S:T TOMAS KYRKA

Omgivning
S:t Tomas kyrka ligger i nordvästra delen av Vällingby centrum, som har blivit känt för sin speciella 1950-talsarkitektur. Kyrkans östra fasad och huvudingång är orienterad mot det stora torget där entrén till tunnelbanestationen ligger. Norr om kyrkan ligger en öppen plats med busshållplatser. Väster härom ligger ljust putsade bostadshus från 1990-talet. I söder ligger trevåningslängor och höghus med typiska 1950-talsformer. Intill kyrkans östra fasad ligger medborgarhuset Trappan, ritat av Backström & Reinius med sin speciella glasade fasad. Byggnaden höjer sig i avsatser upp för en höjd där ett bibliotek i rött tegel ligger, ritat av samma arkitekter.

Anläggningen
Framför huvudingången till kyrkan bildas en kyrkbacke genom att en lätt svängd granitmur avskärmar mot busstorget. På platsen står ett fem meter högt kors i polerat stål. Marken är belagd med gatsten, mönsterlagd i cirklar på samma sätt som i övriga Vällingby centrum. Arkitekten Erik Glemme står för formgivningen av markbeläggningen liksom lyktstolparna med sina vita glasklot. I väster länkas kyrkobyggnaden samman genom en glasad gång med en kompletterande byggnad för församlingsaktiviteter. Peter Celsing började skissa på denna byggnad 1974, men den slutfördes av Per Ahrbom (f. 1938) efter Celsings död och uppfördes 1975-77. Längs den södra fasaden växer en rad beskurna lindar.

Kyrkobyggnaden
Anläggningen har en nästan kvadratisk planform med en kringbyggd gård i centrum. I norr ligger kyrkan med entré i öster och altare i väster. Orienteringen beror på viljan att ha ingången från torget. De övriga tre längorna är tvåvåniga med sakristia, konfirmandrum och andra församlingsutrymmen. Klocktornet är byggt mot västfasaden. Kyrkans stomme utgörs av tegel.

S:t Tomas kyrka ligger väster om Stockholms innerstad, i Vällingby centrum som invigdes 1954. Huvudansvaret för planeringen av stadsdelen Vällingby hade arkitekten Sven Markelius. Målet var en s k ABC-stad, där både Arbete, Bostäder och Centrum för kommers och kultur skulle finnas. Vällingby och den nya stadsplaneformen blev uppmärksammad inte bara i Sverige utan också internationellt. 1951 var de första bostäderna färdiga och 1952 drogs tunnelbanan dit. Redan från början fanns en kyrka med i planerna för den nya centrumanläggningen. En tomt reserverades för Spånga församling vilket skulle göra det möjligt att bilda en självständig församling av Vällingby i framtiden.

Kyrkorådet uppdrog åt arkitektfirman Backström & Reinius, vilka ritat flera byggnader i centrum, att rita en kyrka med expeditions- och församlingslokaler. Tre år senare, 1952, avsade de sig uppdraget. Ansvarig för församlingens verksamhet i Vällingby, prästen Lennart Håkansson, föreslog att arkitekten Peter Celsing skulle tillfrågas istället. Majoriteten av kyrkorådet var positiva till förslaget.
Celsing arbetade under sju år fram den slutgiltiga byggnaden i samarbete med församlingens byggnadskommitté, ledd av Lennart Håkansson. Församlingens liturgiska och praktiska behov jämkades samman med arkitektens estetiska förslag. Murningen utfördes, enligt Celsings vilja, av murarelever för att hålla kostnaderna nere samt för att ge en mer oregelbunden och mer livfull mur. Anledningen till att kyrkans klocktorn inte byggdes högre var enligt arkitekten att konkurrens med de intilliggande höghusen inte var möjlig. Bättre då med något som ser ut att ha kraft att växa, menade han (Ridderstedt 1998).

Vällingby församling bildades 1974 efter en delning av Spånga församling. 1976 invigdes det nya församlingshuset intill kyrkanläggningen.

Omgivning
S:t Tomas kyrka ligger i nordvästra delen av Vällingby centrum, som har blivit känt för sin speciella 1950-talsarkitektur. Kyrkans östra fasad och huvudingång är orienterad mot det stora torget där entrén till tunnelbanestationen ligger. Norr om kyrkan ligger en öppen plats med busshållplatser. Väster härom ligger ljust putsade bostadshus från 1990-talet. I söder ligger trevåningslängor och höghus med typiska 1950-talsformer. Intill kyrkans östra fasad ligger medborgarhuset Trappan, ritat av Backström & Reinius med sin speciella glasade fasad. Byggnaden höjer sig i avsatser upp för en höjd där ett bibliotek i rött tegel ligger, ritat av samma arkitekter.

Anläggningen
Framför huvudingången till kyrkan bildas en kyrkbacke genom att en lätt svängd granitmur avskärmar mot busstorget. På platsen står ett fem meter högt kors i polerat stål. Marken är belagd med gatsten, mönsterlagd i cirklar på samma sätt som i övriga Vällingby centrum. Arkitekten Erik Glemme står för formgivningen av markbeläggningen liksom lyktstolparna med sina vita glasklot. I väster länkas kyrkobyggnaden samman genom en glasad gång med en kompletterande byggnad för församlingsaktiviteter. Peter Celsing började skissa på denna byggnad 1974, men den slutfördes av Per Ahrbom (f. 1938) efter Celsings död och uppfördes 1975-77. Längs den södra fasaden växer en rad beskurna lindar.

Kyrkobyggnaden
Anläggningen har en nästan kvadratisk planform med en kringbyggd gård i centrum. I norr ligger kyrkan med entré i öster och altare i väster. Orienteringen beror på viljan att ha ingången från torget. De övriga tre längorna är tvåvåniga med sakristia, konfirmandrum och andra församlingsutrymmen. Klocktornet är byggt mot västfasaden. Kyrkans stomme utgörs av tegel.

S:t Tomas kyrka ligger väster om Stockholms innerstad, i Vällingby centrum som invigdes 1954. Huvudansvaret för planeringen av stadsdelen Vällingby hade arkitekten Sven Markelius. Målet var en s k ABC-stad, där både Arbete, Bostäder och Centrum för kommers och kultur skulle finnas. Vällingby och den nya stadsplaneformen blev uppmärksammad inte bara i Sverige utan också internationellt. 1951 var de första bostäderna färdiga och 1952 drogs tunnelbanan dit. Redan från början fanns en kyrka med i planerna för den nya centrumanläggningen. En tomt reserverades för Spånga församling vilket skulle göra det möjligt att bilda en självständig församling av Vällingby i framtiden.

Kyrkorådet uppdrog åt arkitektfirman Backström & Reinius, vilka ritat flera byggnader i centrum, att rita en kyrka med expeditions- och församlingslokaler. Tre år senare, 1952, avsade de sig uppdraget. Ansvarig för församlingens verksamhet i Vällingby, prästen Lennart Håkansson, föreslog att arkitekten Peter Celsing skulle tillfrågas istället. Majoriteten av kyrkorådet var positiva till förslaget.
Celsing arbetade under sju år fram den slutgiltiga byggnaden i samarbete med församlingens byggnadskommitté, ledd av Lennart Håkansson. Församlingens liturgiska och praktiska behov jämkades samman med arkitektens estetiska förslag. Murningen utfördes, enligt Celsings vilja, av murarelever för att hålla kostnaderna nere samt för att ge en mer oregelbunden och mer livfull mur. Anledningen till att kyrkans klocktorn inte byggdes högre var enligt arkitekten att konkurrens med de intilliggande höghusen inte var möjlig. Bättre då med något som ser ut att ha kraft att växa, menade han (Ridderstedt 1998).

Vällingby församling bildades 1974 efter en delning av Spånga församling. 1976 invigdes det nya församlingshuset intill kyrkanläggningen.

Omgivningen
S:t Tomas kyrka ligger i nordvästra delen av Vällingby centrum, som har blivit känt för sin speciella 1950-talsarkitektur. Kyrkans östra fasad och huvudingång är orienterad mot det stora torget där entrén till tunnelbanestationen ligger. Norr om kyrkan ligger en öppen plats med busshållplatser. Väster härom ligger ljust putsade bostadshus från 1990-talet. I söder ligger trevåningslängor och höghus med typiska 1950-talsformer. Intill kyrkans östra fasad ligger medborgarhuset Trappan, ritat av Backström & Reinius med sin speciella glasade fasad. Byggnaden höjer sig i avsatser upp för en höjd där ett bibliotek i rött tegel ligger, ritat av samma arkitekter.

Kyrkomiljön
Framför huvudingången till kyrkan bildas en kyrkbacke genom att en lätt svängd granitmur avskärmar mot busstorget. På platsen står ett fem meter högt kors i polerat stål. Marken är belagd med gatsten, mönsterlagd i cirklar på samma sätt som i övriga Vällingby centrum. Arkitekten Erik Glemme står för formgivningen av markbeläggningen liksom lyktstolparna med sina vita glasklot. I väster länkas kyrkobyggnaden samman genom en glasad gång med en kompletterande byggnad för församlingsaktiviteter. Peter Celsing började skissa på denna byggnad 1974, men den slutfördes av Per Ahrbom (f. 1938) efter Celsings död och uppfördes 1975-77. Längs den södra fasaden växer en rad beskurna lindar.

Kyrkoanläggningen
Anläggningen har en nästan kvadratisk planform med en kringbyggd gård i centrum. I norr ligger kyrkan med entré i öster och altare i väster. Orienteringen beror på viljan att ha ingången från torget. De övriga tre längorna är tvåvåniga med sakristia, konfirmandrum och andra församlingsutrymmen. Klocktornet är byggt mot västfasaden. Kyrkans stomme utgörs av tegel.

HISTORIK FRÅN STOCKHOLMS STADSMUSEUMS KYRKOKARAKTÄRISERINGSPROJEKT.
S:t Tomas kyrka byggdes 1958-59 och invigdes 1960. Arkitekt var Peter Celsing (1920-74) som påbörjade ritningsarbetet redan 1953. Andra kyrkor ritade av Celsing är Härlanda i Göteborg (1952-59), Olaus Petri i Stockholm (1955-59), Boliden (1955-60), Almtuna i Uppsala (1956-59) Nacksta i Sundsvall (1963-69) samt Ludvika krematorium (1954-58). Bland hans mest kända profana verk hör Kulturhuset, Filmhuset och Riksbanken, alla i Stockholm.
S:t Tomas kyrka ligger väster om Stockholms innerstad, i Vällingby centrum som invigdes 1954. Huvudansvaret för planeringen av stadsdelen Vällingby hade arkitekten Sven Markelius. Målet var en s k ABC-stad, där både Arbete, Bostäder och Centrum för kommers och kultur skulle finnas. Vällingby och den nya stadsplaneformen blev uppmärksammad inte bara i Sverige utan också internationellt. 1951 var de första bostäderna färdiga och 1952 drogs tunnelbanan dit. Redan från början fanns en kyrka med i planerna för den nya centrumanläggningen. En tomt reserverades för Spånga församling vilket skulle göra det möjligt att bilda en självständig församling av Vällingby i framtiden.
Kyrkorådet uppdrog åt arkitektfirman Backström & Reinius, vilka ritat flera byggnader i centrum, att rita en kyrka med expeditions- och församlingslokaler. Tre år senare, 1952, avsade de sig uppdraget. Ansvarig för församlingens verksamhet i Vällingby, prästen Lennart Håkansson, föreslog att arkitekten Peter Celsing skulle tillfrågas istället. Majoriteten av kyrkorådet var positiva till förslaget. Celsing arbetade under sju år fram den slutgiltiga byggnaden i samarbete med församlingens byggnadskommitté, ledd av Lennart Håkansson. Församlingens liturgiska och praktiska behov jämkades samman med arkitektens estetiska förslag. Murningen utfördes, enligt Celsings vilja, av murarelever för att hålla kostnaderna nere samt för att ge en mer oregelbunden och mer livfull mur. Anledningen till att kyrkans klocktorn inte byggdes högre var enligt arkitekten att konkurrens med de intilliggande höghusen inte var möjlig. Bättre då med något som ser ut att ha kraft att växa, menade han (Ridderstedt 1998).
Vällingby församling bildades 1974 efter en delning av Spånga församling. 1976 invigdes det nya församlingshuset intill kyrkanläggningen.
ATA Antikvarisk-topografiska arkivet
Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet
SSM Stockholms stadsmuseums arkiv
Amnéus, K, Konstnär - kyrkoarkitekt - församling. Från idé till invigning i fem stockholmskyrkor från femtitalet, Konstvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet 1984
Peter Celsing. En bok om en arkitekt och hans verk, red. Larsson, L O, [Borås 1980]
Peter Celsing. Verkförteckning, Arkitektur 1989, nr 9
Illerstad, L, Svealand. Nya svenska kyrkor 1, Stockholm 1990
Lindahl, G, Tre nya kyrkor, Arkitektur 1960, nr 7
Nilsson, C, Kyrkguiden. Vägledning till kyrkorna i Stockholms stift, Stockholm 2001
Nationalencyklopedin
Ridderstedt, L, Adversus populum. Peter Celsings och Sigurd Lewerentz sakralarkitektur 1945-1975, Uppsala 1998
S:t Tomas. Vällingby, Tierp, utan år
Söderström, G, mfl, Stockholm utanför tullarna. Nittiosju stadsdelar i ytterstaden, Stockholm 2003
Uppgifterna är sammanställda av Stockholms stadsmuseum 2007.

HISTORIK FRÅN BYGGNADSREGISTRET - Sankt Thomas kyrka i Vällingby hör till de mer kända inom senare tiders sakralarkitektur. Den är ritad av Peter Celsing och stod färdig 1959. Kyrkan utgör norra flygeln i en fyrlängad, kringbyggd anläggning med församlingslokaler. Koret vetter mot väster Utanför anläggningens västfasad ligger ett liten öppen plats, i väster begränsat av en länga från 1976, främst avsedd för kyrklig barnverksamhet och förbunden med de äldre byggnaderna med en glasad gångbro. Hela anläggningen ligger i södra delen av Vällingby torg, nära tunnelbanestation och samtida höghus. Med sina mörka murar av hårdbränt Helsingborgstegel gör byggnadskomplexet ett tungt och slutet intryck. Yttertakets fall är dolt nerifrån gatan. Utanför östgaveln står ett högt kors av metall. Huvudingången i gaveln för till ett vapenhus, vägg i vägg med ett inbyggt kapell, och härifrån når man det enskeppiga kyrkorummet med det ovanligt långsmala altaret. Koret är något smalare än långhuset beroende på att sakristian är inrymd vid dess västmur. Intill sakristian och altarmuren står ett klocktorn med klockorna monterade upptill i en öppen konstruktion av betong. Interiören får sitt ljus enbart genom fönstren i sydmuren som vetter mot den kringbyggda gården. Altarmurens centralpunkt utgörs av Bror Hjorths träkrucifix i lysande färger, en kontrast mot de mörka, tunga murarna. Det plana taket är konstruerat av betongbalkar. Golvet är av brun kalksten. I det arkitektoniska programmet ingår dopfunten av granit, placerad nära ingången. Celsings avsikt är att funten ständigt skall genomströmmas av porlande vatten.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1998

HISTORIK FRÅN NYA SVENSKA KYRKOR - Kyrkan ligger vid ett hörn av Vällingby torg med tunnelbanestationen och höga bostadshus som närmaste grannar i starkt slutande terräng. De anslutna församlingslokalerna har möjliggjort en helt kringbyggd gård. Utåt har anläggningen en sluten form med jämnhög mur av brunt fasadtegel runtom och dolda takfall. Marknivån i söder är i höjd med församlingsbyggnadens övervåning. Kyrkorummet upptar den norra sidan i gångtorgets nivå med porten mot öster i fonden på det långsträckta biltrafiktorget. Utsidans tre fasader har kyrkporten som enda öppning. Framför står ett kors av rostfritt stål som tillsammans med en bågformad granitmur avgränsar den av en cirkelformad mönsteryta i stensättningen ytterligare markerade förplatsen mot torget. Från det rymliga vapenhuset leder en sneddragen öppning förbi ett litet bönekapell mot en bred sidogång längs kyrkorummets slutna nordvägg. Den södra långväggen har stora, rumshöga fönster mot gården. Helhetens asymmetri har präglat interiören. Väggar av brunt fasadtegel. Golv av brun kalksten. Tak av naturfärgade betongelement burna av ett korslagt system av friliggande betongbalkar. Bänkraderna av lätta, hopkopplade trästolar. Orgeln vid gårdsväggen intill koret. Den delbara församlingssalen med öppna spisar i fönsterväggen ligger vid gårdens motsatta sida. 1976 tillbyggdes ett särskilt hus för barnverksamhet i två våningar på västra sidan intill klocktornet som tillsammans med en inglasad gångbro omsluter den lilla torgbildningen mellan byggnaderna.

Källa: Illerstad, Lennart: Nya Svenska kyrkor. D1, Svealand. 1990