Kyrkogården har en långsmal utformning i nordsydlig sträckning och omgärdas av en bogårdsmur av gråsten samt ett avsnitt med ligusterhäck mot öster. Kyrkogården har i senare tid utökats mot söder, sist det skedde var 1910. Det går att avläsa i den västra muren hur långt den äldre kyrkogården sträckte sig, den nya stenen skiljer sig i färg och form något från den äldre murens sten. Runt om är bogårdsmuren kallmurad. Den östra muren, som utgör den äldsta delen av kyrkogårdens inramning är täckt med gräs och torv. På 1750-talet var kyrkan omgärdad av en timrad bogårdsbalk, med inslag av stenmur, vilket torde vara murpartiet direkt öster om kyrkan. När den övriga stenmuren ersatte den timrade omgärdningen är oklart, det skedde under senare delen av 1700-talet eller under 1800-talet. Den västra delen av kyrkogården uppterrasserades under 1800-talet för att uppväga lutningen av gården som topografin medför. Bogårdsmuren utgör stödmur mot väster, söder och delar av den norra muren, i den västra delen har den byggts på med ett par skift. Ligusterhäcken mot öster planterades 1998 och ersatte en tidigare stenmur från 1950-talet.
Den norra entrén utgörs av två murade vitputsade grindstolpar med svarttjärad huv som kröns med en svart kula. De bär en dubbel, dekorativ smidesgrind. Den ersatte 1844 en tidigare stiglucka. Entrén i kyrkogårdens sydvästra hörn har en smidesgrind liknande den norra och grindstolpar i släthuggen granit, profilerade upptill och krönta med en stenkula. En trappa i granit leder upp till den grusade gången. Mot öster finns två grindar, en enklare järngrind mellan grindstolpar i grovhuggen sten mellan stenmuren och ligusterhäcken. Mot minneslunden vetter en enklare trägrind i kyrkogårdens sydöstra hörn. Från kyrkan mot söder leder en grusgång utmed kyrkogårdens mittaxel, som korsas av tvärgående grusgångar. Mittgången markeras med syrener. Mellan gångarna breder sammanhängande gräsytor ut sig. Några gravplatser har inramning med sten eller buxbomshäck och grus, enstaka järnstaket förekommer. De flesta gravvårdar omges dock av gräs. Flera gravvårdar är utförda i granit från lokala stenhuggerier och hantverkare.
Utmed kyrkogårdens kanter finns trädrader planterade, mot öster ask, björk i söder och mot väster står oxlar. Markanta solitärer förekommer i form av en stor ek intill gravkoret samt en lind i södra delen av kyrkogården. Den norra entrén markeras med en ask.
Minneslunden nås via en grusgång från kyrkogårdens sydöstra hörn. En grusgång leder runt en grästäckt rund yta, på den står en grupp rhododendron. Lunden inramas runt om av lövträd, bland annat björk, lönn, syren, ek, hägg samt hängmistel. I den norra delen sluttar en bergvägg ner mot lunden och en grusyta nedanför. Två bänkar i trä står i varsin del av lunden.
En bit upp i backen öster om kyrkan står klockstapeln. Den är från 1630-talet eller tidigare och uppbyggd av tre rundstolpar. Dessa är spånklädda vilket talar för att den tidigare varit öppen. Stapeln kläddes in med panel omkring 1800, panelen ersattes på 1990-talet med ny lockpanel som avfärgats med falu rödfärg. Sadeltaket och gavelfälten är spånklädda och svarttjärade, på taket finns två träkors samt en flöjel. Vid takfoten syns samma spetsiga takspån som på kyrkobyggnadens takfot. Ljudluckor samt de två dörrarna är panelade och svarttjärade.
Infogat i den västra bogårdsmuren står ett gravkapell. Kapellet uppfördes 1786 för Mathias Holmers, kapten vid Ostindiska kompaniet och ägare till Lidö gård. Kapellet är en låg, till planen kvadratisk byggnad med vitputsade murar med rusticeringsmönster vid hörnen. En profilerad, putsad takfotslist kragar ut något från fasaden. Taket har fyra karnissvängda fall med plåttäckning och kröns av en flöjel med årtalet 1774 och initialerna M H. Den svarttjärade dörren har liggande panel och vetter mot öster.
ARTIKLAR I WIKIPEDIA
ARTIKLAR I WIKIDATA
BILDER I WIKIMEDIA COMMONS
