främst stående av sten, men liggande gravvårdar förekommer också. Relativt många små gravvårdar av sten finns ännu kvar. På kyrkogården finns cirka 40 träkors bevarade, huvudsakligen äldre på kyrkogårdens östra del. Inom samma område finns minst sex äldre järnkors. Gravvårdarnas titlar berättar om socknens koppling till hav och fiske, men även kyrkliga titlar samt titlar som exempelvis hemmansägaren är vanliga. Många har även bynamnet utskrivet på gravstenen. Minst sju större gravvårdar har omgärdning med stenram och en grav inhägnas av ett järnstaket. I de senast anlagda kvarteren mot sydväst är gravvårdarna mer enhetliga, främst stående av sten och utan titlar. Äldre bårhuset I mittaxelns fortsättning står precis vid den norra gränsen till kyrkogården ett äldre bårhus, troligen från slutet av 1800-talet, som numer används som redskapsbod. Byggnaden är brunmålad med synligt timmer i fasaderna utan utskjutande knutar men med vita knutbrädor och vitmålade snickerier. Porten består av en dubbeldörr i gråvit kulör vänd mot söder och framför denna en trappa om två steg. Mot väster och öster har huset ett fönster med sex rutor på vardera fasaden. Taket utgörs av ett tvåkupigt sadeltak. I byggnaden ligger ett obehandlat trägolv med två luckor till en kistförvaringsplats under huset mitt i golvet. På väggarna sitter pappbeklädnad som delvis har blivit skadad och längs västra innerväggen finns en väggfast bänk. Innertaket består av vitmålad profilerad lockpanel. Den äldre kyrkogården Den äldre kyrkogården utgör den ursprungliga medeltida kyrkoplatsen i Rogsta och det var här som kyrkan stod ända fram tills den nuvarande kyrkan uppfördes i slutet av 1850-talet. Kyrkogården är belägen på en uppbyggd terrass med kanter av fint huggen sten. Ingången som är vänd mot öster markeras med två huggna stenstolpar. Kyrkogårdsmarken är helt gräsbevuxen och den högre vegetationen består av buskar längs ytterkanterna. På kyrkogården finns sex stående gravvårdar kvar, tre kors av järn, ett högt träkors och två gravvårdar av sten. En av stengravvårdarna, som sannolikt restes redan på 1850-talet har mycket påkostad utformning med utsmyckning i koppar. Samtliga kvarvarande gravvårdar som har läsbara årtal har tillkommit under perioden 1850-1890. Förutom dessa finns tre gravhällar mitt på kyrkogården, som enligt muntlig uppgift ska ha utgjort en del av kyrkorummets golv i den gamla kyrkan. I kyrkogårdens sydöstra hörn finns en relativt ny minneslund. En gång av plattor leder fram till en gjuten bassäng med naturstenar samt ett stålkors med texten Minneslund. Marken är gräsklädd och området avgränsas mot öster och söder av häckar samt mot övriga väderstreck med planteringar omgärdade av en stenkant.
Stäng
|
Historik <itemDescription> |
-
Sedan den medeltida kyrkan blivit alldeles för liten för den växande befolkningen i Rogsta socken diskuterades under lång tid hur kyrkofrågan i församlingen skulle lösas. Efter flera årtionden av disk...
Visa hela
Sedan den medeltida kyrkan blivit alldeles för liten för den växande befolkningen i Rogsta socken diskuterades under lång tid hur kyrkofrågan i församlingen skulle lösas. Efter flera årtionden av diskussioner beslöts slutligen att en ny kyrka skulle uppföras på den s.k. stapelbacken, en stenig markant höjd cirka hundra meter nordost om den dåvarande kyrkplatsen i Rogsta. På platsen där församlingens klockstapel tidigare stod, reser sig sedan 1858 en kyrkobyggnad vars storlek framhävs än mer av det påtagliga höjdläget.
Stäng
|
Beskrivning Inventeringsår (1999) <itemDescription> |
|
Beskrivning Inventeringsår (2006) <itemDescription> |
-
Kyrkotomten Från landsvägen leder från väster en brant asfalterad väg upp till Rogsta kyrkotomt. I backen närmast ingången till kyrkotomten finns parkeringsplatser anordnade. Kyrkotomten har terrasser...
Visa hela
Kyrkotomten Från landsvägen leder från väster en brant asfalterad väg upp till Rogsta kyrkotomt. I backen närmast ingången till kyrkotomten finns parkeringsplatser anordnade. Kyrkotomten har terrasser av huggen natursten mot alla väderstreck. Ovanpå terrasskanten finns låga buskhäckar planterade och med undantag av några enstaka fristående buskar utgörs dessa den enda högre vegetationen inom kyrkotomten. Marken är gräsbeklädd och de breda gångar som leder från kyrkotomtens västra entré till kyrkobyggnadens sidoingångar är asfalterade. På kyrkotomten finns en gravvård i form av en stående gravsten placerad i sydvästra hörnet. Nya bårhuset Norr om kyrkan ligger i östvästlig riktning ett litet rektangulärt bårhus från 1960-talet med ingång från västra gaveln. Byggnaden har en putsad sockel i svart kulör, träfasader av lockpanel avfärgade i rosa kulör samt vitmålade knutbräder, fönstersnickerier och foder. En dubbelport bestående av två stora brunmålade dörrblad med sexkantiga speglar utgör ingången till bårhuset. Ovanför porten sitter ett vitmålat överstycke med en tandsnittsfris. Östfasadens fönster har spetsig överdel och färgade spröjsindelade glasrutor. Framför porten finns en rosafärgad gjuten betongtrappa och taket täcks av tvåkupiga takpannor. I bårhuset ligger ett lackat trägolv som har nedfällda luckor i golvet mot ett litet källarutrymme där kistor tidigare förvarades. I rummets sydöstra hörn finns också en lucka till ett mycket litet källarutrymme. Väggarna är vitputsade och taket som är öppet upp till nock har obehandlad träbeklädnad. Vid den östra väggen står ett litet fristående träaltare. Rogsta kyrkogård Rogsta kyrkogård är belägen norr om den nuvarande kyrkotomten och på en betydligt lägre nivå än denna. Kyrkogården och kyrkotomten avskiljs från varandra av en naturlig norrsluttning med björkar och rakt genom denna skogsbacke löper en asfalterad gångväg som utgör en direkt fortsättning på kyrkogårdens mittaxel. Kyrkogården kan även nås med bil, då en liten parkeringsplats finns anlagd strax söder om kyrkogårdens sydvästra hörn. Kyrkogården kringgärdas av staket av stålnät samt av buskar mot väster, norr och öster medan den södra sidan saknar direkt avgränsning. Kyrkogårdens ingångar markeras med kraftiga stenstolpar. Marken är gräsbeklädd och indelad i rektangulära kvarter med hjälp av den asfalterade mittaxeln och mindre grusgångar. I anslutning till den sydvästra entrén finns en plats med bänkar i anslutning till en rektangulär bassäng. Vegetationen på kyrkogården utgörs främst av högväxta björkar samt väster om mittaxeln av låga häckar. Kyrkogårdens äldre delar, mot norr och öster har traditionell kvartersstruktur med stora familjegravar längs gångarna och mindre enklare gravvårdar i mitten av kvarteren. I det sydvästra hörnet, där de senast anlagda kvarteren återfinns står gravarna i raka rader med rygghäckar emellan. Gravvårdarna är främst stående av sten, men liggande gravvårdar förekommer också. Relativt många små gravvårdar av sten finns ännu kvar. På kyrkogården finns cirka 40 träkors bevarade, huvudsakligen äldre på kyrkogårdens östra del. Inom samma område finns minst sex äldre järnkors. Gravvårdarnas titlar berättar om socknens koppling till hav och fiske, men även kyrkliga titlar samt titlar som exempelvis hemmansägaren är vanliga. Många har även bynamnet utskrivet på gravstenen. Minst sju större gravvårdar har omgärdning med stenram och en grav inhägnas av ett järnstaket. I de senast anlagda kvarteren mot sydväst är gravvårdarna mer enhetliga, främst stående av sten och utan titlar. Äldre bårhuset I mittaxelns fortsättning står precis vid den norra gränsen till kyrkogården ett äldre bårhus, troligen från slutet av 1800-talet, som numer används som redskapsbod. Byggnaden är brunmålad med synligt timmer i fasaderna utan utskjutande knutar men med vita knutbrädor och vitmålade snickerier. Porten består av en dubbeldörr i gråvit kulör vänd mot söder och framför denna en trappa om två steg. Mot väster och öster har huset ett fönster med sex rutor på vardera fasaden. Taket utgörs av ett tvåkupigt sadeltak. I byggnaden ligger ett obehandlat trägolv med två luckor till en kistförvaringsplats under huset mitt i golvet. På väggarna sitter pappbeklädnad som delvis har blivit skadad och längs västra innerväggen finns en väggfast bänk. Innertaket består av vitmålad profilerad lockpanel. Den äldre kyrkogården Den äldre kyrkogården utgör den ursprungliga medeltida kyrkoplatsen i Rogsta och det var här som kyrkan stod ända fram tills den nuvarande kyrkan uppfördes i slutet av 1850-talet. Kyrkogården är belägen på en uppbyggd terrass med kanter av fint huggen sten. Ingången som är vänd mot öster markeras med två huggna stenstolpar. Kyrkogårdsmarken är helt gräsbevuxen och den högre vegetationen består av buskar längs ytterkanterna. På kyrkogården finns sex stående gravvårdar kvar, tre kors av järn, ett högt träkors och två gravvårdar av sten. En av stengravvårdarna, som sannolikt restes redan på 1850-talet har mycket påkostad utformning med utsmyckning i koppar. Samtliga kvarvarande gravvårdar som har läsbara årtal har tillkommit under perioden 1850-1890. Förutom dessa finns tre gravhällar mitt på kyrkogården, som enligt muntlig uppgift ska ha utgjort en del av kyrkorummets golv i den gamla kyrkan. I kyrkogårdens sydöstra hörn finns en relativt ny minneslund. En gång av plattor leder fram till en gjuten bassäng med naturstenar samt ett stålkors med texten Minneslund. Marken är gräsklädd och området avgränsas mot öster och söder av häckar samt mot övriga väderstreck med planteringar omgärdade av en stenkant.
Stäng
|
Historik <itemDescription> |
-
Sedan den medeltida kyrkan blivit alldeles för liten för den växande befolkningen i Rogsta socken diskuterades under lång tid hur kyrkofrågan i församlingen skulle lösas. Efter flera årtionden av disk...
Visa hela
Sedan den medeltida kyrkan blivit alldeles för liten för den växande befolkningen i Rogsta socken diskuterades under lång tid hur kyrkofrågan i församlingen skulle lösas. Efter flera årtionden av diskussioner beslöts slutligen att en ny kyrka skulle uppföras på den s.k. stapelbacken, en stenig markant höjd cirka hundra meter nordost om den dåvarande kyrkplatsen i Rogsta. På platsen där församlingens klockstapel tidigare stod, reser sig sedan 1858 en kyrkobyggnad vars storlek framhävs än mer av det påtagliga höjdläget.
Stäng
|
Historik <itemDescription> |
-
Sedan den medeltida kyrkan blivit alldeles för liten för den växande befolkningen i Rogsta socken diskuterades under lång tid hur kyrkofrågan i församlingen skulle lösas. Efter flera årtionden av disk...
Visa hela
Sedan den medeltida kyrkan blivit alldeles för liten för den växande befolkningen i Rogsta socken diskuterades under lång tid hur kyrkofrågan i församlingen skulle lösas. Efter flera årtionden av diskussioner beslöts slutligen att en ny kyrka skulle uppföras på den s.k. stapelbacken, en stenig markant höjd cirka hundra meter nordost om den dåvarande kyrkplatsen i Rogsta. På platsen där församlingens klockstapel tidigare stod, reser sig sedan 1858 en kyrkobyggnad vars storlek framhävs än mer av det påtagliga höjdläget.
Stäng
|
Beskrivning Inventeringsår (2006) <itemDescription> |
-
Kyrkotomten Från landsvägen leder från väster en brant asfalterad väg upp till Rogsta kyrkotomt. I backen närmast ingången till kyrkotomten finns parkeringsplatser anordnade. Kyrkotomten har terrasser...
Visa hela
Kyrkotomten Från landsvägen leder från väster en brant asfalterad väg upp till Rogsta kyrkotomt. I backen närmast ingången till kyrkotomten finns parkeringsplatser anordnade. Kyrkotomten har terrasser av huggen natursten mot alla väderstreck. Ovanpå terrasskanten finns låga buskhäckar planterade och med undantag av några enstaka fristående buskar utgörs dessa den enda högre vegetationen inom kyrkotomten. Marken är gräsbeklädd och de breda gångar som leder från kyrkotomtens västra entré till kyrkobyggnadens sidoingångar är asfalterade. På kyrkotomten finns en gravvård i form av en stående gravsten placerad i sydvästra hörnet. Nya bårhuset Norr om kyrkan ligger i östvästlig riktning ett litet rektangulärt bårhus från 1960-talet med ingång från västra gaveln. Byggnaden har en putsad sockel i svart kulör, träfasader av lockpanel avfärgade i rosa kulör samt vitmålade knutbräder, fönstersnickerier och foder. En dubbelport bestående av två stora brunmålade dörrblad med sexkantiga speglar utgör ingången till bårhuset. Ovanför porten sitter ett vitmålat överstycke med en tandsnittsfris. Östfasadens fönster har spetsig överdel och färgade spröjsindelade glasrutor. Framför porten finns en rosafärgad gjuten betongtrappa och taket täcks av tvåkupiga takpannor. I bårhuset ligger ett lackat trägolv som har nedfällda luckor i golvet mot ett litet källarutrymme där kistor tidigare förvarades. I rummets sydöstra hörn finns också en lucka till ett mycket litet källarutrymme. Väggarna är vitputsade och taket som är öppet upp till nock har obehandlad träbeklädnad. Vid den östra väggen står ett litet fristående träaltare. Rogsta kyrkogård Rogsta kyrkogård är belägen norr om den nuvarande kyrkotomten och på en betydligt lägre nivå än denna. Kyrkogården och kyrkotomten avskiljs från varandra av en naturlig norrsluttning med björkar och rakt genom denna skogsbacke löper en asfalterad gångväg som utgör en direkt fortsättning på kyrkogårdens mittaxel. Kyrkogården kan även nås med bil, då en liten parkeringsplats finns anlagd strax söder om kyrkogårdens sydvästra hörn. Kyrkogården kringgärdas av staket av stålnät samt av buskar mot väster, norr och öster medan den södra sidan saknar direkt avgränsning. Kyrkogårdens ingångar markeras med kraftiga stenstolpar. Marken är gräsbeklädd och indelad i rektangulära kvarter med hjälp av den asfalterade mittaxeln och mindre grusgångar. I anslutning till den sydvästra entrén finns en plats med bänkar i anslutning till en rektangulär bassäng. Vegetationen på kyrkogården utgörs främst av högväxta björkar samt väster om mittaxeln av låga häckar. Kyrkogårdens äldre delar, mot norr och öster har traditionell kvartersstruktur med stora familjegravar längs gångarna och mindre enklare gravvårdar i mitten av kvarteren. I det sydvästra hörnet, där de senast anlagda kvarteren återfinns står gravarna i raka rader med rygghäckar emellan. Gravvårdarna är främst stående av sten, men liggande gravvårdar förekommer också. Relativt många små gravvårdar av sten finns ännu kvar. På kyrkogården finns cirka 40 träkors bevarade, huvudsakligen äldre på kyrkogårdens östra del. Inom samma område finns minst sex äldre järnkors. Gravvårdarnas titlar berättar om socknens koppling till hav och fiske, men även kyrkliga titlar samt titlar som exempelvis hemmansägaren är vanliga. Många har även bynamnet utskrivet på gravstenen. Minst sju större gravvårdar har omgärdning med stenram och en grav inhägnas av ett järnstaket. I de senast anlagda kvarteren mot sydväst är gravvårdarna mer enhetliga, främst stående av sten och utan titlar. Äldre bårhuset I mittaxelns fortsättning står precis vid den norra gränsen till kyrkogården ett äldre bårhus, troligen från slutet av 1800-talet, som numer används som redskapsbod. Byggnaden är brunmålad med synligt timmer i fasaderna utan utskjutande knutar men med vita knutbrädor och vitmålade snickerier. Porten består av en dubbeldörr i gråvit kulör vänd mot söder och framför denna en trappa om två steg. Mot väster och öster har huset ett fönster med sex rutor på vardera fasaden. Taket utgörs av ett tvåkupigt sadeltak. I byggnaden ligger ett obehandlat trägolv med två luckor till en kistförvaringsplats under huset mitt i golvet. På väggarna sitter pappbeklädnad som delvis har blivit skadad och längs västra innerväggen finns en väggfast bänk. Innertaket består av vitmålad profilerad lockpanel. Den äldre kyrkogården Den äldre kyrkogården utgör den ursprungliga medeltida kyrkoplatsen i Rogsta och det var här som kyrkan stod ända fram tills den nuvarande kyrkan uppfördes i slutet av 1850-talet. Kyrkogården är belägen på en uppbyggd terrass med kanter av fint huggen sten. Ingången som är vänd mot öster markeras med två huggna stenstolpar. Kyrkogårdsmarken är helt gräsbevuxen och den högre vegetationen består av buskar längs ytterkanterna. På kyrkogården finns sex stående gravvårdar kvar, tre kors av järn, ett högt träkors och två gravvårdar av sten. En av stengravvårdarna, som sannolikt restes redan på 1850-talet har mycket påkostad utformning med utsmyckning i koppar. Samtliga kvarvarande gravvårdar som har läsbara årtal har tillkommit under perioden 1850-1890. Förutom dessa finns tre gravhällar mitt på kyrkogården, som enligt muntlig uppgift ska ha utgjort en del av kyrkorummets golv i den gamla kyrkan. I kyrkogårdens sydöstra hörn finns en relativt ny minneslund. En gång av plattor leder fram till en gjuten bassäng med naturstenar samt ett stålkors med texten Minneslund. Marken är gräsklädd och området avgränsas mot öster och söder av häckar samt mot övriga väderstreck med planteringar omgärdade av en stenkant.
Stäng
|
Händelse <context> |
-
Producerades i Hudiksvall, Gävleborg.
-
Kyrkligt kulturminne. 4 kap. KML .
-
Den första stenkyrkan i Rogsta uppförs, exakt årtal är ej känt, men kyrkan lär ha tillhört de tidigaste i Nordanstigs och Sundhede Kontrakt. Enligt 1700-talsprosten Olof Broman skulle kyrkan ursprungligen ha byggts av en man vid namn Rogge, vilken till sin hjälp hade fadern Lönne i Lönnånger och farbrodern Arn i Arnön. Den första stenkyrkan uppfördes av natursten i skalmursteknik på kallmursgrund. Eventuellt uppförs kyrkan med ett litet rakslutet kor. Kyrkan varcirka 14 alnar lång, 9½ alnar bred och 10 alnar hög. 1200-01-01 - 1299-12-31 .
-
Den första stenkyrkan i Rogsta uppförs, exakt årtal är ej känt, men kyrkan lär ha tillhört de tidigaste i Nordanstigs och Sundhede Kontrakt. Enligt 1700-talsprosten Olof Broman skulle kyrkan ursprungligen ha byggts av en man vid namn Rogge, vilken till sin hjälp hade fadern Lönne i Lönnånger och farbrodern Arn i Arnön. Den första stenkyrkan uppfördes av natursten i skalmursteknik på kallmursgrund. Eventuellt uppförs kyrkan med ett litet rakslutet kor. Kyrkan varcirka 14 alnar lång, 9½ alnar bred och 10 alnar hög. 1200-01-01 - 1299-12-31 .
-
Den första stenkyrkan i Rogsta uppförs, exakt årtal är ej känt, men kyrkan lär ha tillhört de tidigaste i Nordanstigs och Sundhede Kontrakt. Enligt 1700-talsprosten Olof Broman skulle kyrkan ursprungligen ha byggts av en man vid namn Rogge, vilken till sin hjälp hade fadern Lönne i Lönnånger och farbrodern Arn i Arnön. Den första stenkyrkan uppfördes av natursten i skalmursteknik på kallmursgrund. Eventuellt uppförs kyrkan med ett litet rakslutet kor. Kyrkan varcirka 14 alnar lång, 9½ alnar bred och 10 alnar hög. 1200-01-01 - 1299-12-31 .
-
På grund av rödsoten (dysenterin) som härjade i socknen detta år behövdes många gravplatser samtidigt som kyrkogården av fullbelagd. En tillfällig begravningsplats med storleken 12 gånger 15 meter anläggs därför där den nuvarande kyrkogården ligger. (Denna kyrkogård används även vid senare farsoter) 1773-01-01 - 1773-12-31 .
-
På grund av rödsoten (dysenterin) som härjade i socknen detta år behövdes många gravplatser samtidigt som kyrkogården av fullbelagd. En tillfällig begravningsplats med storleken 12 gånger 15 meter anläggs därför där den nuvarande kyrkogården ligger. (Denna kyrkogård används även vid senare farsoter) 1773-01-01 - 1773-12-31 .
-
På grund av rödsoten (dysenterin) som härjade i socknen detta år behövdes många gravplatser samtidigt som kyrkogården av fullbelagd. En tillfällig begravningsplats med storleken 12 gånger 15 meter anläggs därför där den nuvarande kyrkogården ligger. (Denna kyrkogård används även vid senare farsoter) 1773-01-01 - 1773-12-31 .
-
Efter ett stort antal förslag och åratals av diskussioner fastställs att en ny kyrka ska uppföras på det sk Stapelberget strax öster om den tidigare kyrkan. Kyrkan uppförs under ledning av byggmästaren Jacob Norin från Norrala i modifierad Carl Johan stil. 1852-01-01 - 1858-12-31 .
-
Efter ett stort antal förslag och åratals av diskussioner fastställs att en ny kyrka ska uppföras på det sk Stapelberget strax öster om den tidigare kyrkan. Kyrkan uppförs under ledning av byggmästaren Jacob Norin från Norrala i modifierad Carl Johan stil. 1852-01-01 - 1858-12-31 .
-
Efter ett stort antal förslag och åratals av diskussioner fastställs att en ny kyrka ska uppföras på det sk Stapelberget strax öster om den tidigare kyrkan. Kyrkan uppförs under ledning av byggmästaren Jacob Norin från Norrala i modifierad Carl Johan stil. 1852-01-01 - 1858-12-31 .
-
Den nya kyrkogården anläggs norr om kyrkotomten. Efter detta används inte längre den gamla kyrkogården för gravsättningar. 1880-01-01 - 1883-12-31 .
-
Den nya kyrkogården anläggs norr om kyrkotomten. Efter detta används inte längre den gamla kyrkogården för gravsättningar. 1880-01-01 - 1883-12-31 .
-
Den nya kyrkogården anläggs norr om kyrkotomten. Efter detta används inte längre den gamla kyrkogården för gravsättningar. 1880-01-01 - 1883-12-31 .
-
Kyrkogården utvidgas med en ny del norr om kyrkan. Ett nytt bårhus uppförs. 1964-01-01 - 1966-12-31 .
-
Kyrkogården utvidgas med en ny del norr om kyrkan. Ett nytt bårhus uppförs. 1964-01-01 - 1966-12-31 .
-
Kyrkogården utvidgas med en ny del norr om kyrkan. Ett nytt bårhus uppförs. 1964-01-01 - 1966-12-31 .
|
Historiska/ursprungliga kategorier<itemName> |
- Kyrka med begravningsplats
- Kyrka
|
Nuvarande kategorier<itemName> |
- Kyrka med kyrkotomt
- Kyrka
|
Klassifikation <itemClassName> |
-
Kyrka
-
Kyrka med kyrkotomt
|
Lagskydd <itemSpecification> |
|
Anläggningsnamn <itemNumber> |
|
Källa <presOrganization> |
Riksantikvarieämbetet |
Källa <url>
|
|