BERGS KYRKA

Beskrivning av kyrkogården idag
Allmän karaktär
Bergs nya kyrkogård ligger centralt placerad i byn med sockenstuga och äldre bevarat kyrkstall beläget
på motstående sida av vägen. I norr och öster gränsar kyrkogården till betesmarker och i söder till en anlagd
grusplan avsedd för parkering. Kyrkogården är anlagd i samband med kyrkans uppförande 1830-31
och indelad i sju kvarter. Kyrkogårdsmuren, vilken omgärdar kyrkogården på alla fyra sidor, är uppförd
i slutet på 1800-talet av kraftig huggen sten och på insidan försedd med en jordvall, s.k. vallmur. Kyrkan
är belägen centralt på kyrkogården och omges av grusade gångar. Samtliga kvarter har varit föremål för
en omläggning, troligtvis genomförd under andra halvan av 1900-talet, vid vilken merparten av kyrkogårdens
grusgravar samt häckomramningar avlägsnats. Det stora flertalet av kyrkogårdens gravstenar är
idag av typen låga rektangulära medan äldre stenar ofta är smala högresta eller låga breda.

Omgärdning
Kyrkogården omgärdas av en fogad naturstenmur av stora huggna stenblock. Enligt uppgift från en
frågelista daterad 1949 skall kyrkogårdsmuren tillkommit i slutet av 1800-talet. Muren är på insidan
försedd med en jordvall, en s.k. vallmur. Utanför muren i söder har man anlagt en stor öppen grusad yta,
avsedd för parkering. I väster, öster och norr gränsar kyrkogården till odlad vall.

Ingångar
Kyrkogården har två ingångar, en mitt på den västra muren i förlängningen av kyrkans torningång. Den
västra ingången flankeras av två huggna stenstolpar vilka reser sig något högre än den angränsande muren.
Den sirliga smidesgrinden är krönt med en kula och ett kors.
Den andra ingången ligger mitt på södra muren i förlägningen av den gång som leder fram till kyrkans
sidoingång. Öppningen är försedd med en dubbel smidesgrind flankerad av kraftiga stenstolpar.
De smidda grindarna har ett formspråk som ansluter sig till grinden vid västra ingången. Grindarna vid
södra ingången är tillverkade av Johan Sjögren, Hornaryd Johansberg år 1881. Att döma av grindarnas
mycket likartade utformning kan man förmoda att samme man även stått för tillverkningen av grinden
vid den västra ingången.

Vegetation
På insidan av vallmuren växer en tät trädkrans av lind. Den övriga växtligheten på kyrkogården utgörs
av några enstaka rhododendronbuskar, cypresser, en tallbuske samt ett pilträd.

Gångsystem
Kyrkogårdens gångsystem är oförändrat sedan den anlades och består av ett antal grusade gångar. Utmed
kyrkogårdsmurens insida löper en grusgång kring hela kyrkogården. I övrigt så inramas varje gravkvarter
av de grusade gångarna.

Minnelund/Urnlund
Någon minneslund/urnlund har inte anlagts på Bergs kyrkogård

Gravvårdstyper
Kyrkogårdens gravstenar är av varierande typ, främst härrörande från 1900-talet. Några få stenar från
1800-talet senare del finns även bevarade på kyrkogården. De äldre stenarna är ofta smala, höga och
utförda i diabas. Vanligast förekommande är låga rektangulära stenar av diabas samt grå och röd granit.
På kyrkogården påträffas även några äldre smides- och gjutjärnsvårdar. I samtliga kvarter finner man en
blandning av vanliga gravar, familjegravar och barngravar.
Ett flertal av de vårdar som står kvar på kyrkogården som kulturgravar är så kraftigt bevuxna med
mossa och lavar att texten inte längre går att tyda. Då dessa gravar står under församlingens vård vore
det önskvärt att man försiktigt rengjorde framsidan på dessa stenar med lite ljummet vatten och en
svamp/mjuk rotborste.

Byggnader
I anslutning till Bergs kyrkogård finner man ett bevarat kyrkstall vilket delvis genomgått förändringar
för att kunna användas som ekonomibyggnad. I närhet till kyrkan ligger även församlingshem och sockenstuga.

Beskrivning av enskilda kvarter, för kvartersindelning, se pdf.
Kvarter I
Allmän karaktär
Kvarter I är beläget i kyrkogårdens nordvästra hörn och utgörs av en rektangulär gräsbevuxen yta där
stenarna är placerade i enkla nord-sydliga rader. Området avgränsas i alla väderstreck av de grusade
gångarna. I kvarterets nordöstra hörn finner man prästerskapets gravar samlade. Områdets norra del
har en frodig vegetation med en ensam solitär björk samt lite olika sorters buskar såsom cotoneaster,
rhododendron och tall.

Gravvårdstyper
Karaktären på kvarterets gravvårdar är skiftande med allt från sirliga smideskors i kvarterets norra del
till smala vårdar i diabas och grå granit till gjutjärnsvårdar och modernare låga rektangulära vårdar av
yngre datum samt några liggande sluttande hällar. I södra delen påträffas även enstaka stenar i röd granit.
I kvarteret finns ett antal familjegravar.
Den åldersmässiga spridningen inom kvarteret är stor. Gravarna fördelar sig ganska så jämt över
decennierna från 1800-talets slut fram till 1990-talet, med en svag övervikt på vårdar från decennierna
strax före och efter skelskiftet 1900.
Titlar och ortsnamn förekommer på kvarterets vårdar om än inte i någon större omfattning. Titlar
är överrepresenterat på de äldre och lite mer påkostade stenarna. Exempel på förekommande ortsnamn
är Rösås, Vinninge, Björka och Fagerås. Bland de titlar som förekommer kan nämnas kyrkovärd, f.d.
nämndeman, f.d. hemmansägare, prost, kyrkoherde och kontraktsprost. På några enstaka stenar finner
man även bibel- och psalmhänvisningar.
I kvarteret finns några vårdar som utmärker sig lite extra. Däribland kan nämnas fyra gjutjärnsvårdar
utformade som pilar med en enkel dekor i form av ett stiliserat träd i relief. Vidare påträffas ett antal
smideskors vilka ställts upp i kvarterets norra del sedan de avlägsnats från sina ursprungliga platser på
kyrkogården. Ett klöverbladskors i gjutjärn samt en modern svartmålad trävård utgör ytterligare två
framträdande inslag.
I kvarterets sydvästra hörn finner man två gravar med bevarad framförliggande stenomramning
vilken tidigare utgjort omramningen till ett grusfält. Idag återstår bara stenomramningen medan gruset
ersatts med gräs.
Äldsta gravvården är ett rostigt gjutjärnskors över N. P. Holmer (1795-1854) och Cecilia Christina
Lind (1805-1852)

Kvarter II
Allmän karaktär
Kvarter II är beläget i kyrkogårdens sydvästra hörn och utgörs av ett trapetsformat gräsbevuxet område
kringgärdat av grusade gångar med gravstenar placerade i enkla rader frånsett en rad i kvarterets mitt
där gravvårdarna är ryggställda.

Gravvårdstyper
Gravvårdarna är av varierande karaktär från smala högresta stenar till små liggande hällar och låga rektangulära
stenar med rak eller oregelbunden ovansida samt någon natursten. Gravstenarna utmed västra
och östra grusgången är högresta och av mer framträdande karaktär. Merparten av kvarterets gravstenar
är utförda i grå granit eller diabas. Inom området förekommer även ett fåtal vårdar i röd granit. Stenarna
är placerade i räta nord-sydliga linjer.
Åldersmässigt finns hela perioden från 1800-talets slut fram till idag representerad i kvarteret dock
med en tydlig övervikt på vårdar från 1970- och 80-talet.
Bland gravstenarnas inskriptioner återfinns en rad titlar och ortsnamn liksom psalmhänvisningar och
kortare bibelcitat. Exempel på titlar utgör landtbrukare, jägmästare, korgmakare, mjölnare och målarmästare.
Ortsnamn som nämns är Bråth, Skogsholm, Växjö, Grännaforsa, Bölsmåla, Lädja och Löfhult.
På några vårdar förekommer även kortare textavsnitt Se Jesus är ett trösterikt namn samt Älskad i
livet saknad i döden.
Äldsta gravvården är en liten liggande granithäll över Anna Nilsdotter (1815-1893). Ett par vårdar
som utmärker sig finns inom kvarteret. Utmed grusgången på kvarterets östra sida finner man tre smala
högresta diabasstenar tillhörande släkten Nilssons familjegrav. I kvarterets södra del finns ett diabaskors
av latinsk korstyp med texten GEORG.

Kvarter III-IV
Allmän karaktär
Kvarter III och IV är belägna utmed kyrkans sydsida och utgörs av två mindre triangulära gräsbevuxna
ytor vilka skiljs åt av den grusgång vilken leder från kyrkogårdens södra ingång fram till kyrkans sydingång.
Båda kvarteren omgärdas på alla sidor av grusgångar. I kvarterets yttre hörn har man planterat
cypressbuskar samt utmed den norra sidan lågväxande cotoneasterbuskar. Gravstenarna står i nordsydliga
rader antingen enkla eller ryggställda mot varandra.

Gravvårdstyper
Flertalet av kvarterens stenar är smala, högresta och konstnärligt utformade med en rik dekor. I båda
kvarteren finner man ett antal stenar utformade som kors. Huvudsakligen är vårdarna utförda i diabas
och grå granit med något enstaka inslag av röd granit. Åldersmässigt fördelar sig vårdarna över tiden
från 1800-talets sista decennium fram till 1980-talet med en övervikt på 1930- och 50-talet.
Titlar och ortsnamn förekommer på kvarterets vårdar om än inte i någon större omfattning. Exempel
på förekommande ortsnamn är Matkull, Rösås och Holma. Bland de titlar som förekommer kan f.d.
nämndeman, f.d. hemmansägare och lärarinna nämnas. På några enstaka stenar finner man även bibeloch
psalmhänvisningar samt kortare citat såsom Saliga äro de döda som i Herren dö.
I kvarteret finns några vårdar som utmärker sig lite extra. Däribland kan nämnas hemmansägare J.
A. Nilssons gravvård utformad som en bladornamenterad urna placerad på ett kraftigt fundament liksom
den äldsta vården utförd i grå granit, krönt med ett kors, rest över hemmansägare Nils P. Nilsson (1816-
1879). Denna sten är kraftigt algbevuxen och i behov av en försiktig rengöring. I kvarteret finns även en
liten häll med diabaskors och stenomramning över Alva Johansson (1921-1952).
I kvarter IV finns också ett, i marknivå, liggande diabaskors inramat av nedsänkta kvadratiska stenar.
I kvarter IV finner man en återanvänd sten, ursprungligen rest över f.d hemmansägare J. Månsson
(1855-1930). Genom att vända på stenen och nyttja dess baksida har man kunnat bevara uppgifterna om
den tidigare gravrättsinnehavaren.

Kvarter V
Allmän karaktär
Kvarter V ligger i kyrkogårdens sydöstra hörn och utgörs av en oregelbundet formad gräsbevuxen yta
med gravstenar i enkla rader orienterade i nord-syd. I kvarteret påträffas ett antal familjegravar.

Gravvårdstyper
I kvarteret dominerar de låga breda vårdarna men med ett tydligt inslag av såväl halvhöga vårdar som
liggande, sluttande hällar. Ett fåtal högresta stenar av mer monumental karaktär utmärker sig i kvarterets
södra del. Materialet är företrädelsevis diabas och röd granit med inslag av grå granit.
Åldersspridning på kvarterets vårdar fördelar sig ganska jämt över tiden från 1800-talets sista decennier
fram till idag med en liten övervikt på vårdar från 1930-60-talet.
Titlar och ortsnamn förekommer på kvarterets vårdar om än inte i någon större omfattning. Exempel
på förekommande ortsnamn är Björka, Sandvik, Bredhult, Smedsbo, Hjulatorp, Holma och Matkull.
Bland de titlar som förekommer kan nämnas byggmästare, f.d. nämndeman, kyrkovärd, F. riksdagsman,
kantor och hemmansägare. På några enstaka stenar finner man även bibel- och psalmhänvisningar samt
kortare citat såsom Hur ljuvt det är att komma till Herrens tempelgård.
Utmärker sig gör en stor blankpolerad, röd granithäll med ingraverad världskarta rest över professor
Olof Jonasson (1894-1965) samt den högresta monumentala diabasvården, krönt med kors, vid släkten
Jonassons familjegrav. Denna har även tre mindre hällar liggande på marken framför. Professor Curt
Gyllenswärds familjegrav utgörs av ett stenomramat stenkors med två mindre framförliggande hällar.

Kvarter VI
Allmän karaktär
Kvarter VI är beläget i kyrkogårdens nordöstra hörn och utgörs av ett relativt stort rektangulärt, gräsbevuxet
område med gravstenar placerade i enkla nord-sydliga gravrader. Utmed grusgången i kvarterets
södra del har det tidigare vuxit två pilar vilka sedermera avverkats. Ur en av dessa stubbar har det skjutit
fram rikligt med rotskott vilka lämnats så att de kommit att anta en buskliknande form.

Gravvårdstyper
Kvarterets gravvårdar håller en låg skala med ett stort antal små sluttande diabashällar och låga breda
vårdar men endast en handfull smala, högresta stenar. I materialhänseende överväger diabasen tätt följd
av den röda och grå graniten. Genom åren har det successivt kommit att ske tillskott av nyare vårdar.
Åldersspridning på kvarterets vårdar fördelar sig ganska jämt över tiden från 1900-talets första decennium
fram till idag med en klar övervikt på diabasvårdar från 1930-40-talet.
Titlar och ortsnamn förekommer inte i någon större omfattning på kvarterets vårdar. Bland de titlar
som förekommer kan nämnas hemmansägare, f.d. kyrkovärden, häradsdomaren, lantbrukaren och handlanden.
Exempel på förekommande ortsnamn är Bredhult, Ernatorp, Hagalund, Holma, Boanäs.
I kvarteret finns några vårdar som utmärker sig lite extra. Däribland kan nämnas en mindre natursten
över vår Henrik (1974-2003), Ernatorp vilken är försedd med en lite annorlunda dekor i form av ett
rådjurshuvud. Vidare utmärker sig flertalet stenar från sekelskiftet 1900 fram till 1950 med avseende på
sin utformning, med antikinspirerade förtecken, samt välarbetad dekor. I kvarteret finns även ett marmorkors
över lille Sven Arne (1933-34)
Det stora antalet enkelt utförda diabashällar vilka på träffas i kvarteret, oftast med bara namn och
årtal angivet, skulle kunna utgöra en rest av en tidigare allmän linje.

Kvarter VII
Allmän karaktär
Kvarter VII utgörs av ett rektangulärt gräsbevuxet område med gravstenar i enkla nord-sydligt orienterade
linjer beläget rakt norr om kyrkan. Området avgränsas runt om av grusgångar och är till ytan
sett kyrkogårdens största kvarter. Insprängt i kvarterets gravrader påträffas även ett antal familje- och
barngravar.

Gravvårdstyper
I kvarteret dominerar de låga rektangulära vårdarna. Vidare påträffas ett flertal mindre, kvadratiska
stenar samt liggande hällar men endast en handfull högresta stenar. Området upplevs homogent med en
lågt hållen skala. Stenarna är huvudsakligen utförda i diabas och röd granit men med tydliga inslag av
grå granit.
Kvarterets vårdar fördelar sig över tiden från 1800-talets slut fram till idag med ett fåtal representanter
från decennierna strax före och efter sekelskiftet 1900 och en klar övervikt på vårdar från 1950-
80-talet.
Titlar och ortsnamn är relativt vanligt förekommande på kvarterets vårdar. Exempel på ortsnamn som
finns upptagna är Lädja, Ernatorp, Alingsås, Ramsås, Björkelund, Furulund, Lövhult och Öjaby. Bland
de titlar som förekommer kan nämnas kapten, målarmästare, trävaruhandlande, rustmästare, mjölnare,
sågmästare och kontraktsprost. Bibel- och psalmhänvisningar saknas praktiskt taget helt.
I kvarteret påträffas en modern smidesvård i form av ett kors över Ida Karlsson (1892-1976), en
liten natursten med två sammanflätade hjärtan över Lars Lindqvist liksom ett flertal familjegravvårdar
vilka är lite extra påtagliga genom sin dominerande storlek. Flertalet stenar från sekelskiftet 1900 fram
till 1950 utmärker sig även med avseende på sin utformning, bl.a. med antikinspirerade förtecken, samt
välarbetad dekor i form av blomsterslingor, pilastrar och oljelampor.

Bergs kyrkogård är anlagd i samband med kyrkans uppförande 1830-31 och är indelad i sju kvarter.
Kyrkogårdsmuren, vilken omgärdar kyrkogården på alla fyra sidor, är uppförd av kraftig huggen sten
och lagd i slutet på 1800-talet. På insidan är muren försedd med en jordvall, s.k. vallmur.
Gravvårdarna på kyrkogården är av varierad karaktär från äldre högresta stenar till mer enhetligt
utformade låga rektangulära stenar av yngre datum. Stenarna är sedan kyrkogårdsomläggningen, vilket
skedde under 1900-talets senare hälft, placerade i räta linjer på kvarterens gräsbevuxna ytor. Vid samma
tillfälle avlägsnades gravarnas framförliggande grusfält samt häckomramningar.

HISTORIK FRÅN KYRKOBYGGNADER 1760-1860 - Beslut om nybyggnad fattades 1788. Kyrkan kom dock att uppföras först 1830-31 efter ritningar utförda vid ÖIÄ 1828 av Per Axel Nyström. Den nya kyrkplatsen förlades ca 2,5 km från den gamla, som bevarats som ödekyrkogård. Som byggmästare omnämns Sjöholm från Söraby. Kyrkan invigdes 1835 av biskop Esaias Tegnér.

PLAN OCH MATERIAL - Byggnaden, som består av ett rektangulärt kyrkorum med torn i väster och utbyggd sakristia i öster, avviker från 1828 års ritning beträffande tornets vapenhus och sakristians utformning. Sakristian inrymmer två våningar och är dessutom senare försedd med källare. Ingångarna är placerade i tornet samt mitt på södra långsidan. Till sakristian finns separat ingång i söder. Kyrkan är uppförd av sten samt spritputsad och vitkalkad. Slätputsade omfattningar. Lanternin av trä, målad i gult och vitt. Takmaterialet utgörs av kopparplåt.

EXTERIÖR - Exteriören följer 1828 års ritning frånsett vissa detaljavvikelser. Lanterninen är nu sluten och försedd med tornur.

INTERIÖR - interiören är till stor del förändrad genom senare moderniseringar. Altartavlan, "Kristi förklaring", är utförd 1881 av Ludvig Frid som kopia efter Fredric Westins altartavla i Jacobs kyrka i Stockholm. Altartavlan omgavs tidigare av två sannolikt ursprungliga väggpilastrar krönta av urnor. De nuvarande sidostyckena med målningar av David Ralson tillkom 1967. Predikstolen kompletterades 1939 med bl a ljudtak. Orgeln är ursprungligen byggd 1838 av J M Blomquist. Läktarunderbyggnaden tillkom 1967, då också kyrkorummet fick sin nuvarande färgsättning.

Källa: Kyrkobyggnader 1760-1860. Del 2, Småland och Öland. 1993