ENSKEDE KYRKA

HISTORIK FRÅN STOCKHOLMS STADSMUSEUMS KYRKOKARAKTÄRISERINGSPROJEKT.
Enskede kyrka uppfördes under åren 1913-15 med Sällskapet för främjande af kyrklig själavård som byggherre. Den invigdes i november 1915. Arkitekt var Carl Bergsten (1879-1935), som ritade ytterligare en kyrka, Hjorthagens kyrka i Stockholm (1904-09), samt Sandbyhovs kapell för ett sjukhus i Norrköping (1909). Han har även stått för några enstaka ombyggnader av kyrkor och kapell, dock ej i Stockholmsområdet. Bergsten ritade ett stort antal profana byggnader varav Liljevalchs konsthall i Stockholm kanhända är hans mest kända verk.
Första spadtaget till Enskede trädgårdsstad togs 1908. Den stora lantegendomen Enskede gård hade förvärvats av Stockholms stad 1904 med syftet att här skapa ett område med egnahem för innerstadens allt mer trångbodda befolkning. Friliggande villor kom att bli den vanligaste byggnadstypen men även parvillor och radhus förekom. Stadsplanen, upprättad av Per Olof Hallman, anpassades efter terrängen. Höjderna reserverades för parker eller offentliga byggnader. Redan tidigt fanns således en tanke på att placera en kyrka på dagens kyrkotomt, mitt bland villorna.
Enskede fick sin första präst 1911 i och med att John Lagerkranz kom till Brännkyrka församling och stationerades till Enskede, till att börja med i provisoriska lokaler. I mars 1912 bildades Enskedekretsen av Sällskapet för främjande af kyrklig själavård. Samma år upplät staden mark för ett kyrkobygge och i oktober 1913 lades grundstenen för kyrkan. Arkitekten Carl Bergsten stod för ritningarna och tog en mycket aktiv del i utformningen av den fasta inredningen och andra detaljer för att få sammanhållen interiör. Pastor Lagerkranz lär också ha varit en drivande kraft i kyrkobygget. Finansieringen skedde förutom genom Sällskapet helt på frivillig väg genom insamlingar, donationer m m. Bygget kom att fördröjas på grund av första världskrigets utbrott men i november 1915 kunde kyrkan invigas i närvaro av ärkebiskop Nathan Söderblom och kung Gustaf V. 1917 inköptes kyrkan av Brännkyrka församling, som 1931 delades i två och Enskede församling tillkom. Först 1950 fick församlingen ett eget församlingshus, vars tillbyggnad stod klar 1957. Det var placerat uppe på en höjd, Fågelkärrsberget, något nordost om kyrkan och ritades av arkitekten Cyrillus Johansson (1884-1959), som också stod för 1946 års renovering av kyrkan. Enskede kyrka är ett tidigt exempel på möjligheten att förena kyrkorummet med en typ av samlingssal, vilket inte var ovanligt i de kyrkobyggen som initierades av Sällskapet för främjandet af kyrklig själavård. I Enskede utgörs än idag kyrkobyggnadens västra del av en samlingssal, som kan nyttjas separat men vid behov öppnas upp mot kyrkorummet.
KÄLLFÖRTECKNING
ATA Antikvarisk-topografiska arkivet
SSM Stockholms stadsmuseums arkiv
Muntlig uppgift från församlingen
Gamla Enskede. Byggnadsinventering 1974, Stockholms stadsmuseum, Stockholm 1974
Klingberg, L, Enskede kyrka 80 år. Enskede Hembygdsförening, Småskrifter, 1995
Lindqvist, G, Enskede kyrka, Sveriges kyrkor Stockholm VIII, Stockholm 1964
Nilsson, C, Kyrkguiden. Vägledning till kyrkorna i Stockholms stift, Stockholm 2001
Stenung, J, Enskede kyrka. En minnesbok, 1940
Söderström, G m fl, Stockholm utanför tullarna. Nittiosju stadsdelar i ytterstaden, Stockholm 2003
Ullén, M, Enskede kyrka, Stockholm 1975.
Uppgifterna är sammanställda av Stockholms stadsmuseum 2007.

Enskede kyrka uppfördes under åren 191315 med Sällskapet för främjande af kyrklig själavård som byggherre. Den invigdes 1915. Arkitekt var Carl Bergsten (18791935), som ritade ytterligare en kyrka, Hjorthagens kyrka i Stockholm (190409), samt Sandbyhovs kapell för ett sjukhus i Norrköping (1909). Han har även stått för några enstaka ombyggnader av kyrkor och kapell, dock inte i Stockholmsområdet. Bergsten ritade ett stort antal profana byggnader varav Liljevalchs konsthall i Stockholm kanhända är hans mest kända verk.

Enskede kyrka är skyddad enligt 4 kapitlet lagen om kulturminnen. Den ligger inom den del av Gamla Enskede som är område av riksintresse för kulturmiljövården.

För mer information se tidigare inventering samt kyrkan/kyrkobyggnaden

Enskede kyrka uppfördes under åren 191315 med Sällskapet för främjande af kyrklig själavård som byggherre. Den invigdes 1915. Arkitekt var Carl Bergsten (18791935), som ritade ytterligare en kyrka, Hjorthagens kyrka i Stockholm (190409), samt Sandbyhovs kapell för ett sjukhus i Norrköping (1909). Han har även stått för några enstaka ombyggnader av kyrkor och kapell, dock inte i Stockholmsområdet. Bergsten ritade ett stort antal profana byggnader varav Liljevalchs konsthall i Stockholm kanhända är hans mest kända verk.

Enskede kyrka är skyddad enligt 4 kapitlet lagen om kulturminnen. Den ligger inom den del av Gamla Enskede som är område av riksintresse för kulturmiljövården.

För mer information se tidigare inventering samt kyrkan/kyrkobyggnaden

Omgivningen
Kyrkan ligger "mitt i byn", omgiven av villabebyggelse från åren omkring 1910. Något kvarter sydväst om kyrkan finns några av Sveriges första radhus från 1908-09 och i nordost, strax ovanför Trappvägen, ligger Enskede församlingshus uppfört på slutet av 1940-talet.

Anläggningen
Kyrkobyggnaden är placerad på en liten höjd mitt i den s k Kyrklunden. En asfalterad uppfart från Björkvägen i öster leder upp till huvudentrén i norr. Gräsmattor omger byggnaden, mot söder med en hel del buskar och sly som förstärker intrycket av baksida. Höga furor och björkar ramar in kyrkobyggnaden.

Kyrkobyggnaden
Enskede kyrka består av ett rektangulärt långhus med ett smalare, rakavslutat kor i öster. I Bergstens ursprungliga ritningar var byggnaden orienterad med koret i väster men vid uppförandet spegelvändes ritningarna med en traditionell korplacering i öster. Genom att terrängen är sluttande är kyrkan högre i öster med sakristian placerad under koret med entré från markplanet. Huvudentrén finns i norr. Den ursprungliga vaktmästarbostaden på våningen över samlingssalen i väster fungerar numera som församlingslokaler. Kyrkans stomme är av tegel.

Omgivningen
Kyrkan ligger "mitt i byn", omgiven av villabebyggelse från åren omkring 1910. Något kvarter sydväst om kyrkan finns några av Sveriges första radhus från 1908-09 och i nordost, strax ovanför Trappvägen, ligger Enskede församlingshus uppfört på slutet av 1940-talet.

Anläggningen
Kyrkobyggnaden är placerad på en liten höjd mitt i den s k Kyrklunden. En asfalterad uppfart från Björkvägen i öster leder upp till huvudentrén i norr. Gräsmattor omger byggnaden, mot söder med en hel del buskar och sly som förstärker intrycket av baksida. Höga furor och björkar ramar in kyrkobyggnaden.

Kyrkobyggnaden
Enskede kyrka består av ett rektangulärt långhus med ett smalare, rakavslutat kor i öster. I Bergstens ursprungliga ritningar var byggnaden orienterad med koret i väster men vid uppförandet spegelvändes ritningarna med en traditionell korplacering i öster. Genom att terrängen är sluttande är kyrkan högre i öster med sakristian placerad under koret med entré från markplanet. Huvudentrén finns i norr. Den ursprungliga vaktmästarbostaden på våningen över samlingssalen i väster fungerar numera som församlingslokaler. Kyrkans stomme är av tegel.

Omgivningen
Kyrkan ligger "mitt i byn", omgiven av villabebyggelse från åren omkring 1910. Något kvarter sydväst om kyrkan finns några av Sveriges första radhus från 1908-09 och i nordost, strax ovanför Trappvägen, ligger Enskede församlingshus uppfört på slutet av 1940-talet.

Kyrkomiljön
Kyrkobyggnaden är placerad på en liten höjd mitt i den s k Kyrklunden. En asfalterad uppfart från Björkvägen i öster leder upp till huvudentrén i norr. Gräsmattor omger byggnaden, mot söder med en hel del buskar och sly som förstärker intrycket av baksida. Höga furor och björkar ramar in kyrkobyggnaden.

Kyrkobyggnaden
Enskede kyrka består av ett rektangulärt långhus med ett smalare, rakavslutat kor i öster. I Bergstens ursprungliga ritningar var byggnaden orienterad med koret i väster men vid uppförandet spegelvändes ritningarna med en traditionell korplacering i öster. Genom att terrängen är sluttande är kyrkan högre i öster med sakristian placerad under koret med entré från markplanet. Huvudentrén finns i norr. Den ursprungliga vaktmästarbostaden på våningen över samlingssalen i väster fungerar numera som församlingslokaler. Kyrkans stomme är av tegel.