LEKERYDS KYRKA

Allmän karaktär
Kyrkogården breder huvudsakligen ut sig norr och nordväst om
kyrkan. Den är tydligt uppdelad i två, den äldre med medeltida
anor och den yngre från 1960-talet. Den äldsta delen runt kyrkan
är karakteristisk för 1900-talets början och mitt med grusgångar,
grusgravar med häckomgärdning och rygghäckar medan den yngre
i norr och väster är präglad av det sena 1900-talets ideal med raka
rader av gravvårdar på öppna gräsytor. I norr finns en urn- och en
minneslund som visar på nya begravningsseder.

Omgärdning
Den äldre kyrkogården omgärdas av en halvmur i tuktad granit.
I söder fungerar den som stödmur gentemot den lägre liggande
marken utanför kyrkogården. Den yngre delen omgärdas av en
skalmur i kluven, kvaderhuggen granit. Den är på toppen beväxt
med sedum.

Ingångar
Till den yngre delen av kyrkogården fi nns två ingångar, en i norr
och en i öster. De är likartat utformade med moderna svartmålade
smidesgrindar med ett gallermönster med kors. Grindstolparna i
norr är rektangulära granitblock och i öster är de i röd granit med
konisk avslutning. Den äldre delen har även den två ingångar, i norr
och i öster. De är nästan identiskt utformade med grindstolpar i
granit med konisk avslutning och svarta smidesgrindar från 1877.
Ingången i öster är den forna huvudingången så den är något större
än den norra. Mellan den nya och den gamla delen finns en trappa
i väster och en öppning utan grind i norr.

Vegetation
I norr och öster på den äldre delen växer resterna av en trädkrans av
lönn. I söder har nya lönnar planterats. Öster om kyrkan ramas de
flesta gravarna in av häckomgärdningar i måbar. Norr om kyrkan
finns rygghäckar av ölandstok och ros. I övrigt växer syrén, spirea
och kornell på kyrkogården. Minneslunden avgränsas av xxx-häckar
och i urnlunden finns meterhöga rygghäckar av hagtorn.

Gångsystem
Mycket av kyrkogårdens äldre grusgångssystem fi nns idag bevarat.
Det löper runt den äldre kyrkogården och delar i den i kvarter.
Norr om kyrkan fi nns ett system av kalkstensplattor. Helt i enlighet
med dess karaktär har den nya delen ett enkelt gångsystem längs
med muren.

Gravvårdstyper
Kyrkogårdens gravvårdar är daterade mellan 1830 och 2005 och
det fi nns därför en stor bredd i deras utformning. De äldsta är
mer högresta och utsmyckade än de yngre som har låga och breda
proportioner. Bland dessa är de äldre, från 1930- och 40- talen,
mer dekorerade med klassiserande element, medan de yngre, från
1990-talet och framåt blir allt mer asymmetriska i sin form och de
är även inspirerade av den naturliga stenen.

Byggnader
Förutom kyrkan fi nns ett bårhus på kyrkogården. Det är placerat på
den norra utvidgningen, bredvid minneslunden. Bårhuset uppfördes
1962 efter ritningar av ingenjör Åke Hallgren i Jönköping. Byggnaden
har en rektangulär plan och har dörrar på respektive gavel.
Över dörrarna fi nns korsformade hål. Fasaderna är spritputsade och
avfärgade i vitt och sadeltaket är täckt med kopparplåt.

Beskrivning av enskilda kvarter (för att se uppdelningen i kvarter, se pdf.)
Kvarter A
Allmän karaktär
Kvarteret ligger längs med kyrkogårdsmuren runt hela den äldre
delen av kyrkogården. I öster och söder fi nns ett stort antal grusgravar
med stenram medan i väster och norr är gravvårdarna placerade
på en öppen gräsyta.

Gravvårdstyper
Gravvårdarna i kvarteret är daterade 18462004 och varierar därför
i sin utformning. Den äldsta vården står invid kyrkan och har
en grusbädd inramad med stenram och gjutjärnsstaket. 9 stycken
vårdar är från 1800-talet, de övriga är relativt jämnt fördelade under
1900-talet med ett visst överslag på 1950- och 60-talen. Detta innebär
att det är den låga och breda formen som blev modern under
1930-talet som dominerar i antalet med de mer högresta vårdarna
som solitärer. De äldre vårdarna är i fl era fall tungt utsmyckade
och de har en kreativitet i utförandet som blir mer ovanlig under
1900-talets andra hälft. Antalet titlar är relativt få för ett kvarter
av den här digniteten, vanligast är hemmansägaren (6 stycken), i
övigt förekommer bland annat lantbrukare, distriktsbarnmorska,
kronolänsmannen och skogsinspektor.

Kvarter B
Allmän karaktär
Kvarteret ligger öster om kyrkan och här fi nns ett stort antal grusgravar
med häckomgärdning av måbär.

Gravvårdstyper
Gravvårdarnas ålder sträcker sig från 1830 till 2003 och antalet
är relativt väl utspritt över 1900-talet med ett visst övertal från
1960-talet. Traditionellt har det här området varit ett av de mer
eftertraktade eftersom gravvårdarna vid kyrkogårdens huvudingång
var som mest exponerade för kyrkobesökare. Kyrkogårdens äldsta
gravvård fi nns i kvarteret, innanför den norra ingången. Vårdarna
från 1800-talet och början av förra seklet är ofta högresta och påkostade.
Under 1900-talet har gravvårdarna förenklats allt mer och
sociala skillnader utjämnades på kyrkogården. Den mest vanliga
formen blev den låga och breda. Vårdarna från mellankrigstiden är
utsmyckade med inspiration i klassicismen och kan vara fl ankerade
av kraftiga kolonner eller så fi nns dekorationen inhuggen i stenen.
Efterkrigstidens vårdar är ytterligare förenklade, de har fortfarande
den låga och breda formen men dekorationen blir enklare tills den
helt försvinner. Gravvårdar från 1990-talet och framåt har en mer
asymmetrisk form. De titlar som förekommer visar på typiska äldre
yrken i Lekeryd med omnejd såsom hemmansägare, komminister,
handlanden, kyrkvärd och kommunalnämndsordföranden.

Kvarter C
Allmän karaktär
Kvarter C är den resterande delen av kyrkogården norr om kyrkan
och det har en mer öppen karaktär än kvarter B. Det består av en
gräsyta med rygghäckar av ros, måbär och ölandstok, planterade i
nord-sydlig riktning. I kvarteret fi nns gångar av brun kalksten.

Gravvårdstyper
I kvarteret är det den låga och breda formen som dominerar. Vårdarna
är daterade 18882005 och det stora fl ertalet är från andra
hälften av 1900-talet. Ett antal vårdar har fl yglar som tyder på att
de varit kombinerade med en grusbädd, i kvarteret fi nns en grusgrav
och åtta gravar med stenram. De äldre vårdarna är ofta mer
utsmyckade än de yngre, under efterkrigstiden blev vårdarna allt
enklare i sin utformning. Från 1990-talet och framåt fi nns vårdar
med asymmetrisk överkant. Endast ett fåtal titlar förekommer, till
exempel sågverksägare, nämndeman, skräddaremästare och hemmansägare.

Kvarter D
Allmän karaktär
Kvarteret är utvidgningen i väster från 1960-talet. Gravvårdarna
står i nord-sydliga rader på en öppen gräsyta. Längs med den västra
muren går en grusgång och invid den gamla muren till den äldre
delen av kyrkogården växer kornell och syrén.

Gravvårdstyper
Gravvårdarna i kvarteret är från 1970-talet och framåt. Gravvårdarna
är typiska för sin tid, det vill säga enkelt utförda med breda och låga
proportioner. Ett fåtal mer utsmyckade vårdar fi nns men huvudsakligen
är vårdarna moderna. Titlar förekommer väldigt sparsamt
som brukligt är på gravvårdar från denna tid. Från och med 1990-
talet ändras utformningen till mer fria former med asymmetriska
naturstenar som förebilder. Gravstenarna är placerade i enkla rader
från norr till söder riktade åt väster.

Urnlund
Allmän karaktär
Urnlunden anlades 2005 på den norra utvidgningen invid bårhuset.
Den består av en stensatt plats med en vaskonstruktion centralt
placerad.

Lekeryds kyrkogård har kontinuerligt använts sedan tidig medeltid.
Den nuvarande kyrkan byggdes under 1100-talets senare hälft och
ersatte då en äldre träkyrka från 1000-talet. Från den äldsta tiden
fi nns ingen dokumentation om kyrkogården och dess förändringar
utan den första nedteckningen är från 1769. Då revs den medeltida
klockstapeln efter att klockorna överförts till det nybyggda tornet på
kyrkan. En av två kända utvidgningar skedde 1895 och då mot norr.
Nästa utvidgning skedde inte förrän under 1960-talet då även ett
bårhus uppfördes i utvidgningsområdet. Några större förändringar
förutom dessa verkar inte ha genomförts. Muren förändrades 1928
då en öppning togs upp i den norra delen för att åstadkomma en
förbindelselänk mellan kyrkan och det nyuppförda kommunalhuset.
Församlingen hade beslutat att i muröppningen anbringa grindar
och grindstolpar av samma utseende som vid huvudingången till
kyrkogården i öster. År 2000 breddades grindöppningen i den östra
muren för att underlätta för breda fordon att komma in på kyrkogården.
Trädbeståndet på kyrkogården har även det genomgått
förändringar, till exempel togs ett antal träd ned 1993 eftersom
de stod för nära kyrkobyggnaden och hindrade fasaden att torka
upp efter regn. Bland övriga träd fanns ett behov av utglesning och
de beskars. Den senaste förändringen skedde 2005 då en urnlund
anlades på kyrkogården.

Allmän karaktär
Kyrkogården breder huvudsakligen ut sig norr och nordväst om
kyrkan. Den är tydligt uppdelad i två, den äldre med medeltida
anor och den yngre från 1960-talet. Den äldsta delen runt kyrkan
är karakteristisk för 1900-talets början och mitt med grusgångar,
grusgravar med häckomgärdning och rygghäckar medan den yngre
i norr och väster är präglad av det sena 1900-talets ideal med raka
rader av gravvårdar på öppna gräsytor. I norr finns en urn- och en
minneslund som visar på nya begravningsseder.

Omgärdning
Den äldre kyrkogården omgärdas av en halvmur i tuktad granit.
I söder fungerar den som stödmur gentemot den lägre liggande
marken utanför kyrkogården. Den yngre delen omgärdas av en
skalmur i kluven, kvaderhuggen granit. Den är på toppen beväxt
med sedum.

Ingångar
Till den yngre delen av kyrkogården fi nns två ingångar, en i norr
och en i öster. De är likartat utformade med moderna svartmålade
smidesgrindar med ett gallermönster med kors. Grindstolparna i
norr är rektangulära granitblock och i öster är de i röd granit med
konisk avslutning. Den äldre delen har även den två ingångar, i norr
och i öster. De är nästan identiskt utformade med grindstolpar i
granit med konisk avslutning och svarta smidesgrindar från 1877.
Ingången i öster är den forna huvudingången så den är något större
än den norra. Mellan den nya och den gamla delen finns en trappa
i väster och en öppning utan grind i norr.

Vegetation
I norr och öster på den äldre delen växer resterna av en trädkrans av
lönn. I söder har nya lönnar planterats. Öster om kyrkan ramas de
flesta gravarna in av häckomgärdningar i måbar. Norr om kyrkan
finns rygghäckar av ölandstok och ros. I övrigt växer syrén, spirea
och kornell på kyrkogården. Minneslunden avgränsas av xxx-häckar
och i urnlunden finns meterhöga rygghäckar av hagtorn.

Gångsystem
Mycket av kyrkogårdens äldre grusgångssystem fi nns idag bevarat.
Det löper runt den äldre kyrkogården och delar i den i kvarter.
Norr om kyrkan fi nns ett system av kalkstensplattor. Helt i enlighet
med dess karaktär har den nya delen ett enkelt gångsystem längs
med muren.

Gravvårdstyper
Kyrkogårdens gravvårdar är daterade mellan 1830 och 2005 och
det fi nns därför en stor bredd i deras utformning. De äldsta är
mer högresta och utsmyckade än de yngre som har låga och breda
proportioner. Bland dessa är de äldre, från 1930- och 40- talen,
mer dekorerade med klassiserande element, medan de yngre, från
1990-talet och framåt blir allt mer asymmetriska i sin form och de
är även inspirerade av den naturliga stenen.

Byggnader
Förutom kyrkan fi nns ett bårhus på kyrkogården. Det är placerat på
den norra utvidgningen, bredvid minneslunden. Bårhuset uppfördes
1962 efter ritningar av ingenjör Åke Hallgren i Jönköping. Byggnaden
har en rektangulär plan och har dörrar på respektive gavel.
Över dörrarna fi nns korsformade hål. Fasaderna är spritputsade och
avfärgade i vitt och sadeltaket är täckt med kopparplåt.

Beskrivning av enskilda kvarter (för att se uppdelningen i kvarter, se pdf.)
Kvarter A
Allmän karaktär
Kvarteret ligger längs med kyrkogårdsmuren runt hela den äldre
delen av kyrkogården. I öster och söder fi nns ett stort antal grusgravar
med stenram medan i väster och norr är gravvårdarna placerade
på en öppen gräsyta.

Gravvårdstyper
Gravvårdarna i kvarteret är daterade 18462004 och varierar därför
i sin utformning. Den äldsta vården står invid kyrkan och har
en grusbädd inramad med stenram och gjutjärnsstaket. 9 stycken
vårdar är från 1800-talet, de övriga är relativt jämnt fördelade under
1900-talet med ett visst överslag på 1950- och 60-talen. Detta innebär
att det är den låga och breda formen som blev modern under
1930-talet som dominerar i antalet med de mer högresta vårdarna
som solitärer. De äldre vårdarna är i fl era fall tungt utsmyckade
och de har en kreativitet i utförandet som blir mer ovanlig under
1900-talets andra hälft. Antalet titlar är relativt få för ett kvarter
av den här digniteten, vanligast är hemmansägaren (6 stycken), i
övigt förekommer bland annat lantbrukare, distriktsbarnmorska,
kronolänsmannen och skogsinspektor.

Kvarter B
Allmän karaktär
Kvarteret ligger öster om kyrkan och här fi nns ett stort antal grusgravar
med häckomgärdning av måbär.

Gravvårdstyper
Gravvårdarnas ålder sträcker sig från 1830 till 2003 och antalet
är relativt väl utspritt över 1900-talet med ett visst övertal från
1960-talet. Traditionellt har det här området varit ett av de mer
eftertraktade eftersom gravvårdarna vid kyrkogårdens huvudingång
var som mest exponerade för kyrkobesökare. Kyrkogårdens äldsta
gravvård fi nns i kvarteret, innanför den norra ingången. Vårdarna
från 1800-talet och början av förra seklet är ofta högresta och påkostade.
Under 1900-talet har gravvårdarna förenklats allt mer och
sociala skillnader utjämnades på kyrkogården. Den mest vanliga
formen blev den låga och breda. Vårdarna från mellankrigstiden är
utsmyckade med inspiration i klassicismen och kan vara fl ankerade
av kraftiga kolonner eller så fi nns dekorationen inhuggen i stenen.
Efterkrigstidens vårdar är ytterligare förenklade, de har fortfarande
den låga och breda formen men dekorationen blir enklare tills den
helt försvinner. Gravvårdar från 1990-talet och framåt har en mer
asymmetrisk form. De titlar som förekommer visar på typiska äldre
yrken i Lekeryd med omnejd såsom hemmansägare, komminister,
handlanden, kyrkvärd och kommunalnämndsordföranden.

Kvarter C
Allmän karaktär
Kvarter C är den resterande delen av kyrkogården norr om kyrkan
och det har en mer öppen karaktär än kvarter B. Det består av en
gräsyta med rygghäckar av ros, måbär och ölandstok, planterade i
nord-sydlig riktning. I kvarteret fi nns gångar av brun kalksten.

Gravvårdstyper
I kvarteret är det den låga och breda formen som dominerar. Vårdarna
är daterade 18882005 och det stora fl ertalet är från andra
hälften av 1900-talet. Ett antal vårdar har fl yglar som tyder på att
de varit kombinerade med en grusbädd, i kvarteret fi nns en grusgrav
och åtta gravar med stenram. De äldre vårdarna är ofta mer
utsmyckade än de yngre, under efterkrigstiden blev vårdarna allt
enklare i sin utformning. Från 1990-talet och framåt fi nns vårdar
med asymmetrisk överkant. Endast ett fåtal titlar förekommer, till
exempel sågverksägare, nämndeman, skräddaremästare och hemmansägare.

Kvarter D
Allmän karaktär
Kvarteret är utvidgningen i väster från 1960-talet. Gravvårdarna
står i nord-sydliga rader på en öppen gräsyta. Längs med den västra
muren går en grusgång och invid den gamla muren till den äldre
delen av kyrkogården växer kornell och syrén.

Gravvårdstyper
Gravvårdarna i kvarteret är från 1970-talet och framåt. Gravvårdarna
är typiska för sin tid, det vill säga enkelt utförda med breda och låga
proportioner. Ett fåtal mer utsmyckade vårdar fi nns men huvudsakligen
är vårdarna moderna. Titlar förekommer väldigt sparsamt
som brukligt är på gravvårdar från denna tid. Från och med 1990-
talet ändras utformningen till mer fria former med asymmetriska
naturstenar som förebilder. Gravstenarna är placerade i enkla rader
från norr till söder riktade åt väster.

Urnlund
Allmän karaktär
Urnlunden anlades 2005 på den norra utvidgningen invid bårhuset.
Den består av en stensatt plats med en vaskonstruktion centralt
placerad.

Lekeryds kyrkogård har kontinuerligt använts sedan tidig medeltid.
Den nuvarande kyrkan byggdes under 1100-talets senare hälft och
ersatte då en äldre träkyrka från 1000-talet. Från den äldsta tiden
fi nns ingen dokumentation om kyrkogården och dess förändringar
utan den första nedteckningen är från 1769. Då revs den medeltida
klockstapeln efter att klockorna överförts till det nybyggda tornet på
kyrkan. En av två kända utvidgningar skedde 1895 och då mot norr.
Nästa utvidgning skedde inte förrän under 1960-talet då även ett
bårhus uppfördes i utvidgningsområdet. Några större förändringar
förutom dessa verkar inte ha genomförts. Muren förändrades 1928
då en öppning togs upp i den norra delen för att åstadkomma en
förbindelselänk mellan kyrkan och det nyuppförda kommunalhuset.
Församlingen hade beslutat att i muröppningen anbringa grindar
och grindstolpar av samma utseende som vid huvudingången till
kyrkogården i öster. År 2000 breddades grindöppningen i den östra
muren för att underlätta för breda fordon att komma in på kyrkogården.
Trädbeståndet på kyrkogården har även det genomgått
förändringar, till exempel togs ett antal träd ned 1993 eftersom
de stod för nära kyrkobyggnaden och hindrade fasaden att torka
upp efter regn. Bland övriga träd fanns ett behov av utglesning och
de beskars. Den senaste förändringen skedde 2005 då en urnlund
anlades på kyrkogården.