Omgärdning
Hela kyrkogården är omgärdad av en kallmurad stenmur av kluven
granit omväxlande med natursten. Muren runt gamla kyrkogården
är från 1860 och den nya muren runt utvidgningen i öster härstammar
från 1958 och utformades lika den äldre. Mellan de två
kyrkogårdsdelarna finns ännu den gamla kyrkogårdens östra mur
kvar vilken fungerar som stödmur mellan de olika nivåerna. En
trappa leder från den äldre delen till den nya.
Ingångar
I den gamla kyrkogårdens södra mur finns två ingångar med identiskt
utformade grindstolpar och grindar. Vid ingångarna fanns
före 1860 stigluckor i form av murade och valvförsedda portaler.
Dagens grindstolpar är oktagonala och slätputsade i vitt. Stolparna
täcks av likaledes oktagonala koppartak som kröns av ett klot. I
mönstret på de svarta smidesgrindarna ingår anno 1860. Även
den nya kyrkogården har två ingångar, mittemot varandra i den
södra respektive norra muren. Mellan de båda går en huvudgång
som ursprungligen var en landsväg. Grindstolparna är uppbyggda
av granitblock fogade med cement och täckta med stenskivor. Grindarna
är betydligt enklare i utformningen jämfört med de äldre och
de pryds av anno 1958.
Vegetation
Hela kyrkogården omges av en trädkrans, främst av lind men
även lönn och ask. Trädkransen står både utanför och innanför
kyrkogårdsmuren. Längs stödmuren mellan den gamla och nya
kyrkogården står en rad av lind. På den nya kyrkogården fi nns ett
antal björkar i gravkvarteren och längs huvudgången i väster växer
formklippta pyramidalmar. Bakom bårhuset fi nns bergtall. På den
gamla kyrkogården fi nns endast en cypresshäck i kvarteret till höger
om huvudgången.
Gångsystem
Gångsystemet på Ölmstads kyrkogård består av grus, förutom huvudgången
på gamla kyrkogården som lagts om med gatsten och
granitplattor. I övrigt delar gångsystemet in kyrkogården i tydliga
kvarter, fyra stycken på gamla och fyra på nya.
Gravvårdstyper
Ölmstads kyrkogård uppvisar gravvårdens utveckling från det sena
1800-talet fram till idag. I kvarter A, norr om kyrkan, fi nns de äldsta
vårdarna samlade, de är påkostade och stora, oavsett om de är låga
eller högresta. I kvarter C, söder om kyrkan, fi nns ett unikt antal
gravvårdar från allmänna linjen bevarade, de är små resta vårdar
främst i svart granit. Den östra delen av gamla kyrkogården, kvarter
B och D, har en mer uppblandad prägel med vårdar från hela 1900-
talet. Kvarteren domineras av den moderna vården med en låg och
bred, rektangulär form. De tidigare har i många fall klassicerande
utsmyckning men de blir allt enklare ju yngre de är. De allra yngsta
vårdarna har tagit sin inspiration av den naturliga stenen och har
ofta en asymmetrisk orm. Den nya kyrkogården präglas helt av den
moderna vården i och med att utvidgningen skedde 1958.
Byggnader
I det nordvästra hörnet på nya kyrkogården ligger det bårhus som
uppfördes i samband med utvidgningen 1958. Bårhuset ritades av
arkitekt Boo D:son Widéen som också stod bakom ritningen av
kyrkogårdsutvidgningen. Byggnaden har ett brant sadeltak som går
ända ned till marken. Taket är täckt med spån för att knyta an till
kyrkobyggnaden. De två fasaderna är spritputsade och avfärgade
i vitt.
Beskrivning av enskilda kvarter (för att se kvartersuppdelningen, se pdf.)
Kvarter A
Kvarter A är beläget norr om kyrkobyggnaden och är det som har
fl est äldre vårdar bevarade. Vårdarna är placerade i nord-sydliga
rader på en öppen gräsyta, omväxlande vända mot öst och väst.
Vegetationen i kvarteret består av de till trädkransen hörande lindarna
och lönnarna och två formklippta cypresser som fl ankerar en
gravvård. Flertalet låga gravvårdar visar att det i kvarteret tidigare
fanns grusgravar, något som säkerställs genom äldre fotografi er.
Längs kyrkans vapenhus står äldre gravvårdar sekundärt placerade,
bland annat ett antal gjutjärnskors.
Gravvårdstyper
Kvarteret har kvar tydliga signum från ett köpegravskvarter: stora,
påkostade gravvårdar, i många fall högresta men också låga som
med flyglar eller stenram visar att de tidigare var kombinerade med
en grusbädd. Vårdarna är enkelt dekorerade med typiska kristna
symboler som kors och palmblad. Bautastenen är relativt vanlig
liksom obelisken. Titlar förekommer i hög grad, vilket är vanligt i
ett kvarter av den här åldern och utformningen. Vanligast är hemmansägare,
vidare fi nns orgeltramparen, enkefru fältprostinnan,
häradsdomare och landstingsmannen.
Kvarter B
Öster om kvarter A och kyrkobyggnaden ligger kvarter B. Det består
av 6 gravrader i nord-sydlig riktning med vårdarna vända mot öster
på en gräsklädd yta. Kvarteret skiljs från kvarter D av en grusgång
i söder och i skillnaden i vårdar mot kvarter A i väster. På grund av
tomma gravplatser ger vårdarna ett utspritt intryck.
Gravvårdstyper
Ett fl ertal av kvarterets relativt få vårdar härstammar från allmänna
linjen och dessa är kronologiskt daterade från 1927 till 1936. Vårdarna
uppvisar en stor variation med det gemensamt att de är ensamgravar
och har en begränsad storlek. Det vanligaste materialet
är svart granit, varav ett par är polerade. I övrigt fi nns i kvarteret
vårdar från 1900-talet fram till 2003 av skiftande utformning. De
fl esta är låga och breda och har diskret eller ingen utsmyckning.
Till skillnad från vårdarna i allmänna linjen är dessa placerade lägre,
i nivå med marken medan allmänna linjen-vårdarna placerats på
en sockel.
Kvarter C
Kvarteret är beläget söder om kyrkobyggnaden och består av sju
rader gravvårdar i nord-sydlig riktning på en gräsklädd yta. De två
västligaste raderna är vända åt väst och de övriga åt öst. De två delarna
skiljs åt av en cypresshäck. Längs varje rad, framför vårdarna,
fi nns en lång rabatt med gemensam plantering. I mitten av raden
längst åt öster fi nns några tomma gravplatser.
Gravvårdstyper
Samtliga gravvårdar utom tre tillhör allmänna linjen. Kännetecknande
för vårdar ur allmänna linjen är att de är ensamgravar, placerade
i kronologisk ordning och har en begränsad storlek. I kvarter
C sträcker sig linjen mellan åren 1936 och 1959, med de yngsta
väster om häcken. De fl esta stenarna är av svart granit men även grå
och röd sten förekommer. Tre huvudformer syns i kvarteret: en rest
sten på sockel med avsmalnande topp, en låg och bred sten och en
rektangulär rest sten, och vårdarna är alla variationer på dessa tre
teman. De tre vårdar som inte hör till allmänna linjen är en vård
från 1980-talet, en kalkstensvård från 1861 med svårläslig text och
ett gjutjärnskors från 1899. Korset är den enda gjutjärnsvården som
står kvar i ett kvarter men ett flertal liknande kors fi nns sekundärt
placerade norr om vapenhuset.
Kvarter D
I det sydöstra hörnet på gamla kyrkogården ligger kvarter D. Liksom
i övriga kvarter står gravvårdarna placerade i nord-sydliga rader på
en gräsklädd yta. Kvarteret avgränsas av grusgångar i norr och väst
och av stödmuren i söder och öster.
Gravvårdstyper
Även i detta kvarteret fi nns gravvårdar från allmänna linjen men
endast ett fåtal och dessa är från 1924-1926. Intressant är även den
rad med barngravar som fi nns längs med den västra grusgången.
Den består av 13 vårdar som spänner över 70 år. I övrigt fi nns vårdar
från hela 1900-talet i kvarteret med överlägset fl est antal från
1950- och ett fl ertal från 1990- och 2000-talen. Den relativt unga
åldern på gravvårdarna innebär att kvarteret ger ett modernt intryck
med låga och breda vårdar. De äldre har ofta klassicerande element
i utsmyckningen som överliggare och kolonner men dekorationen
blir enklare ju yngre de är. De yngsta stenarna har en mer asymmetrisk
form, ofta med naturstenen som förebild. Längs den östra
stödmuren fi nns tre grusgravar som är de enda bevarade på hela
kyrkogården. Äldre fotografi er berättar att hela kvarteret bestått av
grusgravar. Titlar fi nns på ett fåtal av vårdarna: nämndemannen, leg.
läkaren, kyrkosångaren och fältkantorn samt skräddaremästare.
Kvarter E
Kvarteret utgörs av hela den nya kyrkogården som invigdes 1958.
Kvarterets vårdar är alla placerade i nord-sydliga rader riktade mot
öster. Kvarteret delas i fyra områden av de grusgångar som går parallellt
med gravraderna och längs den omgärdande muren. I kvarteret
fi nns mer växtlighet än på den övriga kyrkogården, med ett fl ertal
björkar, pyramidalmar och forsythia. Bergtallen som växer bakom
bårhuset fungerar väl som fond till byggnaden.
Gravvårdstyper
Kvarteret är väldigt enhetligt vad gäller gravvårdar. På grund av
kvarterets relativt sena tillkomsttid är alla vårdarna moderna. De
är typiska för sin tid, det vill säga enkelt utförda med breda och
låga proportioner. Ett fåtal mer utsmyckade vårdar, ofta med drag
hämtade ur den klassiska skolan som kolonner och tympanonfält,
finns men huvudsakligen har vårdarna ingen eller en diskret dekoration
med kristen symbolik. Titlar förekommer väldigt sparsamt
som brukligt är på gravvårdar från denna tid. Från och med 1990-
talet ändras utformningen till mer fria former med asymmetriska
naturstenar som förebilder.
ARTIKLAR I WIKIPEDIA
ARTIKLAR I WIKIDATA
BILDER I WIKIMEDIA COMMONS
