KVARSEBO KYRKA

Kvarsebo var ursprungligen en del av Östra Husby socken men i början av 1600-talet lät man bygga ett eget träkapell kallat Kristine kapell som var beläget närmare Bråviken än dagens kyrka. År 1620 bildade Kvarsebo en egen socken som fram till 1952 tillhörde Strängnäs stift. Under senare delen av 1700-talet var kyrkan förfallen och församlingen beslutade sig för att bygga en ny kyrka i sten. Ritningar fanns färdiga 1781 men byggandet kom igång först 1807 och 1808 togs kyrkan i bruk. Provinsialbyggmästare Anders Sundström i Nyköping och hans verksgesäll Anders Östberg anlitades som byggmästare och Sundström fick även i uppdrag att rita om tornavslutningen. Det är dock okänt vem som är ansvarig för originalritningarna. Kyrkan är uppförd med rektangulärt långhus med jämnbrett kor med tresidig avslutning, en bakomliggande rakt avslutad sakristia och ett torn med låg tornhuv i väster. På 1980-talet gjordes en tillbyggnad på den norra sidan. Fasaderna är spritputsade i vitt och de ursprungligen spånklädda taken är plåtklädda. Kyrkorummet är välbevarat och utformat i sengustaviansk stil.

Kyrkogårdens huvudingång är förlagd i öster och består av en rikt dekorerad svart smidesgrind och kvadratiska vitputsade grindstolpar med avfasad plåtavtäckt topp. Väster om kyrkan finns en äldre vit spritputsad byggnad med rektangulär plan som används som ekonomibyggnad. Fasaderna är spritputsade i vitt och täcks av ett svartmålat plåtklätt sadeltak. Mot norr finns ett rundbågigt fönster med träspröjsning. Inne i byggnaden finns ett betonggolv, vitputsade väggar och ett plant panelklätt tak. I en slänt väster om kyrkan finns en gravkällare/bårhus byggd 1948, idag använd som garage och förråd. Ingången finns i väster, en kallmurad gråstensmur med en bred dubbeldörr av fernissat trä, men i övrigt ligger utrymmet under jord. Invändigt är golvet av betong, väggarna är vitputsade och taket är ett flackt vitputsat tunnvalv.

En beskrivning och historik av kyrkogården redovisas i separat rapport från utförd kyrkogårdsinventering.

På en avmätningskarta från 1769 redovisas dåvarande kyrkogårdens utbredning vid
Kristine kapell, som i stort är den samma som platsens markering på ekonomiska
kartans blad, 096 09 Kvarsebo, från 1980.

Kvarsebo nuvarande kyrka och kyrkogård ligger någon kilometer längre inåt landet än
Kristine kapell. Kyrkan ligger i nordväst till sydöstlig riktning. När kyrkan togs i bruk
första gången på julottan år 1808, hade Kristine kapell sålts och flyttats från platsen
tillsammans med gravstenarna. Idag finns några rester från murarna kvar vid platsen för
den äldre kyrkogården. Enligt Ridderstad skall dock platsen ha använts för gravsättning
ända fram till 1860, platsen är markerad med ett kors på häradsekonomiska kartan från
1868-77.

Under 1940-talets början upprättar Norrköpings stadsarkitekt Kurt von Schmalensee ett
förslag på inhägnad av den gamla kyrkogården vid Kristine kapell, Schmalensee vill
upprätta en bogårdsmur, en timmerbalk, vilket är en typ av omgärdning som varit
vanlig kring kyrkogårdar. Förslaget genomförs dock inte och 1944 planteras istället en
häck som omgärdning. Ett träkors sätts upp för att utmärka platsen.
På den häradsekonomiska kartan markeras den nya kyrkans kyrkogård, vilken hade i
stort sett samma utbredning som på den ekonomiska kartan från 1980. Kyrkogården har
dock utvidgats åt nordväst.

1948 byggs en ny gravkällare under kyrkogården med ingång strax norr om den västra
kyrkogårdsgrinden.

1952 övergår Kvarsebo från Strängnäs stift till Linköpings stift.
1953 flyttas ingången i kyrkogårdens nordöstra hörn, efter en skiss av skogvaktaren
Dalman, några meter åt väster så att den hamnade mittför en nyanlagd väg från stora
landsvägen.

1988 görs en tillbyggnad på kyrkans norra sida för handikapptoalett och ett utrymme för
förvaring av städmateriel. I samband med tillbyggnaden görs schaktningar för VA längs
insidan av norra kyrkogårdsmuren.

Tio år senare, år 1998, lagas och omfärgas förrådsbyggnaden och två dörrar på baksidan
sätts igen.

KVARSEBO KYRKOGÅRD
Kyrkan med omgivande kyrkogård ligger i samhället med samma namn på södra sidan
av Kolmården, ca 3 mil söder om Nyköping. Socknen tillhör landskapet Södermanland
men ligger i Östergötlands län. Väster och söder om kyrkogården ligger skogsmark. I
norr finns villor tillhörande samhället. Kyrkogården består av en övre och en nedre del
som hålls samman av en mellanliggande park. Kyrkan ligger i den övre kyrkogårdens
norra hörn och är liksom de båda kyrkogårdarna orienterad i nordväst till sydöstlig
riktning. För enkelhetens skull kommer kyrkogården i rapporten dock att betraktas som
orienterad i öst-västlig riktning. I nordöst finns en parkering och prästgården vars
ekonomibyggnader ligger söder om kyrkogården.

Kvarsebo kyrka
Kvarsebo var ursprungligen en del av Östra Husby socken men i början av 1600-talet
fick man ett eget kapell byggt i trä, kallat Kristine kapell som var beläget närmare
Bråviken än dagens kyrka. År 1620 bildade Kvarsebo en egen socken som fram till
1952 tillhörde Strängnäs stift. Under senare delen av 1700-talet var kyrkan förfallen och
församlingen beslutade sig för att bygga en ny kyrka i sten. Ritningar fanns färdiga
1781 men byggandet kom igång först 1807 och 1808 togs kyrkan i bruk.

Provinsialbyggmästare Anders Sundström i Nyköping och hans verksgesäll Anders
Östberg anlitades som byggmästare och Sundström fick även i uppdrag att rita om
tornavslutningen. Det är dock okänt vem som är ansvarig för originalritningarna.
Kyrkan är uppförd i nyklassicistisk stil med rektangulärt långhus med ett jämnbrett kor
med tresidig avslutning, en bakomliggande rundad sakristia och ett torn med låg
tornhuv i väster. Fasaderna har vit spritputs och de tidigare spånklädda taken är sedan år
1900 plåtklädda. Kyrkorummet är representativt för sin tid och har en närmast intakt
inredning.

En fullständig beskrivning och historik av kyrkan redovisas i separat rapport från utförd
kyrkoinventering.

BESKRIVNING AV KYRKOGÅRDEN
Kyrkogården består av två delar som länkas samman av en mellanliggande slänt/park.
Den ursprungliga kyrkogården, kallad den övre, utbreder sig huvudsakligen söder och
öster om kyrkan som ligger tätt inpå norra muren. Den östra halvan av den övre
kyrkogården ligger lägre och nivåskillnaden regleras av en mur.

Allmän karaktär
Omgärdningen består av trädkrans och mur. Till följd av nivåskillnader utanför varierar
kyrkogårdsmurens höjd betydligt. Kyrkogården är öppen helt utan häckar och
gravvårdarna står i raka enkla rader. Speciellt för kyrkogården är att borttagna vårdar
lagts framför den nya vården som satts upp. Detta har skett i 15-tal fall.
Den nedre kyrkogården ligger ca 200 m väster om den övre, nedanför en relativt brant
backe. Den består av en plan öppen gräsmatta utan häckar, där gravvårdarna står i raka
rader. Gräsmattan delas i fyra delar av gångar. Den omgärdas av en trädkrans och ett
enkelt trästaket.

Omgärdning
Den övre kyrkogården omsluts av en kyrkogårdsmur av 0,2-1,0 m stor sten utan bruk.
Muren varierar i höjd mellan 0,8 och 3,5 m. Den södra delen av västra muren är högst.
Den nedre kyrkogården omges i väster, söder och norr av ett enkelt trästaket medan det
är helt öppet mot sluttningen upp till den övre kyrkogården i öster. I norr finns dessutom
en 1,1 m hög häck av berberis och en rad av fyra höga lönnar.

Ingångar
Kyrkogårdens ingång ligger i nordmuren nära det nordöstra hörnet. Här finns en
pargrind i smide mellan fyrsidiga putsade grindstolpar med huvar av svart falsad plåt.
Grinden är ornerad med blommor, snirklar och rundlar i sex nivåer. I väster finns en
öppning i muren som leder ned till den nedre kyrkogården.
Ingångarna till den nedre kyrkogården består av att grusgångar leder in från väster och
nordväst.

Vegetation
Utanför den västra muren står sex höga lönnar. I norr finns två kortare sträckningar av
syren uppe på muren och en björk och fyra askar nedanför muren. I öster finns en hög
häck av sibirisk ärtväxt, en lönn och två aspar. I söder står trädkransen innanför muren
och består av tre lönnar och två kastanjer.
Förutom i omgärdningar och trädkrans finns på den östra delen av övre kyrkogården
fyra lönnar längs med huvudgrusgången. På den västra delen växer en tårpil.
På den nedre kyrkogården växer fem höga lönnar och en ung oxel.

Gångsystem
På den övre kyrkogården finns endast en grusgång kvar. Den leder från den norra
huvudgrinden, fram till kyrkan och fram till den västra ingången. På den nedre
kyrkogården delas gräsmattan upp i fyra lika delar av en grusgång som också går runt
hela anläggningen.

Gravvårdstyper
På den övre kyrkogården har ett fåtal stenramsgravar bevarats. Av dessa är bara
kyrkoherden Dahlstedts gravplats (Ö 180) fortfarande grusad, de övriga har lagts om till
gräsgravar. Som exempel kan nämnas sjökaptenerna Höglunds gravplats (Ö 330). En
ovanlig gravvård är skolläraren Johanssons (Ö 199) som består av ett kalkstenskors med
en öppen bok framför. Detta är också kyrkogårdens äldsta vård. En annan äldre vård,
från 1942, består av en avbruten klassicistisk kolonn (Ö 91), och symboliserar den
avbrutna livsgärningen.

De flesta vårdar på kyrkogården är små och står i blandad tidsordning. Speciellt för
kyrkogården är att äldre vårdar, istället för att tas bort läggs ned som liggare framför den
nya vård som ersätter den.

Den nedre kyrkogården är delvis mycket glest belagd. En del vårdar från en allmän linje
finns kvar, men någon uttalad linje kan inte ses idag. Vårdarna är från 1914 och framåt.
Tre vita träkors finns och det äldsta av dessa är från 1915. En mycket speciell vård i
form av en båt är rest över en båtbyggare.

På båda kyrkogårdarna finns ett betydande inslag av yrkestitlar med koppling till sjön,
som sjökapten, båtbyggare, fiskare m.m.

Minneslund
Minneslunden är belägen mellan de båda kyrkogårdsdelarna, direkt öster om den nedre
kyrkogården. Här finns en vattensamlig i form av ett grävt stensatt dike över vilket en
liten träbro leder. Intill bron finns en liten grusplan med en parkbänk med planteringar
runt. Här finns också en natursten med borrade hål för blominsättning och ett svart
metallskåp för insättande av gravljus.

Byggnader
Nedanför den övre kyrkogårdens västra mur finns en vitputsad garagebyggnad under ett
svart falsat plåttak och med en brun dörr.

Övrigt
Inbyggt i västra muren finns en gravkällare med en dubbelport i fernissat trä

Utanför den västra muren står elva undanställda vårdar. En vård saknar namnplatta och
en annan är oläslig, de övriga nio är från 1874-93. Här står bl. a. tre gjutjärnkors och ett
kors i järnsmide. En ovanlig vård är C A Rehnbergs. Den är av järn och utformad som
en kolonn med vas.