KÖLA KYRKA

KYRKOMILJÖN - Kyrkan har länge utgjort socknens historiska och religiösa centrum. I exponerat läge väster om sjön Hugn utmed den gamla färdvägen ligger Köla kyrka och den kulturhistoriskt intressanta prästgården från sekelskiftet 1800- 1900 med tillhörande ekonomibyggnader och arrendatorbostad. Vid kyrkan ligger också den gamla sockenstugan och ett församlingshem från 1950-talet. I närheten ligger en skola från 1800-talets slut.

KYRKOGÅRD - Begravningsplatsen har en oregelbunden form. De största delarna ligger norr och väster om kyrkan. Den äldsta delen är relativt liten och ligger söder om kyrkan. Kyrkan har det högsta läget och kyrkogården sluttar svagt mot öster, norr och nordväst. Omgivningen utgörs av sjön Hugn i norr och öster, församlingshem med parkeringsplats i söder, gärden och prästgården från syd- till nordväst. Kyrkogården omgärdas av sten- och stödmurar mot land och av oxbärshäck mot sjön. I den nordvästra muren finns en spetsbågig stigport från 1939 i sten och med korskrönt skiffertak.

Kvartershäckar av buskrosor, måbär och oxbär finns på den norra delen. Trädbeståndet utgörs främst av lind och lönn men även alm och pil förekommer. Det huvudsakliga ytmaterialet är gräs. De stora gångarna är asfalterade och de mindre är plattlagda.

Nordväst om kyrkan ligger den enda kvarvarande grusgraven, brukspatron L.A Groths på Adolfsfors grav med monumental gravsten och gjutjärnsstaket. Gravvårdar över Esaias Tegnérs mor, syster och svåger står strax norr om kyrkan liksom två stenar med namnen på Köla kyrkas präster från 1469 till nuvarande tid. Kring kyrkan står ett flertal bevarade skifferstenar, de flesta från 1800- talets första hälft. Ett särdrag för Köla kyrkogård är gravvårdar i form av glaskulor, som tillverkades vid Eda glasbruk och som användes fram till 1920-talet. Glaskulorna, ofta i färgat glas och den dödes namn och årtal ingraverade, placerades på en trästolpe. Kulorna numer förvarade i kyrkan. Glas används också på två gravstenar från början av 1900-talet.

KYRKOMILJÖN - Kyrkan har länge utgjort socknens historiska och religiösa centrum. I exponerat läge väster om sjön Hugn utmed den gamla färdvägen ligger Köla kyrka och den kulturhistoriskt intressanta prästgården från sekelskiftet 1800- 1900 med tillhörande ekonomibyggnader och arrendatorbostad. Vid kyrkan ligger också den gamla sockenstugan och ett församlingshem från 1950-talet. I närheten ligger en skola från 1800-talets slut.

KYRKOGÅRD - Begravningsplatsen har en oregelbunden form. De största delarna ligger norr och väster om kyrkan. Den äldsta delen är relativt liten och ligger söder om kyrkan. Kyrkan har det högsta läget och kyrkogården sluttar svagt mot öster, norr och nordväst. Omgivningen utgörs av sjön Hugn i norr och öster, församlingshem med parkeringsplats i söder, gärden och prästgården från syd- till nordväst. Kyrkogården omgärdas av sten- och stödmurar mot land och av oxbärshäck mot sjön. I den nordvästra muren finns en spetsbågig stigport från 1939 i sten och med korskrönt skiffertak.

Kvartershäckar av buskrosor, måbär och oxbär finns på den norra delen. Trädbeståndet utgörs främst av lind och lönn men även alm och pil förekommer. Det huvudsakliga ytmaterialet är gräs. De stora gångarna är asfalterade och de mindre är plattlagda.

Nordväst om kyrkan ligger den enda kvarvarande grusgraven, brukspatron L.A Groths på Adolfsfors grav med monumental gravsten och gjutjärnsstaket. Gravvårdar över Esaias Tegnérs mor, syster och svåger står strax norr om kyrkan liksom två stenar med namnen på Köla kyrkas präster från 1469 till nuvarande tid. Kring kyrkan står ett flertal bevarade skifferstenar, de flesta från 1800- talets första hälft. Ett särdrag för Köla kyrkogård är gravvårdar i form av glaskulor, som tillverkades vid Eda glasbruk och som användes fram till 1920-talet. Glaskulorna, ofta i färgat glas och den dödes namn och årtal ingraverade, placerades på en trästolpe. Kulorna numer förvarade i kyrkan. Glas används också på två gravstenar från början av 1900-talet.

KYRKOMILJÖN - Kyrkan har länge utgjort socknens historiska och religiösa centrum. I exponerat läge väster om sjön Hugn utmed den gamla färdvägen ligger Köla kyrka och den kulturhistoriskt intressanta prästgården från sekelskiftet 1800- 1900 med tillhörande ekonomibyggnader och arrendatorbostad. Vid kyrkan ligger också den gamla sockenstugan och ett församlingshem från 1950-talet. I närheten ligger en skola från 1800-talets slut.

KYRKOGÅRD - Begravningsplatsen har en oregelbunden form. De största delarna ligger norr och väster om kyrkan. Den äldsta delen är relativt liten och ligger söder om kyrkan. Kyrkan har det högsta läget och kyrkogården sluttar svagt mot öster, norr och nordväst. Omgivningen utgörs av sjön Hugn i norr och öster, församlingshem med parkeringsplats i söder, gärden och prästgården från syd- till nordväst. Kyrkogården omgärdas av sten- och stödmurar mot land och av oxbärshäck mot sjön. I den nordvästra muren finns en spetsbågig stigport från 1939 i sten och med korskrönt skiffertak.

Kvartershäckar av buskrosor, måbär och oxbär finns på den norra delen. Trädbeståndet utgörs främst av lind och lönn men även alm och pil förekommer. Det huvudsakliga ytmaterialet är gräs. De stora gångarna är asfalterade och de mindre är plattlagda.

Nordväst om kyrkan ligger den enda kvarvarande grusgraven, brukspatron L.A Groths på Adolfsfors grav med monumental gravsten och gjutjärnsstaket. Gravvårdar över Esaias Tegnérs mor, syster och svåger står strax norr om kyrkan liksom två stenar med namnen på Köla kyrkas präster från 1469 till nuvarande tid. Kring kyrkan står ett flertal bevarade skifferstenar, de flesta från 1800- talets första hälft. Ett särdrag för Köla kyrkogård är gravvårdar i form av glaskulor, som tillverkades vid Eda glasbruk och som användes fram till 1920-talet. Glaskulorna, ofta i färgat glas och den dödes namn och årtal ingraverade, placerades på en trästolpe. Kulorna numer förvarade i kyrkan. Glas används också på två gravstenar från början av 1900-talet.

KYRKOMILÖN - Kyrkan har länge utgjort socknens historiska och religiösa centrum. I exponerat läge väster om sjön Hugn utmed den gamla färdvägen ligger Köla kyrka och den kulturhistoriskt intressanta prästgården från sekelskiftet 1800- 1900 med tillhörande ekonomibyggnader och arrendatorbostad. Vid kyrkan ligger också den gamla sockenstugan och ett församlingshem från 1950-talet. I närheten ligger en skola från 1800-talets slut.

KYRKOGÅRD - Begravningsplatsen har en oregelbunden form örväg. De största delarna ligger norr och väster om kyrkan. Den äldsta delen är relativt liten och ligger söder om kyrkan. Kyrkan har det högsta läget och kyrkogården sluttar svagt mot öster, norr och nordväst. Omgivningen utgörs av sjön Hugn i norr och öster, församlingshem med parkeringsplats i söder, gärden och prästgården från syd- till nordväst. Kyrkogården omgärdas av sten- och stödmurar mot land och av oxbärshäck mot sjön. I den nordvästra muren finns en spetsbågig stigport från 1939 i sten och med korskrönt skiffertak.

Kvartershäckar av buskrosor, måbär och oxbär finns på den norra delen. Trädbeståndet utgörs främst av lind och lönn men även alm och pil förekommer. Det huvudsakliga ytmaterialet är gräs. De stora gångarna är asfalterade och de mindre är plattlagda.

Nordväst om kyrkan ligger den enda kvarvarande grusgraven, brukspatron L.A Groths på Adolfsfors grav med monumental gravsten och gjutjärnsstaket. Gravvårdar över Esaias Tegnérs mor, syster och svåger står strax norr om kyrkan liksom två stenar med namnen på Köla kyrkas präster från 1469 till nuvarande tid. Kring kyrkan står ett flertal bevarade skifferstenar, de flesta från 1800- talets första hälft. Ett särdrag för Köla kyrkogård är gravvårdar i form av glaskulor, som tillverkades vid Eda glasbruk och som användes fram till 1920-talet. Glaskulorna, ofta i färgat glas och den dödes namn och årtal ingraverade, placerades på en trästolpe. Kulorna numer förvarade i kyrkan. Glas används också på två gravstenar från början av 1900-talet.

KYRKOMILÖN - Kyrkan har länge utgjort socknens historiska och religiösa centrum. I exponerat läge väster om sjön Hugn utmed den gamla färdvägen ligger Köla kyrka och den kulturhistoriskt intressanta prästgården från sekelskiftet 1800- 1900 med tillhörande ekonomibyggnader och arrendatorbostad. Vid kyrkan ligger också den gamla sockenstugan och ett församlingshem från 1950-talet. I närheten ligger en skola från 1800-talets slut.

KYRKOGÅRD - Begravningsplatsen har en oregelbunden form. De största delarna ligger norr och väster om kyrkan. Den äldsta delen är relativt liten och ligger söder om kyrkan. Kyrkan har det högsta läget och kyrkogården sluttar svagt mot öster, norr och nordväst. Omgivningen utgörs av sjön Hugn i norr och öster, församlingshem med parkeringsplats i söder, gärden och prästgården från syd- till nordväst. Kyrkogården omgärdas av sten- och stödmurar mot land och av oxbärshäck mot sjön. I den nordvästra muren finns en spetsbågig stigport från 1939 i sten och med korskrönt skiffertak.

Kvartershäckar av buskrosor, måbär och oxbär finns på den norra delen. Trädbeståndet utgörs främst av lind och lönn men även alm och pil förekommer. Det huvudsakliga ytmaterialet är gräs. De stora gångarna är asfalterade och de mindre är plattlagda.

Nordväst om kyrkan ligger den enda kvarvarande grusgraven, brukspatron L.A Groths på Adolfsfors grav med monumental gravsten och gjutjärnsstaket. Gravvårdar över Esaias Tegnérs mor, syster och svåger står strax norr om kyrkan liksom två stenar med namnen på Köla kyrkas präster från 1469 till nuvarande tid. Kring kyrkan står ett flertal bevarade skifferstenar, de flesta från 1800- talets första hälft. Ett särdrag för Köla kyrkogård är gravvårdar i form av glaskulor, som tillverkades vid Eda glasbruk och som användes fram till 1920-talet. Glaskulorna, ofta i färgat glas och den dödes namn och årtal ingraverade, placerades på en trästolpe. Kulorna numer förvarade i kyrkan. Glas används också på två gravstenar från början av 1900-talet.

KYRKOMILJÖN - Kyrkan har länge utgjort socknens historiska och religiösa centrum. I exponerat läge väster om sjön Hugn utmed den gamla färdvägen ligger Köla kyrka och den kulturhistoriskt intressanta prästgården från sekelskiftet 1800- 1900 med tillhörande ekonomibyggnader och arrendatorbostad. Vid kyrkan ligger också den gamla sockenstugan och ett församlingshem från 1950-talet. I närheten ligger en skola från 1800-talets slut.

KYRKOGÅRD - Begravningsplatsen har en oregelbunden form. De största delarna ligger norr och väster om kyrkan. Den äldsta delen är relativt liten och ligger söder om kyrkan. Kyrkan har det högsta läget och kyrkogården sluttar svagt mot öster, norr och nordväst. Omgivningen utgörs av sjön Hugn i norr och öster, församlingshem med parkeringsplats i söder, gärden och prästgården från syd- till nordväst. Kyrkogården omgärdas av sten- och stödmurar mot land och av oxbärshäck mot sjön. I den nordvästra muren finns en spetsbågig stigport från 1939 i sten och med korskrönt skiffertak.

Kvartershäckar av buskrosor, måbär och oxbär finns på den norra delen. Trädbeståndet utgörs främst av lind och lönn men även alm och pil förekommer. Det huvudsakliga ytmaterialet är gräs. De stora gångarna är asfalterade och de mindre är plattlagda.

Nordväst om kyrkan ligger den enda kvarvarande grusgraven, brukspatron L.A Groths på Adolfsfors grav med monumental gravsten och gjutjärnsstaket. Gravvårdar över Esaias Tegnérs mor, syster och svåger står strax norr om kyrkan liksom två stenar med namnen på Köla kyrkas präster från 1469 till nuvarande tid. Kring kyrkan står ett flertal bevarade skifferstenar, de flesta från 1800- talets första hälft. Ett särdrag för Köla kyrkogård är gravvårdar i form av glaskulor, som tillverkades vid Eda glasbruk och som användes fram till 1920-talet. Glaskulorna, ofta i färgat glas och den dödes namn och årtal ingraverade, placerades på en trästolpe. Kulorna numer förvarade i kyrkan. Glas används också på två gravstenar från början av 1900-talet.

KYRKOMILJÖN - Kyrkan har länge utgjort socknens historiska och religiösa centrum. I exponerat läge väster om sjön Hugn utmed den gamla färdvägen ligger Köla kyrka och den kulturhistoriskt intressanta prästgården från sekelskiftet 1800- 1900 med tillhörande ekonomibyggnader och arrendatorbostad. Vid kyrkan ligger också den gamla sockenstugan och ett församlingshem från 1950-talet. I närheten ligger en skola från 1800-talets slut.

KYRKOGÅRD - Begravningsplatsen har en oregelbunden form. De största delarna ligger norr och väster om kyrkan. Den äldsta delen är relativt liten och ligger söder om kyrkan. Kyrkan har det högsta läget och kyrkogården sluttar svagt mot öster, norr och nordväst. Omgivningen utgörs av sjön Hugn i norr och öster, församlingshem med parkeringsplats i söder, gärden och prästgården från syd- till nordväst. Kyrkogården omgärdas av sten- och stödmurar mot land och av oxbärshäck mot sjön. I den nordvästra muren finns en spetsbågig stigport från 1939 i sten och med korskrönt skiffertak.

Kvartershäckar av buskrosor, måbär och oxbär finns på den norra delen. Trädbeståndet utgörs främst av lind och lönn men även alm och pil förekommer. Det huvudsakliga ytmaterialet är gräs. De stora gångarna är asfalterade och de mindre är plattlagda.

Nordväst om kyrkan ligger den enda kvarvarande grusgraven, brukspatron L.A Groths på Adolfsfors grav med monumental gravsten och gjutjärnsstaket. Gravvårdar över Esaias Tegnérs mor, syster och svåger står strax norr om kyrkan liksom två stenar med namnen på Köla kyrkas präster från 1469 till nuvarande tid. Kring kyrkan står ett flertal bevarade skifferstenar, de flesta från 1800- talets första hälft. Ett särdrag för Köla kyrkogård är gravvårdar i form av glaskulor, som tillverkades vid Eda glasbruk och som användes fram till 1920-talet. Glaskulorna, ofta i färgat glas och den dödes namn och årtal ingraverade, placerades på en trästolpe. Kulorna numer förvarade i kyrkan. Glas används också på två gravstenar från början av 1900-talet.

FÖRSAMLING 1995 – KÖLA

BEFOLKNINGSTAL - 1805: 1874, 1900: 2711, 1995: 1461

FÖRSAMLINGSHISTORIK – Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Köla kyrka vid sjön Hugn, norr om Koppom och nära norska gränsen, härrör i sin nuvarande utformning från 1700-talets början, men ersatte då en äldre träkyrka på samma plats.

RASERAD KYRKA / RUIN - I: Kyrka av trä uppfördes under medeltiden, men dess ålder och utformning är inte närmare känd. Enligt Landshövdingeberättelsen från 1692 skall kyrkan ha haft torn. Riven i samband med att ny kyrka uppfördes på samma plats.

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Den murade kyrkan består av ett rektangulärt långhus med sakristia mitt på långhusets norra sida samt torn i väster. Kyrkan uppfördes 1700-1701, då med ett vapenhus i väster. Murmästare var Lars Ersson, medan bröderna Anders och Måns Rank från Filipstad troligtvis svarade för snickeriarbetena. Vapenhuset ersattes 1784 med det befintliga västtornet under ledning av murmästare J. G. Reincke.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkans planform och exteriör är typisk för 1700-talet och har endast förändrats marginellt. Vid en reparation 1813 påbyggdes kyrkan med tre stockvarv och fick skiffertak, vilket även tornet fick 1828. Murarna är vitputsade såväl ut- som invändigt och genombryts av rundbågiga fönsteröppningar. De valmade sadeltaken är alltjämt belagda med skiffer. Ingångarna är förlagda i väster, via tornets bottenvåning, samt mitt på långhusets sydsida. Kyrkorummet täcks av ett flackt brädvalv med profilerad taklist. Omkring 1850 färgsattes altaruppsats och predikstol i vitt och guld. Annan fast inredning målades 1887 i ekimitation. Vid restaureringen 1931, med Bror Almqvist som arkitekt, var målsättningen att efter 1800-talets förändringar åter framhäva interiörens 1700-talskaraktär. Då framtogs exempelvis den ursprungliga polykromin på altaruppsatsen, ett arbete av Nils Falck 1703-1705 och predikstolen, utförd av O Bruse 1727. Bänkinredningen byggdes om, med bibehållande av de gamla dörrarna. Korfönstrens glasmålningar härrör från 1934 och är utförda efter ritningar av konstnären Anders Byberg.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1994 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000.