HYLTINGE KYRKA

FÖRSAMLING 1995 - HELGESTA-HYLTINGE

BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 752, år 1900: 1310, år 1995: 1183

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. Uppgått i Helgesta-Hyltinge 1994. Befolkningstalen avser Hyltinge.

LÄGE OCH OMGIVNING - Socknen ligger centralt på sörmländska sjöplatån. Kyrkan ligger i socknens utkant på en moränhöjd ovanför Kyrkån och med två säterier i närheten: Björkhult och Sparreholm. Till Sparreholms slott leder en allé från kyrkan.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade kyrkan består av långhus, ett lika brett tresidigt avslutat kor i öster och sakristia i norr. Förmodligen omkring 1300 uppfördes ett rektangulärt kyrkorum. Den första sakristian kan möjligen ha varit samtida, men kan också ha tillfogats under medeltidens senare del. Det likaså under medeltiden tillkomna vapenhuset revs då en västportal upptogs på 1700-talet. 1803 byggdes kyrkan om efter ritningar av Anders Sundström d.y. Kyrkan förlängdes då mot öster och ett gravkor för familjen Sprengtporten, samtidigt högkor, uppfördes i öster. En ny sakristia byggdes något öster om den gamla, vars östmur ingår i den nya.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Murarna genombryts av rundbågiga fönsteröppningar. Sydportalen framhävs med pilastrar, bjälklag och ett lunettfönster. Tornet, uppfört 1803 på de förstärkta murarna i västra hälften av medeltidskyrkan, kröns av en huv. De ursprungliga ritningarna ändrades av ÖIÄ vad gäller tornet, men följdes, barockkaraktären till trots, vad gäller koret. Placerat på en hög sockel och med separat tak och rik pilasterarkitektur skiljer sig koret från det enklare långhuset. Kyrkorummet, som nås genom västportalen, har ett originellt västparti. Tornrummet frilades 1956-57 då läktaren i form av ett tunt betongdäck på betongpelare flyttades fram cirka tre meter. Även orgeln flyttades och avtecknar sig mot en stor glasvägg som skiljer det höga, ljusa tornrummet från det tunnvälvda långhuset. På långhusväggarna under läktaren finns fragmentariska kalkmålningar från 1600-talets mitt. Den öppna bänkinredningen från sekelskiftet sparades vid renoveringen 1956-57 men förenklades något. Två kolonner med bjälklag utgör ett blickfång ovanför altaret en rest av ett altarpredikstolsarrangemang från 1803, för övrigt är kyrkan präglad av arkitekt Rolf Berghs restaurering 1956-57.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1995 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002.

Hyltinge kyrkas kyrkogård består av en äldre del kring kyrkan och en 1892 genomförd utvidgning på kyrkans norra sida i sluttningen ned mot Kyrkån. Den äldre och den yngre delen sammanbinds av en kallmurad granittrappa med svartmålade järnräcken på vardera sidan. På Kyrkåns norra sida ligger den övre kyrkogården från 1915 med ett gravkapell uppfört 1920.
Den äldre delen av kyrkogården närmast omkring kyrkan omges av en kallmurad terrassmur. Öster om kyrkan ansluter en kallmurad bogårdsmur, vilken omsluter den nedre delen av kyrkogården i öster, norr och väster. Den övre kyrkogården omges av en hög granhäck.
Vid kyrkogården kring kyrkan finns äldre trädrader delvis bevarade, dels längs kyrkogårdsmurarna dels längs de grusade gångarna. Utvidgningen från 1892 har i huvudsak gravvårdar från sent 1800-tal till 1900-talets första hälft. Enstaka gravvårdar är utförda med gjutjärnsstaket eller sargar av granit och har grusade ytor. Kyrkogårdens grusgångar är på flera ställen igenlagda/igenväxta med gräs.
Söder om kyrkan finns ett gravkor över familjerna Lewenhaupt och Wachtmeister. Gravkoret är enligt uppgift ritat av arkitekten Ivar Tengbom.
Kyrkogårdens minneslund är anordnad norr om kyrkan i sluttningen ned mot ån.