NOTTEBÄCKS KYRKA

HISTORIK FRÅN KYRKOBYGGNADER 1760-1860 - Uppförd som gemensam kyrka för Nottebäck och Granhult 1832 mot den senare församlingens vilja. Den medeltida träkyrkan i Granhult fick dock stå kvar medan den medeltida stenkyrkan i Nottebäck revs. Den nya uppfördes strax norr om densamma efter ritningar av Johan Abraham Wilelius, 1827. Grunden lades 1828. För murningsarbetet svarade murmästaren Peter Olsson från Uråsa, för träarbetet byggmästaren Jonas Pehrsson i Benestad, Aringås. Kyrkan invigdes den 20 augusti 1837 av biskop Esaias Tegnér.

PLAN OCH MATERIAL - Rektangulärt kyrkorum med utbyggd, halvrund sakristia i öster samt torn i väster. Ingång genom tornet samt långsidornas mittportaler. Den södra har senare satts igen. Separat ingång finns även till sakristian. Planen följer helt 1827 års ritning. Murarna uppförda av sten, delvis med material från den gamla kyrkan, putsade och utvändigt avfärgade i en svagt rosa ton. Taktäckningen utgörs av plåt.

EXTERIÖR - Kyrkans exteriör följer den stadfästa ritningen frånsett att tornets rundfönster och gördelgesims inte utfördes. Exteriören är typisk för tillkomsttidens enkla, nyklassicistiska sockenkyrka. Urtavlorna och insättning av tornur sannolikt senare tillägg.

INTERIÖR - Ritningens monumentala utformning av altarväggen med bågställning och listverk kom ej att genomföras. Tunnvalvet gjordes flackare och altarpartiet inramas istället av pilastrar bärande en trekantsgavel. Vid renoveringen 1893 ersattes den altartavla, som skänkts av Karl XIV Johan till kyrkan 1842, av den gamla kyrkans altaruppsats från 1702, utförd av Torben Röding. Altartavlan, som är en kopia efter Michelangelo Caravaggios "Kristi gravläggning" från ca 1602, är nu uppsatt vid dopplatsen på den södra långväggen. Orgelfasaden från 1857 är ritad av Ludvig Hawerman. Inredningen är i övrigt ursprunglig men moderniserad i vissa detaljer. Interiörens färgsättning utgjordes från början av huvudsakligen pärlgrått och guld. Den nuvarande färgsättningen från 1956 baserar sig delvis på 1894 års färgsättning i olika "tonfärger", d v s blågrått, blågrönt och gråbrunt.

Källa: Kyrkobyggnader 1760-1860. Del 2, Småland och Öland. 1993

Allmän karaktär
Nottebäcks kyrkogård består
av två delar, gamla och nya
kyrkogården. De två kyrkogårdsdelarna
har helt olika
karaktärer och skiljs åt av en
väg. Den gamla delen är lummig
med ett flertal träd, bland
annat en trädkrans och alléer
längs gångarna. Den nya delen
är mera öppen och träden som
planterades år 2000 är fortfarande
små. Den nya kyrkogården
ger också ett strikt ordnat
intryck med likartade gravstenar
i välordnade rader. Gravvårdarna
har ett mera varierat
utformade i den äldre delen
och här finns bland annat ett
antal vårdar av järn som är från
1700-talet.
Kvarteren är gräsbevuxna
och i vissa kvarter finns rygghäckar.
På flera ställen på södra
delen av den gamla kyrkogården
är gräsmattan ojämn, vilket
kan gör att man kan misstänka
att det finns överväxta stenramar
där. Enligt vaktmästarna
är så inte fallet, men då gräset
håller på att växa över de kvarvarande
stenramarna kan det
vara så att de gamla stenramarna
finns kvar.
Det som är unikt med Nottebäcks
kyrkogård är det stora
antalet äldre gravvårdar i smidesjärn.
På kyrkogården finns
överhuvudtaget ett stort antal äldre gravvårdar som gör att kyrkogården får en mer ålderdomlig karaktär
än som är allmänt. De äldre gravvårdarna är av kulturhistoriskt värde och bör om möjligt bevaras, även
de högresta från slutet av 1800-talet och första delen av 1900-talet.
Vid de flesta av gravvårdarna finns en liten rabatt inom en mindre stenram. Dessa stenramar är inte
desamma som de som nämns senare i texten. De som omtalas nedan är mycket större och kraftigare och
omgärdar hela graven.
Vid begravningar är ungefär hälften kistbegravningar. De övriga är jämt fördelade mellan urnnedsättning
i urnlunden och begravning av askan i minneslunden. Någon asklund finns inte. Ungefär 350
gravar är skötselgravar, som sköts om av vaktmästarna.

Omgärdningar
En kallmurad stenmur av natursten och kluven
sten inhägnar den äldre kyrkogårdsdelen. Muren
är ca 1,5 meter bred och ungefär 1 meter hög. Det
finns ingen vall på insidan av muren, som annars är
vanligt förekommande. Runt den nya kyrkogården
finns även där en mur av natursten och kluven sten,
men denna mur är murad och har en vall på insidan.
Höjden på muren är drygt en meter hög.

Ingångar
Gamla delen av kyrkogården har sex ingångar.
Alla grindar är av järnsmide, men av olika utformning.
Huvudingången ligger i väster, söder om
kyrkan och har sirligt utformade järnsmidesgrindar
och grindstolpar av huggen granit med huvar
av järn. En mera enkelt utformad järnsmidesgrind
finns på motsvarande plats norr om kyrkan. Strax
söder och norr om tornet finns höga smidesstaket
med grindar, även de i smide. Två mindre ingångar
finns dels på östra sidan kyrkogården och dels på
västra sidan om bårhuset. Mellan Nya och gamla
kyrkogården finns en strikt utformad grind i järnsmide,
med murade grundstolpar av huggen granit.
I södra delen av nya kyrkogården finns en ingång,
som är en öppning i muren. Hela nya kyrkogården
är öppen mot öster mot vägen.

Vegetation
Den gamla kyrkogårdsdelen har en trädkrans runt
om, men den är ej helt komplett i öster. Trädkransen
består av kastanj, björk och lönn. En trädkrans
av rönn planterades år 2000 på insidan av muren
på den nya kyrkogården. En måbärshäck finns norr
om norra muren och bland annat stora syrenbus-
kar växer vid östra muren. Mellan gamla och nya
kyrkogården sträcker sig en allé av lönnar. Längs
grusgångarna i gamla kyrkogården finns alléer av
hängbjörk. Vid minneslunden finns björkar och
idegranar. I gravkvarteren växer rygghäckar av
måbär och ölandstok. För mer utförlig redovisning
se kvartersbeskrivningarna.

Gångsystem
En asfalterad gata sträcker sig mellan gamla och
nya kyrkogården. Gångarna inom kyrkogården är
de ursprungliga. Endast den mellan kvarter G och
K har såtts igen med gräs. Samtliga gångar inom de
båda kyrkogårdsdelarna är grusade.

Gravvårdstyper
Nottebäcks kyrkogård har anor till medeltiden. Troligen var många av de äldre vårdarna av trä, men
några av dessa har inte bevarats. Kyrkogården uppvisar en stor bredd av gravvårdstyper. Särskilt tydligt
syns i det relativt stora antalet järnvårdar, vars ursprung troligen är från Klavreström. Det figurerar både
smides- och gjutjärnsvårdar. De äldsta är från 1700-talet. Även tre större hällar av gjutjärn och gravstenar
av äldre typ förekommer.
Merparten av gravvårdarna är från sent 1800-tal och fram till vår tid. Flera större monumentala familjegravar
med stenramar finns. Dessutom har man bevarat två gravar med smidesstaket. Kyrkogården
har utvidgats i flera omgångar och varje utvidgning har sin karaktär. Norr om kyrkan i kvarter A-C begravdes
de första 1937, och inom de kvarteren finns enbart låga gravvårdar, men av olika typ. 1930-40-
tals gravvårdarna är ofta låga och breda, symmetriska och ibland avrundade i formerna, medan de senare
är mer rektangulära. Återanvända gravstenar förekommer också. På den nya kyrkogården är gravvårdarna
likformigt gestaltade, antingen låga rektangulära eller rektangulära på höjden. Först på senare år
har formgivningen blivit friare och formerna är mer avrundade. I urnlunden är alla vårdar liggande.

Byggnader
I söder ligger bårhuset som tidigare var ett sädesmagasin.
Det flyttades från kyrkogårdens östra
hörn 1939 till sin nuvarande plats. Den är en suterrängbyggnad
med hög stensockel och med portar
ut mot vägen söder om kyrkogården. Övervåningen
har ingång från kyrkogården och är knuttimrad.
Väggarna är klädda med stående plank och gaveln
och taket är spånklädda.
Sydväst strax utanför kyrkogården ligger församlingshemmet,
den tidigare sockenstugan som
byggdes 1862. Byggnaden är i 2 ½ plan . Den
brädklädd med gulmålad locklistpanel i och med
vita knutar och tegeltak.

Minneslunden
Minneslunden, som invigdes 1988, är belägen i
sydvästra hörnet av nya kyrkogården. Det är en
rektangulär plats belagd med betongsten. I mitten
finns en liten rund damm med kant av storgatsten
och natursten i bottnen. Minneslunden är kantad
med en stenläggning med bland annat storgatsten.
I västra delen finns en rest sten och en grusad yta
kantad av storgatsten framför. Två stycken smidesställ
för vaser på ömse sidor om den grusade ytan.
I den norra delen finns en parkbänk och bakom den
en plantering med idegran och ljung. Runt minneslunden
finns även tre björkar och en urna för
blomsterplantering.

Beskrivning av enskilda kvarter, för kvartersindelning, se pdf.
Kvarter A-C
Allmän karaktär
Kvarteren ligger norr om kyrkan på den gamla
kyrkogården. Denna del av kyrkogården togs i
bruk 1937, då de första begravdes där. Gravkvarteren
genomkorsas av rygghäckar i nord-sydlig riktning.
Två klippta rygghäckar i kvarter B och fem
friväxande dito i kvarter C. Inom kvarter B och
C lär tidigare allmänna linjen funnits i mitten av
kvarteren. Med allmänna linjen menas de så kal-
lade linjegravarna, där personer begravdes bredvid
varandra efterhand som de avled. Det fick som
konsekvens att makar inte kom att ligga bredvid
varandra. Gravarna var alla enkelgravar och var
kostnadsfria. Numera syns det inget av allmänna
linjen. Visserligen är gravstenarna av lite enklare
typ i det inre av kvarteren men de är inte i linje och
nästan alla är pargravar. Längs gångarna finns de
mer påkostade gravarna, par- och familjegravar. I
västra delen av kvarter C finns en nästan helt överväxt
fragmentarisk gång av kalkstensplattor.
Särskilt längs norra muren och längs gångarna
finns många påkostade gravvårdar, flera av dessa
familjegravar. Inom kvarter A finns kyrkogårdens
enda två gravar med smidesstaket runt. Det finns
rester av stenramar, men dessa riskerar att överväxas
av gräs.

Gravvårdstyper
Alla gravvårdarna är låga och mestadels av svart
diabas, men även av grå granit. Röd granit är mer
ovanligt. Gravtyperna är mestadels låga, utbredda,
avrundade från 1940-talet och grå enkla, rektangulära,
tidstypiska från tredje fjärdedelen av 1900-talet.
Dessutom förekommer flera större hällar i sten,
samt gjutjärn och en gravvård i form av en lyra i
järnsmide. Även mindre hällar finns.
Barngravar förekommer lite utspritt i kvarten,
ofta prydda med små vita marmorkors (5 st), vanligen
är bara förnamnet skrivet på gravvården. I
kvarter B finns en rad med gravstenar i svart diabas.
Alla har samma utseende, de är nytillverkade
efter äldre förebild.
Nästan alla gravvårdar är prydda med ortsnamnet
där den avlidne härstamma ifrån. Orter som
Klavrestöm, Norrhult, Skruv och Lindsboholm
nämns. Titlar är också vanligt förekommande, sär
skilt på gravvårdarna längs norra muren. Ett urval
av titlarna är degelmakare, f d hemmansägare,
bruksägaren, glasbåsare, kantor och skräddarmästare.
Bibelhänvisningar förekommer på några, exempelvis
PS 325, Joh 3:16 och PS 579.

Kvarter D och norra delen av kvarter
G
Allmän karaktär
Kvarter D består av två små kvartersdelar, med ingen
växtlighet i form av buskar eller träd. I norra delen
av kvarter G finns syren och idegran. Det finns
ingen tydlig struktur i gravkvarteren. Flera stora
monumentala familjegravar, vissa med mäktiga
stenramar finns inom denna del av kyrkogården.
En ålderdomlig tradition som är värd att bevara
är de två murgrönsklädda gravkullarna som finns
kvar vid en gravsten vid östra muren

Gravvårdstyper
Inom familjegravarna ligger ett antal större och
mindre hällar, flera av de mindre är barngravar.
Ett antal mindre hällar finns också utanför familjegravarna.
På en av dessa står Mor och FarOrtsnamn figurerar på flertalet av gravvårdarna och det
är både närliggande orter som Norrhult, Klavrestöm, Nottebäck
och Modala och andra såsom Växjö och Prellwitz.
Yrken som nämns på gravvårdarna är bland annat ingenjör,
stationsmästare, disponent, fabrikör, förnicklerskan och
källarmästare. På en vård finns en bibelhänvisning, PS 491
3,4.
Det utländska inslaget är ganska stort. Det finns flera
gravvårdar med tyska namn och på en gravsten står Lerne
leiden ohne Zu klagen.

Kvarter E, F och södra delen av kvarter G
Allmän karaktär
Dessa tre kvarter avgränsas från varandra med två grusgångar med alléer av hängbjörk. En oklippt
rygghäck i nord-sydlig riktning delar av kvarter F. Alla gravstenarna är riktade med texten mot närmaste
gång.

Gravvårdstyper
Inom dessa kvarter finns i stort sätt alla gravvårdstyper representerade.
Många av de äldre är högresta, i olika höjder, de största
ibland som obelisker eller pelare. Låga långa familjegravar med
tillhörande stenram uppträder på flera ställen inom kvarteren.
Andra vanliga typer är låga rektangulära gravstenar från andra
halvan av 1900-talet och små liggande hällar. Bland gravstenarna
från första halvan av 1900-talet är svart diabas vanligt,
bland de yngre grå granit, medan röd granit är ovanligt
Två mycket små och oansenliga gravstenar av äldre typ, varav
en i kvarter F saknar helt inskription. Den andra i kvarter G,
har en otydlig text, men man kan läsa ut åtalet 1830. Detta kan
mycket väl vara födelseåret.
I södra hörnet vid torn och långhus finns två större gravhällar
i sten inom en kalkstensram tillhöriga Brukspatron på Klavreströms
bruk Ivar Ekströmer, död 1958 och hans maka, död
1937.
inslipat.
Ett flertal äldre högresta stenar förekommer
också. Den äldsta gravvården är från år 1900. Två
gravvårdar som skiljer ut sig från mängden är de
båda gjutjärnsvårdar, som är uppförda efter medarbetare
på Klavreströms bruk. Förutom dessa äldre
vårdar finns det likaledes yngre låga med olika utformning,
men mestadels rektangulära. Vanligast
bland gravstenarna är svart diabas och grå granit.
Röd granit förekommer inte så ofta.
Förutom alla stenvårdarna inrymmer kvarteren också två gjutjärnskors, en gjutjärnshäll och en smidesvård.
På flertalet vårdar står den avlidnes hemort inskrivet. Dessa orter kan vara Norrhult, Lindshammar,
Klavreström, Skuv och Galtabäck.Titlar förekommer på ungefär 10 % av gravvårdarna, oftast på dem
från första delen av 1900-talet. Ett urval av titlarna som nämns är kyrkvaktaren, soldaten, kvarnägaren,
lantbrukaren och nämndemannen. Psalmhänvisningar är vanliga på de äldre gravstenarna. Gravvårdar
utan namn men med text Mor och Far förekommer i flera fall.

Kvarteren H, J och K
Allmän karaktär
Dessa kvarteren ligger längst ned i söder på Nottebäcks kyrkogård och det är här man hittar de äldsta
gravvårdarna. Det finns spår efter den allmänna linjen i kvarter K. Gravvårdarna var här av det enklare
slaget, ofta små gravstenar i svart diabas. Man begravdes i den ordning som man avlidigt. Makar kom
därför inte att ligga tillsammans.

Gravvårdstyper
Inom kvarteren finns ett flertal olika gravvårdstyper. Det som är speciellt för Nottebäcks kyrkogård är
det stora antalet järnvårdar. I de tre sydligaste kvarteren finns sex stycken gjutjärnskors, fem stycken
smidesvårdar och två stora gjutjärnshällar. Tidigare var smidesvårdarna placerade innanför västra muren
söder om kyrkan, men har sedan placerats ut på olika ställen. Således inte på de ursprungliga platserna.
Järnvårdarna har med största sannolikhet tillverkats vid Klavreströms bruk. Den äldsta järnvården är en
gjutjärnshäll över Kyrkoherden Bergenholtz som dog 1777. Dessutom finns två höga smala gravstenar
av äldre typ i sandsten från 1830-talet. Den äldsta smidesvården är från 1784, men flera är odaterade och
kan vara äldre. Samtliga av de äldre gravvårdarna är kulturskyddade. En liten grovhuggen gravsten utan
inskription kan även den ha sitt ursprung i 1700-talet eller tidigt 1800-tal.
Förutom de riktigt gamla gravvårdarna finns det ett stort antal högresta gravstenar, en del i obeliskform.
Dessa härstammar oftast från årtionden kring förra sekelskiftet. Kvarteren visar för övrigt stor variation
och det finns både representanter av de mer omfångsrika gravvårdarna från den andra fjärdedelen
av 1900-talet, som de senare låga rektangulära typerna.
Ortsnamn förekommer på i stort sätt alla gravvårdarna. Det är orter i grannskapet som Klavreström,
Norrhult, Vitthult, Skruv och Mosjödal. Titlar är relativt vanligt på gravvårdarna. Några exempel är
lantbrukaren, filaren, kyrkoherden, lantbrukaren och gjutaren. Från tiden kring förra sekelskiftet finns
psalm- och bibelhänvisningar förekommer relativt ofta på gravstenarna. Även bibelcitat förekommer.

Kvarteren L och M
Allmän karaktär
Dessa kvarter ligger på den nya kyrkogården och är mycket enhetliga till sin utformning. Höga måbärshäckar
sträcker sig i nord-sydlig riktning. Den tidigaste begravningen skedde 1971. De flesta är
dubbelgravar.

Gravvårdstyper
Det finns två typer av gravstenar. Dels låg (ca 0,5-0,6 meter hög) rektangulär och dels en i samma höjd
men som är smalare. Gravstenarna har oftast kantig överkant. Alla gravstenarna är stående. De flesta är
av grå granit, röd granit är inte vanligt.
Alla gravstenar utom en hade ortsnamn inpräglat, men det finns bara tre med titlar (läkare, kyrkovaktmästare
och förvaltaren) och två med psalmhänvisningar.

Kvarter N och O
Allmän karaktär
Även dessa kvarter finns på nya kyrkogården.
Häckarna som är i nord-sydlig
är nedklippta nästan till marken i kvarter
N och av friväxande ölandstok i kvarter
O. Vid gången som gränsar till kvarter
L och Urnlunden sträcker sig en allé av
cypresser. Den äldsta begravningen är
från 1990.

Gravvårdstyper
Här förekommer mer variation i gravstensmaterialet
än i kvarter L och M.
Alla är dock låga. Mer avrundade former
har blivit vanligare på gravstenarna,
trots att de rektangulära fortfarande är
vanliga. Små hällar, kors och natursten
figurerar också.
Ortsnamn på gravstenarna är vanligt,
men denna tradition verkar försvinna.
På ca 20 saknas ortsnamnstillhörighet.
Titlar är ytterst ovanligt, bara på en finns
titlar, både mannens och hustruns (gjutare
väverska). Psalmhänvisningar
har man slutat använda, men personliga
hälsningar som Älskad saknad och
Vår lilla mamma uppträder.

Urnlunden
Allmän karaktär
I urnlunden växer tre Ölandstokshäckar och en hängask. Den första urnnedsättningen i urnlunden skedde
år 1973. Det finns både par- och enkelgravar.

Gravvårdstyper
Gravvårdarna är små hällar och platta naturstenar.
Rabatterna har olika utformning, med kanter av
olika material. Ortsnamn förekommer på nästan
alla de äldre, men är inte lika vanligt på gravstenarna
från och med 1990-talet. Ortsnamn som förekommer
är Klavreström, Norrhult och Åseda.

Nottebäcks kyrkogård är delad i två delar. Den gamla kyrkogården består av en äldre del kring kyrkan
och söder därom och en nyare del norr om kyrkan som invigdes cirka 1930. Kyrkogården kring kyrkan
har en avlång planform och omges av en kallmurad stenmur och en trädkrans av kastanj, björk och lönn.
Den nya delen, som ligger väster om gen gamla kyrkogården invigdes 1971. Den omgärdas av en murad
stenmur med en vall på insidan. En trädkrans av rönn finns på insidan av muren. Den äldre kyrkogården
har sex ingångar, alla med smidesgrindar. Nya kyrkogården är öppen mot kyrkvägen och har en ingång
i söder.
Den gamla kyrkogården låg runt omkring den gamla kyrkan som revs i samband med byggandet
av den nya kyrkan 1832. Då stenmurarna kring den nya kyrkogården lades på 1830-talet, påstås det att
man inte varit så noga med att man fick med hela den gamla kyrkogården inom murarna. Huvudsaken
var att man fick räta murar och en geometriskt sett tilltalande form. En del av den tiudigare kyrkogården
låg sydost om nuvarande kyrkogård. Därför ligger en del av den gamla griftegården fortfarande utanför
murarna och ett ganska stort område vid det gamla sädesmagasinet i södra delen, som nu tjänstgör som
bårhus, hörde förr till kyrkogårdsmarken. Omedelbart söder om nuvarande kyrkogården fanns kyrkstallarna
som delvis revs i samband med att landsvägen byggdes öster om kyrkogården på 1930-talet.
Kyrkstallarna är nu helt borta. Nuvarande kyrkstallar finns utmed gamla vägen mot Åseda.
På kyrkogården fanns 1829 tre gravhällar. En över prosten Magnus Strandmark, född 1726, död
1784. En över kyrkoherde Bergenholz död 1777. Slutligen en över fru A. Likaledes fanns det fyra
järnkors på kyrkogården. Endast några få enkla träkors med inskriptioner fanns på några grifter. Dessa
förekom bland allmogen.
I ett tidningsreportage Smålandsposten den 28 juni 1966, beskrevs många av Nottebäcks gamla
gravvårdar av järn, från 1700-talet och fram till 1800-talets mitt. De hade tillverkats inom socknen,
troligen på Klafrestöms Bruk. Följande beskrevs:
En smidesvård med flöjel i form av ett varghuvud från 1799. Den jordade hade rivits av en varg.
En vård av den beryktade kyrkoherden Petter Sandén, död 21 februari 1877.
Tre större järnhällar med långa inskriptioner och upphöjda bokstäver.
Minnesvärda vårdar över prästmännen David Arell och Bengt Petrén.
Vackra gjutjärnskors, troligen också gjutna vid Klafreströms Bruk.
Strax invid kyrka en järnhäll med blomsterslingor och änglahuvuden. Här vilar en medlem av släkten
Aschan, som också tidigare var ägare av Klafrestöms Bruk.
Två gravar vid vapenhusets södra vägg som har anknytning till Klafrestöms Bruk bruksägaren Ivar Ekströmer
och hans maka Eva född von Krusenstjerna.
Längre ned på gamla kyrkogården finns en vård som är högre än de flesta, den efter riksdagsmannen
latinälskaren och målaren Johan Pettersson från Boestad.
Gravsten efter kronolänsmannen Jonas Åkermark