YTTERJÄRNA KYRKA

Ytterjärna kyrka omgärdas av en kyrkogård som utsträcker sig åt alla väderstreck. Kyrkogården har liksom kyrkan en dominerande plats i landskapet. Det är oklart när kyrkogården fick sin nuvarande utformning, men i handlingar från 1700-talet omnämns en bogårdsmur med brädtäckning.
Kyrkogårdens anläggning har präglats av den kuperade terrängen. Den omgärdas av en kallmurad stenmur som även fungerar som stödmur åt fyllningsmassor, som är betydande i östra delen där nivåskillnaden är störst. I övrigt sluttar gravkvarteren svagt åt skilda håll. Nivåskillnaden mellan tornets port i väster och marken har på senare tid jämkats genom ifyllningar som bildar en jordramp mot portalen.
Muren anges ha varit betydligt högre då den ursprungligen fungerade som bogårdsmur; murkrönen har numera delvis mosstäckning. Ursprungligen hade kyrkogården troligen endast en ingång, i söder. En grindöppning finns numera även i norr och i väster har del av gamla muren rivits för att möjliggöra tillträde till en teknisk byggnad som uppförts strax utanför muren. Ingångar i söder och i norr är försedda med putsade grindstolpar, som skyddas av plåthuvar. Grindstolparna är från 1829,; i norr kröns de av förgyllda äggformade klot och i söder av lyktor. Stolparna bär järngrindar, pargrindar, som tillkom 1938.

Inom kyrkogården och längs med muren löper en trädkrans, södra allén markeras av två träd. I övrigt saknar kyrkogården vegetation. De vida gravkvarteren är gräsbevuxna och indelas endast av enstaka grusalléer. Huvudallén, som löper förbi tornets portal, förenar de två ingångarna i norr och söder vilka ligger i axel med varandra.
Huvuddelen av gravvårdarna finns söder om kyrkan; i norr finns endast ett fåtal gravar. Bland gravarna finns ett antal äldre gravvårdar. Norr om kyrkan ligger även ett delvis nedgrävt gravkor som har murade och putsade väggar. Invändigt är byggnaden tunnvälvd, under ett karnissvängt tak täckt med kopparplåt. Entrén har omfattning av huggen sten samt en kopparklädd dörr under ett tälttak med kors. Gravkoret är troligen uppfört under andra hälften av 1800-talet. I nordöstra hörnet av kyrkogården ligger en byggnad som tidigare brukats som likbod. Den har två sidor sammanbyggda med bogårdsmuren och är murad av gråsten, delvis vitputsad och täckt med korrigerad plåt. Norra gaveln samt dörrarna är brädfodrade och rödmålade. Likboden , härrör troligen från 1800-talets första hälft. Strax söder om likboden ligger två större äldre familjegravar. Nära kyrkan, väster om tornet, står en runsten.

Utanför kyrkogården, på södra sidan, ansluter gräsplaner och grusgångar till ingången. En stig ansluter till norra grinden. Utanför södra ingången, mot öster och längs med muren har en minneslund anlagts i åsens östra sluttning. Platsen markeras av ett stort träkors.

Antikvarisk topografiska arkivet (ATA), handlingar
Södra Öknebo församlings arkiv (SÖ)
Bohrn, Erik. 1948. Ytter-järna kyrka
Bohrn, Erik; Schnell, Ivar. 1976. Ytter-järna kyrka i: Sörmländska kyrkor 106
Sparre, Per. 2002. Sparrarnas spännande gravvalv i: Arte et Marte, 2002:2
Strandin Freij, Anna-Stina. 2002. Stormaktstidens spår i Ytterjärna kyrka
Sparre, Per. 2002. Sparrarnas spännande gravvalv i: Arte et Marte, 2002:2