HAGA KYRKA

Haga kyrka tillhör den talrika gruppen små medeltidskyrkor i Uppland.
Sannolikt växte kyrkan fram successivt under medeltiden till den byggnad vi ser idag med undantag för det senare rivna vapenhuset. Troligen har kyrkan haft en föregångare i trä.

Kyrkan har en enskeppig plan bestående av ett rektangulärt långhus, ett smalare kor med rak avslutning och mot norr en sakristia samt i väster ett smalare tillbyggt parti. Kyrkan är uppförd av gråsten i form av utvald marksten möjligen med tuktade hörnstenar och med murbruk som bindemedel. Västfasadens gavelröste är murat i tegel med blinderingar. Samtliga valv, bågar samt dörr- och fönsteromfattningar är murade i tegel.

Vid undersökningar 1974 har konstaterats att den tunnvälvda sakristian är den äldsta delen av kyrkan. Den var möjligen i sitt första skede fogad till en träkyrka. Koret byggs som nästa etapp och först därefter tillfogas långhuset. Som en sista utvidgning av kyrkan under 1400-talet bör den västra delen ha kommit till, ursprungligen ämnad som torn men aldrig fullbordad.

Haga kyrka är belägen norr om Sigtuna i närheten av Granviken. Murarna är av gråsten med tegel i gavlarnas rösten. Kyrkan består av ett rektangulärt långhus med smalare rakt avslutat kor i öster. I norr står en vidbyggd sakristia och i väster en tillbyggnad som troligen utgör ett påbörjat torn, men som idag fungerar som vapenhus. Kyrkan är putsad både ut- och invändigt samt har sadeltak täckt av plåt. Byggnadshistorien är objekt för skilda tolkningar. Efter en renovering på 1970-talet framlades ett förslag till historik tolkning. Det går ut på att sakristian skulle vara den äldsta delen av kyrkan och tidigast anslutits till en träkyrka. Efter dess rivning kan det nuvarande korpartiet ha tillkommit och sist långhuset. Dess medeltida takstolar är bevarade. Den sista etappen av kyrkans uppförande omfattar den tillbyggnaden i väster, ett vapenhus i söder samt valvslagning, troligen 1400-talets första hälft.. Den smala triumfbågen utvidgades och ombyggdes till en stor vid öppning av tegel. Kyrkans byggnadshistoria sträcker sig alltså från 1200-talet fram till början av 1400-talet. Ett huvud från en medeltida skulptur är inmurat på portalens utsida. Framställer Sankt Erik eller Sankt Olof och härrör troligen från 1400-talets slut. Den slutna bänkinredningen är från 1763. Delar av målade bänkskärmar från 1600-talet ingår. Vapenhuset revs 1781. Den På 1780-talet byggdes också orgelläktaren i väster. Den senaste renoveringen utfördes 1974-75 och omfattade bl.a. omputsning både ut- och invändigt, renovering av inredningen samt borttagande av takteglet från början av 1900-talet, vilket ersattes med plåt. Under ännu äldre tider har taken varit spåntäckta. Kyrkan har idag en medeltida karaktär med en interiör som även präglas av den fasta inredningen från 1700-talet.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1996-1999

Nordost om kyrkan, utanför kyrkogården, står den brädfordrade, rödfärgade klockstapeln med spånklädd huv. Den restes 1634 som en öppen klockbock och de tre spirorna mellan vilka klockorna hänger, är fortfarande till större delen klädda med spån som bevarar färgspår från rödfärg. Klockstapeln byggdes in 1727 och reparerades drygt hundra år senare, 1838 efter att ha fått förfalla i väntan på ett planerat tornbygge på kyrkan. Båda klockorna är omgjutna, den mindre år 1754 och den större år 1840.

Kyrkogården runt kyrkan ligger i en sydvästsluttning. Den är omgiven av en bogårdsmur av gråsten med äldre ingång i väster försedd med gjutna järngrindar på stenstolpar och en 1909 från klockargården upptagen ingång i norr även den med stenstolpar och järngrind. Kyrkogårdsmuren är omlagd från nordvästra hörnet fram till norra ingången 1834 i samband med att en kyrkbod som legat i muren flyttas till en plats norr om klockstapeln. Längs hela murens insida växer en häck. Delar av en trädkrans inom och utom kyrkogården består idag av höga träd.
Kyrkogården har äldre gravplatser omgivna av smides- och gjutjärnsstaket eller stenramar. Södra delen är indelad i avlånga gräskvarter omgivna av krattade grusgångar. Någon utvidgning av kyrkogården har inte skett. Fråga om att anlägga en minneslund inom kyrkogården är aktuell 2003.

Öster om klockstapeln ligger en knuttimrad, brädfordrad bod flyttad från kyrkogårdsmuren år 1834. Den har under 1900-talet fram till 1960 använts som likbod. Dess ursprungliga läge i kyrkogårdsmuren samt äldre beslag tyder på att den är ålderdomlig.

Norr om kyrkan ligger en knuttimrad, panelklädd byggnad från 1700-talet uppförd som klockarbostad och senare även som kyrkskola. Nu innehåller den bostad för kyrkväktaren i den södra delen och församlingssal i den norra delen.

Nordost om kyrkan ligger nuvarande prästgården i en panelklädd, rödfärgad byggnad uppförd under 1800-talets slut som småskola/lärarbostad