BOSJÖKLOSTERS KYRKA

Kyrkomiljön
Området kring Ringsjöarna söder om Höör har en lång bosättningshistoria. Ett större komplex av boplatser från äldre stenåldern har påträffats, liksom en mängd lösfynd kopplade till jakt och fiske som var huvudnäringen i förhistorisk tid. På Bos ö, som efter landhöjningar idag utgör ett näs, anlades kring 1100-talets mitt ett benediktinnunnekloster som en av Skånes första klosteranläggningar. Här ska även funnits en by med namnet Hatteboda, tidigast belagd i skriftliga källor 1559, som under 1600-talet lär ha flyttats eller ödelagts och hamnat under godset.

Landskapskaraktären, med odlingsmarker, bok- och ekdungar, betade strandmarker och strandskogar med al och björk, har allt sedan medeltiden präglats av klosteranläggningens närvaro och den efterreformatoriska omvandlingen till profan storgodsbildning, inte minst genom 1800-talets rationellare jordbruksmetoder. Idag har stora delar av odlingsmarkerna överförts till golfbana. Mitt på näset har det mindre villasamhället Ängsbyn uppstått och norr därom brukas ännu markerna för bland annat bete och vallodling. Stora delar av näset utgörs dessutom av naturreservat. Nordväst om kyrkan ligger Kvarntorpet, vars stubbamölla är en av Skånes äldsta bevarade kvarnar och därtill anses utgöra landskapets geografiska mittpunkt.

Kyrkan utgör precis som på klostertiden den norra längan av en kringbyggd rektangulär gårdsbildning. Av dagens slottsanläggning härrör emellertid endast en mindre del av östra längan från medeltiden, och byggnaderna, inklusive ett flertal ekonomibyggnader i sten från 1700-talet, präglas istället av den restaurering som genomfördes 18751879 under ledning av domkyrkoarkitekt Helgo Zettervall i samma medeltidsromantiserande anda som C.G. Brunius praktiserat på kyrkan ett kvarts sekel tidigare.
Bosjökloster är sedan 1993 byggnadsminnesförklarat och området Ageröd-Bosjökloster-Stehag-Stockamöllan är utpekat som riksintresse för kulturmiljövården.

Kyrkan ligger inom registrerade fornlämningsområden Bosjökloster 25:1 och 25:3, som avser den tidigare klosteranläggningen samt platsen för den tidigare byn Hatteboda, och skyddas enligt 2 kap. kulturmiljölagen.

Kyrkogården
Den äldre kyrkogården, direkt norr och nordöst om kyrkan, ligger på mark tillhörande godset och utgör klosterkyrkogård samt privat begravningsplats för godsets ägarfamiljer. Ytorna är gräsbevuxna med ett flertal ädellövträd av blandad art och ålder. Längs grusvägen i norr löper en kallmurad mur av natursten. På den så kallade nunnokyrkogården norr om långhuset dominerar rundade gavelstenar från medeltida gravvårdar. Inskriptioner visar att vissa av stenarna återanvänts på 1700-talet. På den nordvästra delen står spridda gravstenar över godsets ägarfamiljer. Den senaste gravsättningen ägde rum på 1990-talet.

För församlingen invigdes 1 mars 1863 en ny kyrkogård i svagt lutande terräng mot Västra Ringsjön norr om väg 23, cirka 800 meter från kyrkan. Den ursprungliga delen hade planformen av en oregelbunden kvadrat och inringades av en mur av marksten. I början av 1900-talet tillkom en del i söder mot landsvägen, högre belägen och sammanlänkad med den äldsta delen genom trappor. Kyrkogårdsmuren förlängdes och mot vägen anlades en bokhäck. Senast vid samma tillfälle, men möjligen tidigare, uppfördes ett vaktmästeri i kyrkogårdens sydöstra hörn. 1971 utökades kyrkogården på nytt genom ett smalt band av nya kvarter utmed de östra, norra och västra sidorna. 1980 införlivades en naturlig damm i nordväst i anläggningen som minneslund och 2002 anlades en så kallad bibelträdgård, med växter omnämnda i bibeln, vilken 2011 omvandlades till askgravlund.

Den äldsta delen präglas av äldre gravstenar från andra hälften av 1800-talet och sekelskiftet 1900, stående i gräsade ytor. I enstaka fall är platserna bevarade med singelbäddar och lågt klippta buxbomshäckar eller stenramar, medan detta utförande är helt bevarat i den senare tillkomna södra delen. Här är stenarna dels högresta från tiden strax efter sekelskiftet, dels i lägre skala. I den äldre kyrkogårdens sydöstra och nordöstra hörn finns tillvaratagna gravvårdar uppställda mot muren eller liggande i gräset. I nordöst finn även en samling smideskors. Vegetationen består bland annat av städsegröna högre växter som tuja, en och sockertoppsgranar samt lägre växter som krypen, hortensia benved och kärleksört. Minneslunden vid dammen i nordöst markeras av ett stort kors och avgränsas mot väster av en bokhäck och mot norr en oxbärshäck. En stensatt gång leder fram till en plats med ljuslykta och en växtbädd. Den bibliska trädgården, numera askgravplats, utgörs av en kvadratisk plats inramad av bokhäckar och uppdelad i fyra växtbäddar med korsgång samt en centralt placerad rund yta med en minnessten. Växtmaterialet utgörs bland annat av Jakobs stege, madonnalilja, äppelträd, aprikos och salvia.

Byggnader på kyrkogården
På kyrkogårdarna finns utöver kyrkan inga byggnader. Utanför kyrkogårdsmuren i den nya kyrkogårdens nordöstra hörn finns ett vaktmästeri uppfört med rödmålad träpanel och sadeltak täckt med tegel. En lägre vinkelbyggnad med pulpettak inrymmer förråd och verkstad. Norr om nunnokyrkogården vid kyrkan ligger ett före detta bårhus uppfört 1958 efter ritningar av arkitekt Eiler Græbe. Byggnaden, som idag används som förråd och pannrum, har murade vitputsade väggar och tegelavtäckt åstak med stort takutsprång och inbyggd takfot.

Källor och litteratur
Bosjöklosters kyrka, Underhållsplan (2005-09-02), Ponnert Arkitekter AB, Lund.
Bosjöklosters kyrkogård, Vård- och underhållsplan (2016), Barup & Edström arkitektkontor AB, Malmö/Simrishamn.
Diverse arkivmaterial, antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), Stockholm.
Länsstyrelsen Skåne. Samhällsplanering & kulturmiljö. Kulturmiljöprogram. Särskilt värdefulla kulturmiljöer i Skåne: http://www.lansstyrelsen.se/skane/Sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/landskapsvard/kulturmiljoprogram/sarskilt-vardefulla-kulturmiljoer-i-skane/eslov/Pages/Agerod-Bosjokloster-Stehag-Stockamollan.aspx, hämtad 2018-04-05.
Länsstyrelsen Skåne. Samhällsplanering & kulturmiljö. Historia på plats, Bosjökloster, Höörs kommun: http://www.lansstyrelsen.se/skane/Sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/historia-pa-plats/Pages/bosjokloster.aspx, hämtad 2018-04-05.
Länsstyrelsen Skåne. Samhällsplanering & kulturmiljö. Naturvårdsprogram. Bosjöklosterhalvön: http://www.lansstyrelsen.se/skane/Sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/planfragor/planeringsunderlag/naturvardsprogram/landomrade/hoor/43-bosjoklosterhalvon/Pages/index.aspx, hämtad 2018-04-05.
Riksantikvarieämbetet. Fornsök: http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html, hämtad 2018-04-07.