| Typ <itemType> |
Byggnad |
| Plats <presPlaceLabel> |
Län: Västmanland, Kommun: Västerås |
| Titel <itemTitle> |
HUBBO KYRKA |
| Historik <itemDescription> |
|
| Beskrivning Inventeringsår (2004) <itemDescription> |
-
Anläggningen består av två kyrkogårdar, en äldre kyrkogård och en nyare kyrkogård, en kyrka samt också ett gravkapell och en klockstapel. Den äldre kyrkogården har mot väster och nordväst haft ungefä...
Visa hela
Anläggningen består av två kyrkogårdar, en äldre kyrkogård och en nyare kyrkogård, en kyrka samt också ett gravkapell och en klockstapel. Den äldre kyrkogården har mot väster och nordväst haft ungefär samma utsträckning sedan 1600-talet, medan den mot övriga sidor blev utvidgad 1904-07. Vid samma tid lades nuvarande kyrkogårdsmur av gråsten i kallmurat förband. Framför kyrkans västport och i nordväst finns vitputsade stigluckor, troligen från 1600-talet, med spåntak och halvdörrar i svartmålat trä. Dessutom finns en ingångstrappa i öster. Grusgång leder från stigluckan i väst runt kyrkans södra och östra sidor med fortsättning längs kyrkogårdens mittaxel mot öst, samt mot den nyare kyrkogården. I några av gravkvarteren finns plattläggning. Gravplatserna och kvarteren är idag helt gräsbevuxna. Kyrkogården inramas av ädellövträd som växer innanför muren och på östra sidan även buskar. Även i kvarteren förekommer buskar och träd, och öster om kyrkan växer fondhäckar i nästan samtliga lindor. Flertalet kvarter domineras av låga, breda granitvårdar från 1900-talet. På norra sidan förekommer mer individuellt utformade stenar och järnkors. Intill kyrkogårdsmurens västra sida finns ett bårhus med gravkapell, uppfört 1955 efter ritningar av Viktor Segerstedt. Fasaderna är spritputsade och avfärgade i gråvit nyans, sadeltaket täckt med täljda spån. Söder om bårhuset står klockstapeln, klädd med täljda, tjärade furuspån. Stommen är till sina äldsta delar från 1600-talet, eller äldre. Den parklika nya kyrkogården, invigd 1960, ligger utanför muren söder om den gamla.
Gravkvarter med fondhäckar är symmetriskt ordnade på ömse sidor om den grusade mittgången.
För övrigt finns rikligt med planteringar av buskar och träd, däribland ornäsbjörk, hängbjörk, tuja och buskrosor. I söder och väster inhägnas området med en hagtornshäck.
Längst i öster finns ett högt kors i jugoslavisk ek.
Stäng
|
| Beskrivning Inventeringsår (2014) <itemDescription> |
|
| Historik <itemDescription> |
-
Kyrkans äldsta inventarium är dopfunten i sandsten, med ursprungligt koniskt trälock för vigvattnets skydd, troligen från 1100-talet. Allmänt antas att den första kyrkan på platsen byggdes vid denna t...
Visa hela
Kyrkans äldsta inventarium är dopfunten i sandsten, med ursprungligt koniskt trälock för vigvattnets skydd, troligen från 1100-talet. Allmänt antas att den första kyrkan på platsen byggdes vid denna tid, sannolikt i trä, möjligen med vidbyggd sakristia i sten Under 1300-talets första hälft byggdes istället nuvarande kyrka i gråsten med tegelmurade, branta gavelrösten. Den omfattade långhus med kor under samma tak och sakristia mot norr. Sadeltaket var spåntäckt. Över kyrkorummet var ett trätak, oklart i vilket utförande. Ungefär 150 år senare slogs kyrkorummets tre stjärnvalv, vilande på bastanta hörn- och strävpelare. Mot söder tillbyggdes ett vapenhus som täcktes med ett enklare kryssvalv. Kyrkorummets första predikstol tillkom förmodligen ganska snart efter reformationen och var placerad på kyrkorummets norra sida. År 1637 uppsattes istället en predikstol på södra sidan. Senast vid denna tid torde även den första riktiga bänkinredningen ha stått klar. För mer detaljerad historia se byggnaden/Kyrkans historia samt bifogad PDF med detaljerade händelselistor med årtal, upphovsmän och specifika källhänvisningar. Källor och litteratur Otryckta källor Riksantikvarieämbetets antikvarisk-topografiska arkiv (ATA)
Inventarium upprättat i enlighet med 3 § av kungliga förordningen den 17 april samt venerandum consistorii i Vesterås därpå grundade cirkulären den 9 oktober och den 9 december 1829
Ihrfors, Eric: Westmannia sacra, handskrift färdigställd 1899-1902, baserad på församlingsarkivens handlingar från äldsta tid fram till omkring 1900 Hubbo församlingsarkiv (HF):
O I a; 2, handlingar om kyrkobyggnaden 1893-1970
O I b; 1, handlingar om bårhuset 1955 Västmanlands läns museums arkiv (VLM):
Kyrkogårdsinventering, redovisad 1984-09-04 av antikvarie Ulla Bergquist Västerås stadsbibliotek (VSB):
Glimtar ur Hubbo församlings historia 1850-1990, utgiven 1990-04-07 av studiecirkelgrupp inom ramen för Sveriges Kyrkliga Studieförbund. (stencilerat häfte)
Krönikebok för Tillberga-Hubbo pastorat 1888-1914, nedtecknad av kyrkoherdarna Adolf Fredrik Berggren och Gustaf Moberg. (stencilerat häfte) Västerås stifts arkiv (VS):
Västerås domkapitel E IV b; 39, 1842 års inventarium
Västerås domkapitel E IV b; 116, 1872 års inventarium Litteratur
Ahlberg, Hakon och Björklund, Staffan: Västmanlands kyrkor i ord och bild - Förlag: Staffan Björklund 2000
Berggren, Bonzo: Kyrkorna i Västmanlands län: en presentation i text och bild över samtliga kyrkor tillhörande Svenska kyrkan/utgiven av Västmanlands nyheter - Västerås 1982
Redelius: Hubbo kyrka - Västerås stifts kyrkobeskrivningskommitté 1979
Stäng
|
| Historik <itemDescription> |
-
Kyrkans äldsta inventarium är dopfunten i sandsten, med ursprungligt koniskt trälock för vigvattnets skydd, troligen från 1100-talet. Allmänt antas att den första kyrkan på platsen byggdes vid denna t...
Visa hela
Kyrkans äldsta inventarium är dopfunten i sandsten, med ursprungligt koniskt trälock för vigvattnets skydd, troligen från 1100-talet. Allmänt antas att den första kyrkan på platsen byggdes vid denna tid, sannolikt i trä, möjligen med vidbyggd sakristia i sten Under 1300-talets första hälft byggdes istället nuvarande kyrka i gråsten med tegelmurade, branta gavelrösten. Den omfattade långhus med kor under samma tak och sakristia mot norr. Sadeltaket var spåntäckt. Över kyrkorummet var ett trätak, oklart i vilket utförande. Ungefär 150 år senare slogs kyrkorummets tre stjärnvalv, vilande på bastanta hörn- och strävpelare. Mot söder tillbyggdes ett vapenhus som täcktes med ett enklare kryssvalv. Kyrkorummets första predikstol tillkom förmodligen ganska snart efter reformationen och var placerad på kyrkorummets norra sida. År 1637 uppsattes istället en predikstol på södra sidan. Senast vid denna tid torde även den första riktiga bänkinredningen ha stått klar. För mer detaljerad historia se byggnaden/Kyrkans historia samt bifogad PDF med detaljerade händelselistor med årtal, upphovsmän och specifika källhänvisningar. Källor och litteratur Otryckta källor Riksantikvarieämbetets antikvarisk-topografiska arkiv (ATA)
Inventarium upprättat i enlighet med 3 § av kungliga förordningen den 17 april samt venerandum consistorii i Vesterås därpå grundade cirkulären den 9 oktober och den 9 december 1829
Ihrfors, Eric: Westmannia sacra, handskrift färdigställd 1899-1902, baserad på församlingsarkivens handlingar från äldsta tid fram till omkring 1900 Hubbo församlingsarkiv (HF):
O I a; 2, handlingar om kyrkobyggnaden 1893-1970
O I b; 1, handlingar om bårhuset 1955 Västmanlands läns museums arkiv (VLM):
Kyrkogårdsinventering, redovisad 1984-09-04 av antikvarie Ulla Bergquist Västerås stadsbibliotek (VSB):
Glimtar ur Hubbo församlings historia 1850-1990, utgiven 1990-04-07 av studiecirkelgrupp inom ramen för Sveriges Kyrkliga Studieförbund. (stencilerat häfte)
Krönikebok för Tillberga-Hubbo pastorat 1888-1914, nedtecknad av kyrkoherdarna Adolf Fredrik Berggren och Gustaf Moberg. (stencilerat häfte) Västerås stifts arkiv (VS):
Västerås domkapitel E IV b; 39, 1842 års inventarium
Västerås domkapitel E IV b; 116, 1872 års inventarium Litteratur
Ahlberg, Hakon och Björklund, Staffan: Västmanlands kyrkor i ord och bild - Förlag: Staffan Björklund 2000
Berggren, Bonzo: Kyrkorna i Västmanlands län: en presentation i text och bild över samtliga kyrkor tillhörande Svenska kyrkan/utgiven av Västmanlands nyheter - Västerås 1982
Redelius: Hubbo kyrka - Västerås stifts kyrkobeskrivningskommitté 1979
Stäng
|
| Beskrivning Inventeringsår (2004) <itemDescription> |
-
Anläggningen består av två kyrkogårdar, en äldre kyrkogård och en nyare kyrkogård, en kyrka samt också ett gravkapell och en klockstapel. Den äldre kyrkogården har mot väster och nordväst haft ungefä...
Visa hela
Anläggningen består av två kyrkogårdar, en äldre kyrkogård och en nyare kyrkogård, en kyrka samt också ett gravkapell och en klockstapel. Den äldre kyrkogården har mot väster och nordväst haft ungefär samma utsträckning sedan 1600-talet, medan den mot övriga sidor blev utvidgad 1904-07. Vid samma tid lades nuvarande kyrkogårdsmur av gråsten i kallmurat förband. Framför kyrkans västport och i nordväst finns vitputsade stigluckor, troligen från 1600-talet, med spåntak och halvdörrar i svartmålat trä. Dessutom finns en ingångstrappa i öster. Grusgång leder från stigluckan i väst runt kyrkans södra och östra sidor med fortsättning längs kyrkogårdens mittaxel mot öst, samt mot den nyare kyrkogården. I några av gravkvarteren finns plattläggning. Gravplatserna och kvarteren är idag helt gräsbevuxna. Kyrkogården inramas av ädellövträd som växer innanför muren och på östra sidan även buskar. Även i kvarteren förekommer buskar och träd, och öster om kyrkan växer fondhäckar i nästan samtliga lindor. Flertalet kvarter domineras av låga, breda granitvårdar från 1900-talet. På norra sidan förekommer mer individuellt utformade stenar och järnkors. Intill kyrkogårdsmurens västra sida finns ett bårhus med gravkapell, uppfört 1955 efter ritningar av Viktor Segerstedt. Fasaderna är spritputsade och avfärgade i gråvit nyans, sadeltaket täckt med täljda spån. Söder om bårhuset står klockstapeln, klädd med täljda, tjärade furuspån. Stommen är till sina äldsta delar från 1600-talet, eller äldre. Den parklika nya kyrkogården, invigd 1960, ligger utanför muren söder om den gamla.
Gravkvarter med fondhäckar är symmetriskt ordnade på ömse sidor om den grusade mittgången.
För övrigt finns rikligt med planteringar av buskar och träd, däribland ornäsbjörk, hängbjörk, tuja och buskrosor. I söder och väster inhägnas området med en hagtornshäck.
Längst i öster finns ett högt kors i jugoslavisk ek.
Stäng
|
| Beskrivning Inventeringsår (2004) <itemDescription> |
-
Anläggningen består av två kyrkogårdar, en äldre kyrkogård och en nyare kyrkogård, en kyrka samt också ett gravkapell och en klockstapel. Den äldre kyrkogården har mot väster och nordväst haft ungefä...
Visa hela
Anläggningen består av två kyrkogårdar, en äldre kyrkogård och en nyare kyrkogård, en kyrka samt också ett gravkapell och en klockstapel. Den äldre kyrkogården har mot väster och nordväst haft ungefär samma utsträckning sedan 1600-talet, medan den mot övriga sidor blev utvidgad 1904-07. Vid samma tid lades nuvarande kyrkogårdsmur av gråsten i kallmurat förband. Framför kyrkans västport och i nordväst finns vitputsade stigluckor, troligen från 1600-talet, med spåntak och halvdörrar i svartmålat trä. Dessutom finns en ingångstrappa i öster. Grusgång leder från stigluckan i väst runt kyrkans södra och östra sidor med fortsättning längs kyrkogårdens mittaxel mot öst, samt mot den nyare kyrkogården. I några av gravkvarteren finns plattläggning. Gravplatserna och kvarteren är idag helt gräsbevuxna. Kyrkogården inramas av ädellövträd som växer innanför muren och på östra sidan även buskar. Även i kvarteren förekommer buskar och träd, och öster om kyrkan växer fondhäckar i nästan samtliga lindor. Flertalet kvarter domineras av låga, breda granitvårdar från 1900-talet. På norra sidan förekommer mer individuellt utformade stenar och järnkors. Intill kyrkogårdsmurens västra sida finns ett bårhus med gravkapell, uppfört 1955 efter ritningar av Viktor Segerstedt. Fasaderna är spritputsade och avfärgade i gråvit nyans, sadeltaket täckt med täljda spån. Söder om bårhuset står klockstapeln, klädd med täljda, tjärade furuspån. Stommen är till sina äldsta delar från 1600-talet, eller äldre. Den parklika nya kyrkogården, invigd 1960, ligger utanför muren söder om den gamla.
Gravkvarter med fondhäckar är symmetriskt ordnade på ömse sidor om den grusade mittgången.
För övrigt finns rikligt med planteringar av buskar och träd, däribland ornäsbjörk, hängbjörk, tuja och buskrosor. I söder och väster inhägnas området med en hagtornshäck.
Längst i öster finns ett högt kors i jugoslavisk ek.
Stäng
|
| Historik <itemDescription> |
-
Kyrkans äldsta inventarium är dopfunten i sandsten, med ursprungligt koniskt trälock för vigvattnets skydd, troligen från 1100-talet. Allmänt antas att den första kyrkan på platsen byggdes vid denna t...
Visa hela
Kyrkans äldsta inventarium är dopfunten i sandsten, med ursprungligt koniskt trälock för vigvattnets skydd, troligen från 1100-talet. Allmänt antas att den första kyrkan på platsen byggdes vid denna tid, sannolikt i trä, möjligen med vidbyggd sakristia i sten Under 1300-talets första hälft byggdes istället nuvarande kyrka i gråsten med tegelmurade, branta gavelrösten. Den omfattade långhus med kor under samma tak och sakristia mot norr. Sadeltaket var spåntäckt. Över kyrkorummet var ett trätak, oklart i vilket utförande. Ungefär 150 år senare slogs kyrkorummets tre stjärnvalv, vilande på bastanta hörn- och strävpelare. Mot söder tillbyggdes ett vapenhus som täcktes med ett enklare kryssvalv. Kyrkorummets första predikstol tillkom förmodligen ganska snart efter reformationen och var placerad på kyrkorummets norra sida. År 1637 uppsattes istället en predikstol på södra sidan. Senast vid denna tid torde även den första riktiga bänkinredningen ha stått klar. För mer detaljerad historia se byggnaden/Kyrkans historia samt bifogad PDF med detaljerade händelselistor med årtal, upphovsmän och specifika källhänvisningar. Källor och litteratur Otryckta källor Riksantikvarieämbetets antikvarisk-topografiska arkiv (ATA)
Inventarium upprättat i enlighet med 3 § av kungliga förordningen den 17 april samt venerandum consistorii i Vesterås därpå grundade cirkulären den 9 oktober och den 9 december 1829
Ihrfors, Eric: Westmannia sacra, handskrift färdigställd 1899-1902, baserad på församlingsarkivens handlingar från äldsta tid fram till omkring 1900 Hubbo församlingsarkiv (HF):
O I a; 2, handlingar om kyrkobyggnaden 1893-1970
O I b; 1, handlingar om bårhuset 1955 Västmanlands läns museums arkiv (VLM):
Kyrkogårdsinventering, redovisad 1984-09-04 av antikvarie Ulla Bergquist Västerås stadsbibliotek (VSB):
Glimtar ur Hubbo församlings historia 1850-1990, utgiven 1990-04-07 av studiecirkelgrupp inom ramen för Sveriges Kyrkliga Studieförbund. (stencilerat häfte)
Krönikebok för Tillberga-Hubbo pastorat 1888-1914, nedtecknad av kyrkoherdarna Adolf Fredrik Berggren och Gustaf Moberg. (stencilerat häfte) Västerås stifts arkiv (VS):
Västerås domkapitel E IV b; 39, 1842 års inventarium
Västerås domkapitel E IV b; 116, 1872 års inventarium Litteratur
Ahlberg, Hakon och Björklund, Staffan: Västmanlands kyrkor i ord och bild - Förlag: Staffan Björklund 2000
Berggren, Bonzo: Kyrkorna i Västmanlands län: en presentation i text och bild över samtliga kyrkor tillhörande Svenska kyrkan/utgiven av Västmanlands nyheter - Västerås 1982
Redelius: Hubbo kyrka - Västerås stifts kyrkobeskrivningskommitté 1979
Stäng
|
| Beskrivning Inventeringsår (2014) <itemDescription> |
|
| Beskrivning Inventeringsår (1999) <itemDescription> |
|
| Händelse <context> |
-
Kyrkligt kulturminne. 4 kap. KML .
-
Producerades i Västerås, Västmanland.
-
Kyrkogårdsmur av gråsten nybyggdes runt alla fyra sidor
Källa
ATA: Inven-tarium 1829 1770-01-01 - .
-
Kyrkogårdsmur av gråsten nybyggdes runt alla fyra sidor
Källa
ATA: Inven-tarium 1829 1770-01-01 - .
-
Kyrkogårdsmur av gråsten nybyggdes runt alla fyra sidor
Källa
ATA: Inven-tarium 1829 1770-01-01 - .
-
Kyrkogården utvidgades söderut och österut genom markförvärv från komministerbostället. Den förvärvade marken uppfylldes till samma nivå som befintliga kyrkogården. Till fyllning användes lerbankar uppkomna genom grävning av ett stort avloppsdike på Mälby ägor.
Östra, södra och del av norra muren nybyggdes och nya planteringar anlades. Den förnyade och utvidgade kyrkogården invigdes 1907 av biskop Lövgren.
HF: Köpebrev 12/11-1903, lagfart 15/3-1904
VSB:
Glimtar ur Hubbo församlings historia,
s 21-22 1904-01-01 - 1907-12-31 .
-
Kyrkogården utvidgades söderut och österut genom markförvärv från komministerbostället. Den förvärvade marken uppfylldes till samma nivå som befintliga kyrkogården. Till fyllning användes lerbankar uppkomna genom grävning av ett stort avloppsdike på Mälby ägor.
Östra, södra och del av norra muren nybyggdes och nya planteringar anlades. Den förnyade och utvidgade kyrkogården invigdes 1907 av biskop Lövgren.
HF: Köpebrev 12/11-1903, lagfart 15/3-1904
VSB:
Glimtar ur Hubbo församlings historia,
s 21-22 1904-01-01 - 1907-12-31 .
-
Kyrkogården utvidgades söderut och österut genom markförvärv från komministerbostället. Den förvärvade marken uppfylldes till samma nivå som befintliga kyrkogården. Till fyllning användes lerbankar uppkomna genom grävning av ett stort avloppsdike på Mälby ägor.
Östra, södra och del av norra muren nybyggdes och nya planteringar anlades. Den förnyade och utvidgade kyrkogården invigdes 1907 av biskop Lövgren.
HF: Köpebrev 12/11-1903, lagfart 15/3-1904
VSB:
Glimtar ur Hubbo församlings historia,
s 21-22 1904-01-01 - 1907-12-31 .
-
Kyrkogården utvidgades mot norr.
Konsulent Axel Eliasson
HF: Plan för utvidgning, mars 1951 1951-01-01 - av Axel Eliasson.
-
Kyrkogården utvidgades mot norr.
Konsulent Axel Eliasson
HF: Plan för utvidgning, mars 1951 1951-01-01 - av Axel Eliasson.
-
Kyrkogården utvidgades mot norr.
Konsulent Axel Eliasson
HF: Plan för utvidgning, mars 1951 1951-01-01 - av Axel Eliasson.
-
Kyrkogården utvidgades mot söder med fyra regelbundna kvarter och ett par mindre urngravsområden. Officiell invigning ägde rum den 28 augusti 1960 av domprost O Rundblom och församlingens kyrkoherde E G Solberg.
Kyrkogårds-föreståndare Gösta Hagberg
Källa:
VSB: Glimtar ur Hubbo församlings historia, s 22-23 1957-01-01 - 1960-12-31 .
-
Kyrkogården utvidgades mot söder med fyra regelbundna kvarter och ett par mindre urngravsområden. Officiell invigning ägde rum den 28 augusti 1960 av domprost O Rundblom och församlingens kyrkoherde E G Solberg.
Kyrkogårds-föreståndare Gösta Hagberg
Källa:
VSB: Glimtar ur Hubbo församlings historia, s 22-23 1957-01-01 - 1960-12-31 .
-
Kyrkogården utvidgades mot söder med fyra regelbundna kvarter och ett par mindre urngravsområden. Officiell invigning ägde rum den 28 augusti 1960 av domprost O Rundblom och församlingens kyrkoherde E G Solberg.
Kyrkogårds-föreståndare Gösta Hagberg
Källa:
VSB: Glimtar ur Hubbo församlings historia, s 22-23 1957-01-01 - 1960-12-31 .
|
| Historiska/ursprungliga kategorier<itemName> |
- Kyrka med begravningsplats
- Kyrka
|
| Nuvarande kategorier<itemName> |
- Kyrka
|
| Klassifikation <itemClassName> |
|
| Lagskydd <itemSpecification> |
|
| Anläggningsnamn <itemNumber> |
|
| Källa <presOrganization> |
Riksantikvarieämbetet |
|
Källa <url>
|
|
ARTIKLAR I WIKIPEDIA
ARTIKLAR I WIKIDATA
BILDER I WIKIMEDIA COMMONS
