HÖGSJÖ KYRKA

Kyrkotomten, som inramas av en tämligen låg bogårdmur i natursten, är ursprungligen smal och nästan båtformig. Idag kilformig mot väster, smal i norr och söder, men kraftigt utvidgad i etapper mot framför allt öster, men även nordöst. Bogårdsmuren är som högst mot söder, men marknivån stiger i väster. Muren avslutas i norr ungefär i höjd med västtornet. I öster faller nivån brant och här passerar tomten snävt förbi sakristian med en slänt ned till gångvägen från tomtens södra sida bort mot det i norr liggande gravkapellet från 1955, ritat av arkitekt K M Westerberg. Kapellet har souterrängplan mot norr. Slätputsade fasader, svart målning i souterräng, gul målning i övrigt, sadeltak, enkupigt tegel. Pelarportik mot söder, fyra runda betongpelare, rakt gavelfält med lockpanel, pilformigt avslut i nederkant, brun lasyr. Pardörr med ekpanel i rombformigt mönster.

Tomten avgränsas i väster av en äldre byväg utmed Mörtsjöns östra strand, i norr av ett brant bergparti som i varierande kuperad grad och skogbeklätt fortsätter mot öster. Längre österut passerar den nyare vägen mellan Hälledal och Veda. Även i söder finns ett skogsparti, men på samma flacka mark som tomten i sig. Från tomtens västra ände löper en körväg på utsidan av bogårdsmuren upp till gravkapellet i norr.

Invid huvudingången till kyrkotomten i söder finns en asfalterad parkeringsyta och en gruppering av hus med timrade faluröda kyrkstallar i sydöst, en mindre faluröd mangårdsbyggnad i trä samt ett församlinghem med putsad souterrängvåning och träpanelad vitmålad fasad i sydväst.

Huvudingången markeras av en murad, slätputsad och vitmålad stigport med smidd gallergrind från Gustaf IV Adolfs tid. Stolparna, vars sockel är gråmålad, utgörs av framspringande pilastrar som bär en barockmässigt svängd överdel med profilerat listverk och kröntäckning av falsad plåt, samt tre dekordetaljer i vitmålat trä.

Längre i sydöst finns också ett murat och slätputsat par grindstolpar med smidesgrind dem emellan. Stolparna med svartmålad sockel och utkragande profilerat krön och tälttaksformad täckande plåt.

Från huvudentrén en diagonal gångväg upp mot västra entrén genom tornet; där den delar sig och löper utmed kyrkans södra sida liksom mot norr och ut mot gravkapellet samt magasinsbyggnaden för kyrkgårdsarbetet. Det finns också en gångväg mot väster utmed muren, som löper vidare runt och tillbaka utmed muren mot kyrkan på norra sidan också; liksom mot öster där gångvägen löper utmed murens insida och möter södra långhusentréns tvärställda gångväg ned mot grindparet i bogårdsmuren. Samtliga gångvägar med grusad yta.

Gravkvarteren i huvudsak med stora gräsytor, men i sydöst ett flertal större gravar med grusade ytor framför gravvårdarna. I väster finns ett större område med smidda gravkors. I sydöst, upptagande nivåskillnaderna i marken, finns en cirkelformad gravplats med gravvårdar, troligen inte en minneslund. Invid tornentrén finns en större familjegrav efter kontraktsprosten Svedberg.

I den utvidgade delen av begravningsplatsen längre österut, första etappen under 1930-talet, finns ytterligare ett par grindstolpar lika föregående. Härifån löper ett nätverk av åtta grusgångar i öst-västlig riktning sammanhållna av en 2 m bred grusgång från östra grindparet i nordlig riktning.

En trappa från sakristians sydöstra hörn leder ned i avsatser till dessa grusgångar. Gravkvarteren är öppna med gräsytor utom i sydöst där enbart grusytor vid gravvårdarna, familjegravar, finns. Längre österut även buskage kring vårdarna. Centralt, men längst österut, finns en kulle med minnelund.

FÖRSAMLING 1995 - HÖGSJÖ

BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 1074, år 1900: 3391, år 1995: 2030

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken, omtalad 1535 (Styffe).

LÄGE OCH OMGIVNING - Socknen ligger vid kusten, väster om Ångermanälvens mynningsområde. Ca fyra km nordväst om den nya kyrkan ligger den gamla kyrkan (se I: HÖGSJÖ GAMLA KYRKA), som är i bruk som säsongskyrka. Kyrkogården har oregelbunden form och kyrkan ligger i den nordvästra delen, placerad nära inpå kyrkogårdsmuren i norr och väster. Den ligger för sig utan annan bebyggelse i närheten i en brant sluttning ovanför Vallaån, som mynnar i Mörtsjöns västra del. Norr om kyrkan tar ett bergigt skogsområde vid. Från den gamla kyrkan ser man den nya tvärs över sjön. Den befintliga kyrkan ligger i odlingsbygden perifert i förhållande till tätortsbebyggelsen på Kyrknäset, en udde mellan Mörtsjön och Ångermanälven. Kyrkogården har en stegport från 1702-1809. År 1955 byggdes ett nytt gravkapell på kyrkogården. Söder om kyrkan finns församlingshemmet, kyrkstallar och en sockenstuga.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: En ny kyrka byggdes närmare Utansjö bruk 1786-89 och ligger högt i utkanten av bebyggelsen. Kyrkan är uppförd av Simon Geting efter ritningar av Daniel Lundqvist, omarbetade av ÖIÄ. Den består av ett rektangulärt kyrkorum, med sakristia i en smalare utbyggnad öster om koret, och ett torn i väster.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkans fasader artikuleras av pilastrar och är putsade och avfärgade i ljust gråbrunt. Sadeltaket är avvalmat i öster. Tornhuven pryds av tornur och kröns av en liten lanternin. Ingångar finns i väster och i långsidorna, den norra dock igensatt 1907. Kyrkorummet täcks av ett putsat tunnvalv, som bärs av gördelbågar utgående från tunna pilastrar. Orgelläktarens bröstning har spegelfält med förgyllda emblem, och orgelfasaden är utförd efter en ritning av Johan Fredrik Åbom från 1846. Altaruppställningen och predikstolen från 1847-48 är utförda efter ritningar av Olof Hofrén. Vid en restaurering 1908-09 av arkitekt Albert Thurdin målades korets valv med en änglakör och väggar av Sven Linnborg, som också gjorde en ny altarmålning och ny öppen bänkinredningen. År 1955 renoverades kyrkan invändigt efter förslag av arkitekt K. M. Westerberg och den ursprungliga färgsättningen återställdes delvis. En läktarunderbyggnad gjordes vid en restaurering 1982-84.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 1998.

HISTORIK FRÅN KYRKOBYGGNADER 1760-1860 - Den medeltida kyrkan i Högsjö har bevarats, främst på grund av att den ligger långt från Utansjö bruk och dess bebyggelse. Den nya kyrkan ville man ha närmare bruket. Ett förslag 1765 av Daniel Hagman till tillbyggnad av medeltidskyrkan utfördes ej. Förslag till nybyggnad på ny tomt gjordes 1779 av Daniel Lundquist och omarbetades vid ÖIÄ. Grunden för den nya kyrkan lades 1786 av Pehr Hagmansson. Bygget leddes av Simon Geting och hör till dennes tidigaste uppdrag i Ådalen. Invigningen skedde i november 1789, men kyrkan var då långt ifrån färdig.
Kyrkan ligges högt i utkanten av bebyggelsen. Huvudingången till kyrkogården markeras av en murad stigport med smidd gallergrind från Gustaf IV Adolfs tid.

PLAN OCH MATERIAL - Rektangulär kyrkobyggnad med rakslutet kor med lägre sakristia i öster och torn i väster. Huvudingång i väs-ter, ingångar även mitt på långsidorna; den norra dock igensatt 1907. Material sten med tegel i dörr- och fönsteromfattningar. Fasaderna putsade och avfärgade i ljust gråbrunt. Taket ursprungligen täckt med spån, nu med kopparplåt.

EXTERIÖR - Exteriören följer i stort Lundquists ritning, men har sadeltak, valmat i öster, istället för brutet tak. Långhusfasaderna artikuleras med pilastrar mellan de rundbågiga fönstren. Kraftigt torn med huv, prydd med tornur, krönt av liten fyrsidig lanternin med rundbågiga öppningar. Ytterport med skurna rankor i spegelfälten.

INTERIÖR - Rektangulärt långhus med tunnvalv. Ytterväggarnas pilastrar motsvaras av inre, mellan vilka gördelbågar slagits över valvet. Korvalvets målning, en änglakör, är utförd 1908. 1831 beskrevs altarprydnaden som "någon mindre betydlig skuggmålning i stället för altartafla" samt förgyllningar. Spår av omfattande draperimålning på korväggen noterades vid renovering 1955. På 1840-talet gjordes tre olika förslag för ny altarprydnad. Olof Hofréns förslag 1847-48 utfördes, en altaruppställning med kopplade kolonner som bär en båge med änglahuvuden. Som altartavla inom bred ornerad ram hade man först målningen Marie himmelsfärd, kopia efter Tizian, och därunder Nattvarden. Marie himmelsfärd ersattes 1908 av den nuvarande med det tomma korset på Golgata. Tiziankopian hänger på norra långväggen. I korväggskompositio-nen ingår även dörrarna till sakristian, med snidade omfattningar. De runda medaljongerna över dörrarna tillkom 1908.
Hofrén ritade även den rikt ornerade predikstolen med ljudtak. Innan den uppsattes 1848 användes den gamla kyrkans predikstol från 1726. Orgelläktarens bröstning har förgyllda emblem i spegelfälten. Orgelfasaden följer ritning av J F Åbom 1846. Orgelverket byggdes 1847 av J G Ek. Bänkinredningen från 1908 är öppen i fyra kvarter, ersatte en sluten bänkinredning. Läktaren är underbyggd.

Källa: Kyrkobyggnader 1760-1860, Del 4 Härjedalen, Jämtland, Medelpad och Ångermanland. Stockholm 1997

KYRKOMILJÖN -

Högsjö kyrka ligger ca 5 km nordväst om Utansjö bruk på västra sidan om Ångermanälvens utflöde i Bottenhavet. Strax norr om kyrkplatsen ligger Mörtsjön och i dess nordligaste vik, ca ytterligare tre km nordväst, återfinns den gamla medeltida kyrkan.

Kyrkotomten
Kyrkotomten, som inramas av en tämligen låg bogårdmur i natursten, är ursprungligen smal och nästan båtformig. Idag kilformig mot väster, smal i norr och söder, men kraftigt utvidgad i etapper mot framför allt öster, men även nordöst. Bogårdsmuren är som högst mot söder, men marknivån stiger i väster. Muren avslutas i norr ungefär i höjd med västtornet. I öster faller nivån brant och här passerar tomten snävt förbi sakristian med en slänt ned till gångvägen från tomtens södra sida bort mot det i norr liggande gravkapellet från 1955, ritat av arkitekt K M Westerberg. Kapellet har souterrängplan mot norr. Slätputsade fasader, svart målning i souterräng, gul målning i övrigt, sadeltak, enkupigt tegel. Pelarportik mot söder, fyra runda betongpelare, rakt gavelfält med lockpanel, pilformigt avslut i nederkant, brun lasyr. Pardörr med ekpanel i rombformigt mönster.

Tomten avgränsas i väster av en äldre byväg utmed Mörtsjöns östra strand, i norr av ett brant bergparti som i varierande kuperad grad och skogbeklätt fortsätter mot öster. Längre österut passerar den nyare vägen mellan Hälledal och Veda. Även i söder finns ett skogsparti, men på samma flacka mark som tomten i sig. Från tomtens västra ände löper en körväg på utsidan av bogårdsmuren upp till gravkapellet i norr.

Invid huvudingången till kyrkotomten i söder finns en asfalterad parkeringsyta och en gruppering av hus med timrade faluröda kyrkstallar i sydöst, en mindre faluröd mangårdsbyggnad i trä samt ett församlinghem med putsad souterrängvåning och träpanelad vitmålad fasad i sydväst.

Huvudingången markeras av en murad, slätputsad och vitmålad stigport med smidd gallergrind från Gustaf IV Adolfs tid. Stolparna, vars sockel är gråmålad, utgörs av framspringande pilastrar som bär en barockmässigt svängd överdel med profilerat listverk och kröntäckning av falsad plåt, samt tre dekordetaljer i vitmålat trä.

Längre i sydöst finns också ett murat och slätputsat par grindstolpar med smidesgrind dem emellan. Stolparna med svartmålad sockel och utkragande profilerat krön och tälttaksformad täckande plåt.

Från huvudentrén en diagonal gångväg upp mot västra entrén genom tornet; där den delar sig och löper utmed kyrkans södra sida liksom mot norr och ut mot gravkapellet samt magasinsbyggnaden för kyrkgårdsarbetet. Det finns också en gångväg mot väster utmed muren, som löper vidare runt och tillbaka utmed muren mot kyrkan på norra sidan också; liksom mot öster där gångvägen löper utmed murens insida och möter södra långhusentréns tvärställda gångväg ned mot grindparet i bogårdsmuren. Samtliga gångvägar med grusad yta.

Gravkvarteren i huvudsak med stora gräsytor, men i sydöst ett flertal större gravar med grusade ytor framför gravvårdarna. I väster finns ett större område med smidda gravkors. I sydöst, upptagande nivåskillnaderna i marken, finns en cirkelformad gravplats med gravvårdar, troligen inte en minneslund. Invid tornentrén finns en större familjegrav efter kontraktsprosten Svedberg.

I den utvidgade delen av begravningsplatsen längre österut, första etappen under 1930-talet, finns ytterligare ett par grindstolpar lika föregående. Härifån löper ett nätverk av åtta grusgångar i öst-västlig riktning sammanhållna av en 2 m bred grusgång från östra grindparet i nordlig riktning.

En trappa från sakristians sydöstra hörn leder ned i avsatser till dessa grusgångar. Gravkvarteren är öppna med gräsytor utom i sydöst där enbart grusytor vid gravvårdarna, familjegravar, finns. Längre österut även buskage kring vårdarna. Centralt, men längst österut, finns en kulle med minnelund.

Kyrkobyggnaden
Ett förslag 1765 av Daniel Hagman till tillbyggnad av medeltidskyrkan utfördes ej. Förslag till nybyggnad på ny tomt gjordes 1779 av Daniel Lundquist och omarbetades vid Överintendentämbetet. Grunden för den nya kyrkan lades 1786 av Pehr Hagmansson. Bygget leddes av Simon Geting och hör till dennes tidigaste uppdrag i Ådalen. Invigningen skedde i november 1789, men kyrkan var då långt ifrån färdig.

Traditionell långhuskyrka med västtorn, rakslutet kor och lägre, smalare sakristia mot öster. Slätputsade fasader, grå målning på sockel, gulaktig ton i övrigt. Sadeltak med kopparplåt sedan 1892, omlagt 1966. Huvudingång i väster, ingångar även mitt på långsidorna; den norra dock igensatt 1908. Material sten med tegel i dörr- och fönsteromfattningar.

Fasadschema med sex kraftigt utskjutande pilastrar bärande en kraftfull, profilerad takotslist av kornischformat. Listverket fortsätter runt tornkroppen.

Kraftigt torn i tre höga plan. Över takfotslistverket finns runda fönster i mellanvåningen. Ljudluckor i samtliga väderstreck. Även här putsade förkroppade omfattningar, som i bågkrönet har en putsad slutsten. Utskjutande profilerad takfotslist. Tornhuv belagd med kopparplåt samt prydd med tornur i alla väderstreck. Upp ur huven reser sig en liten fyrsidig lanternin i trä med rundbågiga öppningar. Den avslutas med förgyllt klot och vimpel i plåt.

Fem murhål finns i vardera långsida; mot söder fyra rundbågiga fönster med sex lufter, ej kopplade, fyra spröjsade glas i vardera luft, i de övre med flera mindre glas, gråbeige målning insida, vit mellan och engelsk röd målning utsida. Förkroppad putsad slät fönsteromfattning. Fönsterbänkar i koppar, stuprör och ståndrännor likaså; en central entré med dubbla pardörrar och vindfång, samt fönster däröver. Inre dörrar är lägre, tre fyllningar, grågrön lasyr, specialritade runda knopptrycken i mässing. Golv med kysshamrad granit, slätputsade vägg och takytor, vit målning. Vindfånget restaurerat 1954.

Mot norr också fyra fönster, centralt ett igensatt hål. Här finns en påbyggnad för pannrum, tidigare varmluftkammare skapad 1908, ombyggt för varmvattenanordning 1927. Sockel i krysshamrad granit, murad vägg med slätputs i gultonad målning lika kyrkan i övrigt, valmat sadeltak med falsad kopparplåt. Innertak murade valv med I-balksupplag. Källarens båda rum helt i betong med målade ytor. Mot norr ett enluftsfönster med nio spröjsade glas, ej kopplade bågar. Stållucka mot väster intill enkeldörr i trä, stånde lackad panel.

Långhusets norra takfall genombrutet av hög murad skorsten från källare, inklädd med kopparplåt.

Västra entrén med hög pardörr i ek av Pehr Westman. Tre fyllningar med sammanhängande barockmässigt motiv. Skurna rankor i spegelfälten.

Vindfång, som tillsammans med vapenhuset restaurerades efter anvisningar av arkitekt Martin K. Westerberg, Stockholm, har golv med kalksten, sockel ca 200mm i rä, profilerad,grön lasyr, putsad vägg o takyta. Inre pardörr, tre fyllningar, gulgrön lasyr, fyllningar med svampteknik, specialritade runda knopptrycken i mässing, övre brädpanelad vägg, vit.

Vapenhus med grå kalksten på golv, rekangulära format 300x650mm, lika träsockel som vindfång, slätputsad vägg, ljust grå målning, platt trätak med breda bäder i varierande bredd, grå lasyr. I taket finns liten stjärnformig blyspröjsad antikglasarmatur.

Norra sidan med gråmålad torntrappa i trä, öppet glespinnat räcke i trä, inklädd undersida, smalpanelad vägg, ljustgrå. Liten slät enkeldörr,grön lasyr.

Ett fönster norr och söder lika långhus, dock enkelbåge, ej lika djup mursmyg.