TRÄSLÖVS KYRKA

Träslövs kyrkoanläggning ligger på norra sidan av landsvägen mellan Varberg och Hunnestad och har begravningsområden på båda sidor av vägen.

Norra kyrkogården med kyrkobyggnaden kringgärdas av en kallmurad stenmur med öppningar med stenstolpar och smidesgrindar i söder (huvudentré till kyrka och kyrkogård) och sydvästra hörnet. Det finns även en öppning i muren mot en vaktmästeribyggnad i norr, dock utan grindar. En nyplanterad trädrad växer innanför muren. Kyrkogårdens träd härrör främst från år 1998 och framåt. Tidigare bestod trädrader och alléer främst av oxel, men utgörs nu av bohuslind och avenbok. Bortsett från trädraden finns på norra kyrkogården ett flertal vintergröna buskar och en stor kastanj, belägen väster om kyrkan. På norra kyrkogården finns gravar på samtliga sidor runt kyrkan men det största gravvårdsområdet ligger väster om kyrkan. Gravvårdarnas utformning varierar men resta stenar i liggande rektangulärt format dominerar, med en liten ramkant runt växtbädden framför stenen. På kyrkogården finns ett flertal högresta gravstenar men få större ramgravar. Gravkvarteren är gräsbevuxna och saknar gångar inom kvarteren. Gräs växer ända upp mot kyrkans grund. Huvudgångarna är asfalterade med svart asfalt.

I muren runt den norra kyrkogården finns en bredare öppning mot en vaktmästeribyggnad med rödmålade träfasader, belägen norr om begravningsområdet. På gårdsplanen finns möjlighet för uppläggning av jord m.m.
Ett gravkapell ligger i nordvästra hörnet av norra begravningsområdet. Byggnaden har vita, putsade fasader.

Södra kyrkogården kringgärdas av en hög kallmurad stenmur med öppningar försedda med smidesgrindar mot norr samt i sydvästra hörnet mot en parkering. Innanför muren växer en trädrad av i huvudsak oxel. Inom området finns ett stort antal parkväxter, buskar och träd, bl.a. en allé i nord-sydlig riktning centralt belägen i området. Grönskan inom kyrkogården förstärks av ett lövskogsparti beläget söder om kyrkogården. Gravvårdarnas utformning varierar men resta stenar i liggande rektangulärt format dominerar, med en liten ramkant runt växtbädden framför stenen.
En stor asfalterad parkering finns sydväst om kyrkan med stentrappor upp mot vägen i nordöstra hörnet.

FÖRSAMLING 1995 - TRÄSLÖV
BEFOLKNINGSTAL - 1805: 1103, 1900: 1974, 1995: 5148

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. Varbergs slottsförsamling införlivad i början av 1840-talet.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan är belägen strax intill vägen, norr om den huvudsakliga bebyggelsen i Träslöv. Pastorsexpeditionen återfinns ett par hundra meter öster om kyrkan, församlingsgården ligger i sydväst, också den vid vägen. Träslöv består idag främst av villabebyggelse i Varbergs östrautkanter. Socknen består till största delen av öppna odlingsmarker. Den gamla kyrkan, idag ruin, ligger enskilt tillsammans med Klockaregård och skola knappt två km nordost om den nuvarande kyrkan.

RASERAD KYRKA / RUIN - I: belägen på annan plats (TRÄSLÖVS KYRKORUIN). Murad gråstenskyrka, sannolikt från äldre medeltid, med romansk planform bestående av ett rektangulärt långhus med smalare, absidförsett kor. I väster ett stentorn, sannolikt sekundärt tillfogat. Framför tornet i väster fanns ett vapenhus i korsvirke. Kyrkan hade medeltida tegelvalv, åtminstone i koret. Kyrkan revs på 1850-talet. Murarna nedbröts dock ej fullständigt, utan några skift av murverket är fortfarande synliga ovanför markytan.

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Den nuvarande stenkyrkan är uppförd 1850 och består av ett rektangulärt långhus med halvrund koravslutning i öster och i väster ett torn. Korpartiet innefattar även ett sakristieskrank. Vid restaurering 1966 tillkom inbyggnader under västläktaren, däribland nytt utrymme för sakristia.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkan är byggd i tidstypisk klassicerande stil. Den är utvändigt vitputsad och murarna genombryts av rundvälvda fönsteröppningar. Tornet i väster har en flack huv med reslig lanternin med kort spira. Fasaderna artikuleras med hörnpilastrar, gesims och klassiska omfattningar till ljudöppningar och portaler. Huvudingångar genom tornets bottenvåning, samt mitt på långhusets sidor. Det vitputsade kyrkorummet täcks av ett flackt trätunnvalv, dekorerat med tvär- och längsgående ribbor. Altaruppsats och predikstol är nyklassiska arbeten från 1800-talets andra hälft.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2001.