NYE KYRKA

Allmän karaktär
Nye kyrkogård är ett rektangulärt område avsett för begravning samt
ett triangulärt sluttande skogsområde i väster. Kyrkobyggnaden är
placerad med koret i öster och ligger centralt på kyrkogården som
har en öppen karaktär med gravvårdar i raka nord-sydliga alternativt
öst-västliga rader i gräsmatta. De olika utvidgningar som skett
under årens lopp är klart utläsbara men de olika delarna sluter an
väl till varandra.

Omgärdning
Runt större delen av Nye kyrkogård löper en kallmur av granit. Den
fungerar som stödmur i öster och söder, mot den lägre omkringliggande
marken. Längs den norra gränsen på skogsområdet i väster
finns ett staket. Vid kyrkogårdens sydöstra hörn finns en större
sten märkt ANO 1793 P.N.S. vilket förmodligen visar murens
ursprungsdatering. Den har dock lagts om vid minst ett tillfälle,
1957 då den var i dåligt skick.

Ingångar
Kyrkogården har fem ingångar, alla med grind. I söder finns tre av
dem, huvudingången rakt söder om kyrkans långhus och de övriga
till nya kyrkogården från 1957. Huvudingången har en dubbelgrind
av modernistisk karaktär i smide. Den är fästad i kraftiga grindstolpar
som är putsade och avfärgade i vitt. De täcks av tältformade
kopparhuvar krönta med klot. De resterande södra ingångarna har
likadana smidesgrindar i kryssmönster, varav den ena är en enkelgrind
och den andra dubbel. Den enkla är fästad direkt i muren
medan dubbelgrinden har rustika grindstolpar i granitblock med
konisk avslutning. I norr finns ytterligare in ingång som leder till
redskapsboden. Den är en liten dubbelgrind i kryssmönster fästad
i muren. I nordöst finns den femte ingången, en äldre dekorativ
trägrind i vitt mellan granitstolpar.

Vegetation
Längs kyrkogårdens södra del samt den norra muren växer äldre
träd - lönn, ask och lind - förmodligen är de rester av en trädkrans.
I skogsområdet i väster fi nns fl era träd vilket ger området dess karaktär.
Vid det sydöstra hörnet står ett sorgeträd, en paraplyalm,
och norr om kyrkan finns två björkar. Här fi nns även några spireabuskar
samt oxbärshäckar. I planteringsområdet i sydväst växer
fyra rododendronbuskar.

Gångsystem
Nye kyrkogård är av den efterkrigstida typen med stora sammanhängande
gräsytor. Det är ett ideal som inneburit att fl era grusgångar
lagts igen till förmån för gräs, så även i Nye. Grusgångssystemet är
dock ännu relativt välutvecklat och vid en jämförelse med gravkartan
från 1954 verkar inte så mycket ha skett under andra hälften
av 1900-talet.

Gravvårdstyper
Åldern på gravvårdarna spänner över nästan ett och ett halvt sekel
men endast ett fåtal vårdar, då i området söder och öster om
kyrkan, är från tiden före 1930 då den låga och breda vården blev
modern och har varit alltsedan dess. I områdena i öster och norr,
vilka tillkom 1957, fi nns enbart moderna vårdar. Gravvårdsbeståndet
kan verka homogent på håll men de olika vårdarna skiljer sig
sinsemellan beroende på tillkomsttid. De yngre vårdarna är ofta
kraftigt dekorerade med klassiserande eller kristna symboler. Under
196070-talen var vårdarna enkla utan särskild utsmyckning medan
vårdar från sent 1900-tal ofta har inspiration i den naturliga stenen
med asymmetrisk överkant. Där inslaget av äldre vårdar är större
är också uttrycket mer dynamiskt med högresta vårdar som reser
sig över de moderna. Även gravomgärdningar förekommer här på
några ställen. Norr om kyrkans långhus fi nns ett museikvarter med
uppställda vårdar. Här fi nns bland annat fyra gjutjärnsvårdar, varav
tre kors, daterade mellan 1849 och 1911.

Byggnader
I slänten i väster fi nns bårhuset som uppfördes 1957 efter ritningar
av Boo D:son Widén. Det är murat i granit med cementfog och täcks
av en stickbågig överliggare i betong. På denna växer gräs. Ingången
är en rundbågig dubbeldörr klädd med koppar och med dekorativa
metallbeslag. Ovanför dörren, på betongtaket, fi nns ett kopparkors.
Bårhuset är väl anpassat till kyrkogården och det skogsområde där
den ligger, samtidigt som det tillför en modernistisk känsla till den
ålderdomliga miljön.

Beskrivning av enskilda kvarter, för kvartersindelning, se pdf.

Kvarter A
Allmän karaktär
Kvarter A innefattar hela den gamla kyrkogården från före 1957.
Området ligger främst söder om kyrkobyggnaden. Det har en öppen
karaktär med raka rader av gravvårdar i gräsmatta. Grusgångar delar
in kvarteret i mindre områden. I sydöst står en paraplyalm.

Gravvårdstyper
I kvarteret fi nns en gravvård vardera från 1600- och 1700-talet, tio
stycken från 1800-talet och övriga från 1900-talet. Från 1970 och
framåt finns endast ett fåtal vårdar vilket förmodligen beror på att
området norr om kyrkan började användas under den perioden. I
kvarter A finns en tydlig blandning av vårdar där äldre, mer högresta
gravvårdar reser sig som solitärer över de mer moderna med låga och
breda proportioner. Det främsta materialet är svart eller grå granit.
Flera grusbäddar med stenram är bevarade, till ett fåtal hör även
gravarrangemang som staket eller pållare (av gjutjärn eller sten) och
kätting. Titlar förekommer på cirka en tredjedel av vårdarna, bland
andra trafi kbilägare, häradsdomaren, fjärdingsman, byggmästare,
handlanden, hemmansägare och grenadjären.

Kvarter B och C
Allmän karaktär
De båda kvarteren B och C tillkom vid utvidgningen av kyrkogården
1957, efter ett förslag av stadsträdgårdsmästaren i Jönköping
Ivar Andersson. Den västra delen, B, började användas redan 1958
medan den norra, C, kom i bruk 1978. Gravvårdarna står i raka
rader i gräsmatta, i kvarter C finns halvmeterhöga oxbärshäckar i
väster och norr.

Gravvårdstyper
I kvarteren fi nns enbart moderna vårdar från andra hälften av 1900-
talet. Stenarna har främst låga och breda proportioner men ett visst
inslag av något högre vårdar fi nns. De är i första hand av grå granit
men även röda stenar förekommer. Titlar figurerar främst i kvarter
B till exempel fanjunkare, trotjänarinnan, skomakaremästare, kyrkovärden
och snickaren. I kvarter C fi nns tre titlar: hemmansägare,
sågmästare och vägarbetare.

Nye kyrkogårds äldsta historia är höljd i dunkel. Kyrkan uppfördes
på 1200-talet men idag är det enbart grundstenarna från denna
kyrka som är bevarade. Hur klockringningen gick till vid denna
äldsta kyrka är oklart, möjligen fanns en klockstapel före den som
uppfördes i trä på 1590-talet. Denna revs dock 1767 när kyrkan
hade fått torn dit klockorna också flyttades. När kyrkogården under
tidigt 1900-tal blev för liten planerades för en utvidgning och
ett förslag togs fram av länsarkitektkontoret i Jönköping. Förslaget
avsåg ett område norr om kyrkan och innehöll bland annat en ceremoniplats.
Utvidgningen genomfördes dock aldrig. 1949 förekom
allmänt gravkullar på kyrkogården med ett visst inslag av grusbäddar.
Kyrkogården var omgärdad av lönnar och flertalet prydnadsträd och
buskar var planterade. Under 1950-talet togs frågan om utvidgning
upp igen och 1956 godkändes ett nytt förslag upprättat av stadsträdgårdsmästaren
i Jönköping Ivar Andersson, vilket avsåg området
norr och väster om kyrkan. I förslaget ingick att den befintliga muren,
som var i bristfälligt skick, lades om med det gamla stenmaterialet.
Nya grindstolpar skulle framställas i rödbrun tranåsgranit och
grindarna skulle utföras i smidesjärn och målas i en brungrå färgton.
En vattendamm skulle anläggas, liksom ett urngravsområde. De
flesta av dessa åtgärder genomfördes 1957 då även ett intilliggande
skogsområde införlivades i kyrkogården och ett bårhus, ritat av Boo
D:son Widén, uppfördes. Området innehöll 257 nya gravplatser
och ett planteringsområde med damm och bänkar. Entreprenör
för kyrkogården var Trädgårdstjänst Artur Johansson i Växjö och
för bårhuset byggmästare Knut Cato, Nye. Ett kyrkstall som låg
invid kyrkan flyttades norrut för att bevaras för eftervärlden. Efter
denna omdaning av kyrkogården har främst mindre förändringar
skett. 1974 påträffades ett sandstenshuvud av en medeltida biskop
och 1988 skedde kabelnedläggning för ny kyrkogårdsbelysning.
Vid sekelskiftet blev behovet av en trädvårdsplan allt större och en
sådan togs fram 2005 av Nils Blomstrand, Vetlanda.