VITTARYDS KYRKA

Allmän karaktär
Den gamla kyrkogården i Vittaryd ligger strax norr om samhället Vittaryd i direkt anslutning till medeltidskyrkan,
sträcker sig i nord-sydlig riktning och är rektangulär till formen. Kyrkogården omgärdas
av en stenmur med två ingångar: en i öst och en i nordväst. På insidan av stenmuren växer en trädkrans
av lönn, ask och lind. Kyrkogården delas in i tre mindre gräsområden av den grusgång som sträcker sig
mellan de två ingångarna. Det största området ligger i södra delen av kyrkogården där även klockstapeln
av modellen klockbockstyp från 1660-talet är uppförd. Kyrkogården är inte indelad i några gravkvarter
utan omtalas som ett enda kvarter.
Kyrkogården omgärdas av en fint kallmurad naturstensmur
och är till formen rektangulär och utsträckt i
nord-sydlig riktning. På insidan av stenmuren växer en trädkrans
med lönn, lind och ask. Delar av muren har farit illa
utav träd som vuxit och sprängt undan stenar. I den västra
murens södra del har den helt rasat samman efter att ett träd
föll under stormen Gudrun 2005. Troligtvis är kyrkogården
inte utvidgad, vilket lämnar kyrkogårdsmuren i sin ursprungliga
sträckning.

Ingångar
I öster leder en trappa upp mot en öppning i stenmuren och
huvudingången till kyrkogården. Den breda öppningen är
försedd med sirligt smidda grindpar vilka bärs upp av huggna
granitstolpar. Granitstolparna kröns här av två glasade lanternor.
Den nordvästra kyrkogårdsmuren har en ingång som leder
direkt in mot kyrkans vapenhus. Även denna ingång är
försedd med huggna granitstolpar som håller uppe det sirligt
smidda grindparet.

Vegetation
I en krans innanför muren står ett antal storvuxna askar, lindar
och lönnar. Det är dessa träd som präglar vegetationen
på kyrkogården. Några utav träden står i nära anslutning till
stenmuren, vilket gjort att rötter växer in och spränger upp
muren.
Hela gravområdet är gräsbevuxet och förutom en storvuxen
Rhododendronbuske i sydöstra delen av kyrkogården,
förekommer inga häckar eller buskar.
Hela kyrkogården ligger på en höjd med en välskött, kullig
ängsmiljö omkring. Från prästgården som ligger ett stenkast
väster om kyrkogården, leder en allé upp mot höjden.
Den slutar ett stycke ifrån kyrkogården men ger ett vackert
intryck till helhetsbilden av kyrkoområdet.

Gångsystem
Huruvida den grusgång som idag finns är ursprunglig eller
inte finns inga uppgifter om. Den löper från östra stenmuren
diagonalt förbi kyrkan mot nordvästra ingången och
sedan en bit runt norra sidan av kyrkan och slutar i
höjd med sakristian. På bilder över kyrkan från 1957
ser man att den har samma sträckning nu som då.
På flygfotot syns även att det funnits en grusgång
från kyrkans östra ingång som löpt diagonalt förbi
kyrkans östra gavel bort mot sakristian.

Gravvårdstyper
På kyrkogården finns det en stor spridning av olika
gravvårdar och åldrar. De äldsta stenvårdarna är
från 1500- och 1600-talet och är delvis stående, låga
stenar samt liggande, stora hällar. På några utav de
äldre gravvårdarna finns det ingen tydlig inskription
längre, utan de står kvar oidentifierbara. Dessutom
finns de karaktäristiska högresta diabas- och
granitvårdarna från 1800-talets slut och 1900-talets
början, ett smideskors från 1842 samt de låga rektangulära
vårdarna som härrör från 1950-talet och
fram till vår tid.
Några få gravvårdar står uppställda utmed den
norra kyrkogårdsmuren. Denna placering verkar de
ha haft en längre tid då gravvårdarna idag inte borttages
ifrån sin ursprungliga plats. När de idag tas ur
bruk får de stå kvar så länge det finns platser, vilket
det i dagsläget finns gott om på nya kyrkogården.
Den gamla kyrkogården har endast några få gravplatser
kvar.

Byggnader
Två byggnader förekommer på Vittaryds kyrkogård.
Den ena är klockstapeln från 1667, uppförd i
klockbockstyp. Den står uppförd innanför den östra
kyrkogårdsmuren söder om den östra ingången.
Klockstapeln har ett spånklätt korstak med fyra gavelrösten.
Taket kröns av en spånklädd spira, vilken
bär upp ett smideskors. På toppen av vartdera gavelröste
har man placerat ett smideskors. Klockstapelns kvadratiska mittbyggnad har försetts med rödfärgad
locklistpanel och de elva stödpelarna vilar på 4 kraftiga korslagda eksyllar. Åtta av stödbenen
är snedställda och inklädda med bräder som rödmålats på sidorna. Klockringningen är sedan mitten av
80-talet elektrifierad men innanför dörren vid klockstapelns bas kan man fortfarande se den mekaniska
anordning som tidigare användes för att trampa klockorna.
Insprängt i den västra kyrkogårdsmuren ligger en rödfärgad förrådsbyggnad med locklistpanel. Taket
är lagt med brunrött tegel och upp till dörren på östra sidan leder en ramp till den handikapptoalett
som byggnaden idag inrymmer. Historien om byggnaden har inte gått att läsa sig till i några arkivmaterial,
men troligtvis har den tidigare använts som bårhus. Taket kröns av en vindflöjel med årtalet 1693.
Om byggnaden är uppförd detta år finns inga uppgifter om.
Ca 100 meter väster om kyrkogården ligger även den röda prästgården med sadeltak och stående
panel. Fönsterlister och husknutar är vita och taket är lagt med tegel.

Beskrivning av kyrkog årdskvarteret
Gamla kyrkogården
Allmän karaktär
Kyrkogården är rektangulär till formen och ligger utsträckt i nord-sydlig riktning och inrymmer den lilla
medeltida långhuskyrkan. Kyrkogården är inte indelad i några kvarter utan omtalas som ett sammanhängande
område. Gravstenarna är placerade i enkla linjer och orienterade dels i nordsydlig riktning,
dels i öst-västlig riktning. På kyrkogården finner man ett stort antal äldre gravvårdar uppförda från 1500-
talet och framåt, men även ett större antal yngre gravar.

Gravvårdstyper
Åldersmässigt fördelar sig kyrkogårdens vårdar ganska så jämt över tiden från 1850-talet och framåt.
Det finns även ett större antal äldre gravvårdar från 1600 till 1700-talets mitt, vilket utmärker denna
kyrkogård. Det finns flera små låga vårdar från 1600- 1700-tal samt några med otydliga årtal.
Vårdarna är uppförda i främst diabas och grå granit, men det förekommer inslag av röd granit samt ett
smideskors från 1842 och en sandsten från 1686. Två utav de äldre gravvårdarna (från 1686 och 1750)
är i väldigt gott skick och har tydliga inskriptioner på både fram och baksida.
Förekomsten av titlar och ortsnamn är relativt vanlig på de äldre gravvårdarna. Däremot förekommer
inte bibelord och psalmhänvisningar i någon större utsträckning. Exempel på förekommande titlar
är sjukvårdssoldaten, häradsdomare, fabrikör, kaptenen och kyrkoherden. Av de ortsnamn som förekommer
kan nämnas Feringe, Ljungvilla, Ubbeboda och Klockaregård.
Gravar som utmärker sig lite extra utgörs bland annat av det stora Andreaskorset från 1500-talet.
Det är ett fristående stenkors i röd granit som huggits ut i ett stycke, men är idag utan inskription. Vården
står i mitten av kyrkogården, i nära anslutning till klockstapeln och skall enligt historien ha huggits ut av
en man vars fru hastigt dött efter vigselakten.
Här finns också två stora, liggande kalkstenhällar från 1600-talet. Det finns även två gravvårdar
med vackert uthuggna stenar från 1600- och 1700-talet. Dessa båda har inskriptioner på både fram och
baksida. På kyrkogården finns även ett vackert smideskors ifrån 1842.

Beskrivning av Nya kyrkog ården idag

Allmän karaktär
Kyrkogården ligger ca 200 meter norr om kyrkan och karaktäriseras främst av låga rektangulära gravvårdar,
men det förekommer även högresta. Kyrkogården är kvadratisk till formen och omgärdas av en
stödmur. Innanför stödmuren står en trädkrans utav lönn och lind. I övrigt förekommer enbart några
enskilda buskar utav rhododendron och björkspirea. Kyrkogården har en korsgång som förtydligar indelningen
av de fyra gravkvarter den innehåller. Den södra korsgången avslutas med en meditationsplats
där det finns en fontän samt några bänkar för reflektion. Innanför stödmuren växer en trädkrans som
består av lönn och lind. Längs korsgångarna växer relativt nyplanterade oxlar. Här finns också belysning
i form av gjutna enkla gatlyktor.

Omgärdning
Den rektangulära kyrkogården delas naturligt utav grusgångarna in i fyra gravkvarter och ramas in av en
kallmurad stödmur i natursten. På insidan är den försedd med en mjukt avrundad jordvall. Längs södra
sidan av kyrkogården går stödmuren över till en mur av huggna granitblock som avgränsar kyrkogården
från parkeringsplatsen. Den västra stödmuren är försedd med en låg häck utav björkspirea.

Ingångar
Kyrkogården har två entréer, en i öster och en i söder. Dessa flankeras av kraftiga, huggna naturstenspelare
som är försedda med dubbla, sirliga smidesgrindar liknande grindarna på gamla kyrkogården.
Den södra gränsar till kyrkogårdens och församlingshemmets parkeringsplats. Precis innanför de båda
ingångarna finns kyrkogårdens två serviceplatser.

Vegetation
Innanför muren omringas kyrkogården av en trädkrans bestående av lönn och lind. Längs den norra och
södra muren finns storvuxna träd medan de på östra och västra sidorna är relativt nyplanterade. På den
västra stödmuren finns även en nyplanterad björkspireahäck. Utspritt på hela området växer enstaka
buskar utav rhododendron och björkspirea.
I det nordöstra hörnet av kvarter A och det sydöstra hörnet utav kvarter B har det planterats idegranar
för att markera serviceplatserna. Alla fyra gravkvarter är bevuxna med gräs och det förekommer inte
några rygghäckar i gravlinjerna. Intill den sydöstra kyrkogårdsmuren växer en trädallé av lönn som
markerar vägen upp mot parkeringen utanför kyrkogården.

Gångsystem
Kyrkogården indelas i fyra kvarter, vilka förtydligas av den grusade korsgången mellan dessa. Grusgångarna
återupptogs 2003 då de varit bevuxna med gräs under en längre tid. Kvarteren är i övrigt helt
gräsbevuxna. Grusgångarna går från söder till norr och från öst till väst. Korsgångens mitt markeras med
en granitsockel krönt av en urna i gjutjärn för mindre blomsterplanteringar. Längs med grusgångarna
finns det gatlyktor uppförda i gjutjärn. I slutet utav den norra grusgången har det anlagts en meditationsplats
där det ska finnas tid för eftertanke. Här har det uppförts en diagonalställd fontän kantad av tuktade
granitblock samt två soffor.

Gravvårdstyper
Kyrkogården anlades vid 1800-talets slut början och
har inte några gravvårdar äldre än från 1890-talets
slut. Främst karaktäriseras kyrkogården av låga rektangulära
gravvårdar från 1950-talet och fram till
vår tid, men det finns även ett större antal högresta
diabaser från 1920-talet. Dessutom finns det ett flertal
gravar i fri form från senare tid.
Några utav gravvårdarna har tidigare varit grusgravar
men dessa har under årens lopp besåtts med
gräs.
På gravvårdarna förekommer det ofta ortsnamn
där de gravsatta härrört ifrån. Bibelord och psalmhänvisningar
är mindre vanligt och titlar förekommer
inte i någon större utsträckning. Kyrkplatsen
har idag flera kvarter med mycket plats för nytillskott
och därför framstår den som lite ödslig.

Byggnader
Sydväst om kyrkogården och i direkt anslutning till
parkeringsplatsen, ligger en ekonomibyggnad uppförd
1993. Denna inrymmer garage och personalrum
m.m. åt kyrkogårdsförvaltningen. Byggnaden
är slamfärgad och klädd med locklistpanel och taket är lagt med betongtegel. Församlingshemmet ligger
söder om den nya kyrkogården och har tidigare varit en folkskola. Det är en röd byggnad med vita
fönsterlister i tre våningar med locklistpanel och
brunrött betongtegel.

Beskrivning av enskilda kvarter
Kvarter A
Allmän karaktär
Kvarteret ligger i det sydöstra hörnet av kyrkogården och ger ett enhetligt uttryck. Det är de låga rektangulära
vårdarna som karaktäriserar kvarteret och gravvårdarna går främst i svart diabas och grå granit,
men även röd granit är väl representerad. I kvarteret finns även nya gravvårdsmaterial representerat
såsom hallandia och labrador. Gravvårdarna är vända med inskriptionerna åt väster och står i enkla gravlinjer.
Området är bevuxet med gräs och det finns enstaka buskar utspritt över kvarteret. I det sydöstra
hörnet står en stor monumental gravvård i diabas med en hög stenram, även den i diabas.
Gravvårdstyper
Främst karaktäriseras området av låga rektangulära gravvårdar från 1950-talet och framåt och det finns
fortfarande platser för att uppföra nya gravvårdar. Gravvårdarna är uppförda i diabas och grå granit med
inslag av röd granit. Många utav de yngre gravvårdarna har fått en fri form, men har ändå anpassats i
höjd till de övriga gravvårdarna.
En gravvård som utmärker sig mer än de andra gravvårdarna ligger i det sydöstra hörnet. Det är en
stor monumental diabasgrav med en hög stenram.
I kvarter A är förekomsten utav ortsnamn på gravvårdarna vanlig medan titlar, psalm- och bibelhänvisningar
inte förekommer i någon större utsträckning. Några utav de orter som förekommer på gravvårdarna
är Dalhem, Alebo, Svedjan, Åbjörnaboda, och Gylleboda. Exempel på titlar som förekommer
är smedsmästare, pastor, ämneslärare och typograf. På några av kvarterets gravvårdar förekommer även
kortare texter såsom Älskad Saknad samt Stilla inom tidens gränser evighetens sol går upp.

Kvarter B
Allmän karaktär
Kvarteret är beläget i kyrkogårdens sydvästra hörn och karaktäriseras utav flera högresta diabasgravar
samt lägre rektangulära gravvårdar i diabas och grå granit. Detta kvarter har använts sedan 1900-talets
början och det finns även två vårdar från tiden alldeles innan 1900. Gravvårdarna står uppställda med
inskriptionerna mot öster och de enkla gravlinjerna går i nordsydlig riktning. Området är gräsbevuxet
och endast ett fåtal buskar växer slumpmässigt i kvarteret. I det sydöstra hörnet av kvarteret finns även
en serviceplats som markerats med en låg häck utav idegran.
Gravvårdstyper
De flesta av kvarterets gravstenar härrör från tidigt 1900-tal och är uppförda i diabas och grå granit, men
med några inslag utav röd granit. Karaktären på kvarteret är heterogen med både de högresta stenarna i
diabas från 1900-talets början och låga rektangulära gravvårdar från 1920-talet och fram till våra dagar.
Flera utav de högresta diabaserna har en obeliskliknande utformning. På området finns ett större antal
familjegravar och några utav dessa har tidigare varit grusgravar. Några stenramar finns dock inte kvar.
Två smala låga gravvårdar uppförda i diabas, härrör från tiden strax innan 1900.
Ortsnamn förekommer i stor utsträckning och titlar förkommer också en del. Däremot finns det inte
många psalm- och bibelordshänvisningar. Exempel på ortsnamn som förekommer är Feringe, Jonsboda,
Hult, Arnelund, Kalfhagen och Lindhult. Bland de titlar som förekommer kan nämnas Skräddarmästaren,
Lantbrukare, Hemmansägare, Lärarinnan, Skogsvaktaren och Godsägare.

Kvarter C
Allmän karaktär
Kvarter C ligger i kyrkogårdens nordvästra hörn med gravlinjerna i nord-sydlig riktning. Gravvårdarna
är vända med inskriptionerna åt öster och området är liksom de övriga kvarteren helt gräsbevuxet och
bara någon enstaka buske växer i kvarteret. I detta kvarter finns idag få gravvårdar och därför finns här
mycket plats för nytillskott. Kvarteret har en låg karaktär och gravvårdarna är uppförda i diabas och
grå- samt röd granit. Åldrarna på gravvårdarna spänner från 1900-talets början till dags datum. Det finns
även en gravsten som härrör från tiden strax innan 1900.
Gravvårdstyper
Kvarteret har ett väldigt heterogent uttryck med inslag utav olika typer av gravvårdar. Här förekommer
låga rektangulära gravstenar i röd och grå granit och samt diabas, men även ett gjutjärnskors från 1996
och ett par små hällar i diabas. En smal, låg diabasvård är uppförd 1898. Här finns också några nytillskott
av mer fri utformning och nya material såsom hallandia och labrador.
På gravvårdarna är varken bibelord, titlar och psalmhänvisningar vanliga. Däremot förekommer
ortsnamn på de flesta utav gravarna. Exempel på orter som förekommer är bland annat Jonsboda, Torsborg,
Erikstad och Johanneshus. Några utav de få titlar som förekommer är dock vågmästare, godsägare
och hemmansägare.

Kvarter D
Allmän karaktär
Kvarter D ligger i det nordöstra hörnet av kyrkogården och gravlinjerna står uppställda i nord-sydlig
riktning. I det nordöstra hörnet finns två monumentala gravvårdar uppställda i öst-västlig riktning. Detta
kvarter skiljer sig ifrån de övriga då några utav gravlinjerna står uppställda i dubbla gravlinjer. Gravområdet
är precis som på de andra kvarteren helt gräsbeklätt och med slumpmässigt utplacerade buskar.
Gravvårdarna i detta kvarter har ett tidsspann som sträcker sig från 1940-talet till vår tid. De har en låg
karaktär och färgskalan är relativt ljus med ett antal yngre marmorvårdar och ljust grå granit. Området
har fortfarande mycket plats för nytillskott.
Gravvårdstyper
Kvarteret ger ett heterogent uttryck när det gäller utformningen utav gravvårdarna, men har en enhetligt
lågt hållen karaktär. Gravstenarna är främst uppförda i grå granit med några få inslag av röd granit och
diabas. Flera utav de yngre gravvårdarna har fått ett mer fritt uttryck och även nya material såsom hallandia
och labrador har använts. Dessutom förekommer två marmorvårdar och två vårdar av mer monumental
art. De två monumentala vårdarna står uppförda i öst-västlig riktning i det nordöstra hörnet utav
kvarteret, direkt anslutna till stödmuren.
På gravvårdarna finns ofta ortsnamn såsom Jonsboda, Ingelstad, Näsbacker och Bokelund. Däremot
är titlar och bibelord inte så vanligt förekommande. Utav de titlar som förekommer finns Elektriker,
Godsägaren, Fabrikör, Stationskarl och Lantbrukaren. På gravstenarna finner man ibland kortare texter
såsom Gläds åt att de levt samt Vad rätt du tänkt, vad du i kärlek vill. Vad skönt du dröm, kan ej av
tiden härjas.

Kyrkplatsen har anor från medeltiden och här har genom historien funnits, förutom den nuvarande kyrkan,
en äldre träkyrka. De äldsta bevarade gravvårdarna på kyrkogården är från 1500-1600 talet. Under
tidigare århundraden har även kyrkorummet använts som begravningsplats. Kyrkogården ramas in av en
vackert mossbevuxen kallmurad naturstensmur och i denna har flera äldre gravvårdar hittats.
På ett flygfoto över Vittaryds gamla kyrkogård syns att det under 1950-talet funnits ett antal grusgravar,
vilka i dagsläget inte finns kvar. Förutom detta syns att det tidigare gått en grusgång från den
östra ingången diagonalt förbi den östra gaveln på kyrkan och fram mot sakristian i norr. Denna finns
inte idag.
Domkapitlet sände 1949 ut ett frågeformulär till stiftets kyrkor med frågor om kyrkogårdarna. Bland
annat frågades det om kyrkogårdarna hade utvidgats. Det svar som kom var att en ny kyrkogård hade
anlagts ca 100 meter norr om kyrkan, vilken idag omtalas som den nya kyrkogården. Om den gamla
kyrkogården har utvidgats något under århundraden finns inga uppgifter om, men troligast är att den fått
behålla sin ursprungliga form.
Enskilda gravar var vanliga, men även allmänna gravar fanns. Dessa allmänna gravar gick inte att
lokalisera under inventeringen.
Även gravkullar har funnits på kyrkogården men enligt svaren från församlingen 1949 så togs de
bort för att gravplanen skulle slätas ut. Den vanliga beläggningen var sand men det fanns även singel.
De nya gravvårdarna skulle vara omkring 60-70 cm höga och materialet granit. På dessa stenar fanns
namnet på den döde, datum för födelse och död samt gårdsnamn och bibelord/psalm. Två hällar fanns
också bevarade, men tyvärr var inskriften på dem väldigt otydlig. Båda är uppförda under 1600-talets
mitt. Förutom dessa fanns även flera andra vackra, äldre gravar från 1500-, 1600- och 1700-talen. De
flesta utav de gravvårdar som nämns i svaret fanns kvar vid inventeringen.

Den gamla kyrkogården vid Vittaryds kyrka var under 1870 talets början helt utnyttjad och det bestämdes
att det skulle byggas en ny kyrkogård. Det bestämdes även att det skulle uppföras en ny kyrkobyggnad.
Meningen var då att byggmaterial skulle tas ifrån den gamla kyrkan. Den nya kyrkogården
iordningställdes men när det var slutfört inte pengar för att uppföra den nya kyrkan. Tack vare detta finns
den gamla kyrkan kvar än idag.
Något exakt årtal för när kyrkogården anlades går inte att hitta i arkivhandlingarna men troligt är att
det var på 1890-talet, vilket går att tyda ut genom de äldsta gravvårdarna från 1890-talet. Om kyrkogården
förändrats eller utvidgats under åren finns inte mycket information om i arkiven, men troligtvis har
den sin ursprungliga utformning. Det finns inte några äldre fotografier över Vittaryds nya kyrkogård i
museets arkiv, vilket gör det svårt att få en bild över hur kyrkogården sett ut under äldre tider.
År 2003 genomfördes vissa förändringar då bland annat de gamla grusgångarna togs upp på kyrkogården,
en meditationsplats anlades, en björkspireahäck planterades utmed västra kanten av kyrkogården
och de björkar som tidigare stått i korsgången togs ned och utbyttes mot oxlar.