GÅRDEBY KYRKA

FÖRSAMLING 1995 - GÅRDEBY

BEFOLKNINGSTAL - 1805: 480, 1900: 574, 1995: 334

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger ca 20 km söder om Norrköping i sprickdalslandskapet på en höjd med vid utblick över en jordbruksbygd, rik på fornlämningar, också helt nära kyrkan. Själva miljön runt kyrkan består av en fungerande friskola, klockbod, som är placerad utanför kyrkogården, ytterligare en bod jämte prästgård samt några villor nära ett vägskäl. I dag ett levande sockencentrum tack vare skolan. Riksintresse.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den av gråsten murade kyrkan har intakt romansk planform, bestående av ett rektangulärt långhus, ett smalare absidförsett kor och en sakristia på korets nordsida. Långhus och kor har daterats till 1100-talets andra hälft. Sakristian är sekundärt tillfogad, troligen under senmedeltiden.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkan har vitputsade fasader, stickbågiga fönster och spåntäckta sadeltak. År 1745 utfördes en större reparation av kyrkan, varvid fönsteröppningar på södra sidan utvidgades, en ny tillkom på norra sidan och en över altaret. År 1841 flyttades ingången från sydväggen till västra sidan, och nya fönster togs åter upp. En i senare tid igenmurad korportal kan anas i exteriören. Interiören är helt vitputsad, och koret avskiljs från långhuset genom en låg triumfbåge. Vid utgrävning 1992 har fundament till en snävare triumfbåge och till det medeltida norra sidoaltaret påträffats. Det södra sidoaltaret som tycks vara senare tillkommet utgör idag stöd för predikstolen. I samband med förändringarna 1745 togs de sannolikt medeltida kryssvalven ner och det nuvarande trätunnvalvet sattes upp i stället. Bara absiden har kvar sitt murade hjälmvalv. I det senmedeltida sakristian finns ett gotiskt kryssvalv. År 1926 ommålades kyrkan invändigt. Vid senaste restaureringen 1979 under ledning av Claes Fraenki inreddes västra delen av långhuset till bl.a. kapprum. Det murade altaret är från 1200-talet. Ännu 1760 fanns en medeltida altarprydnad i kyrkan. Det hade stått på altaret, men flyttats då fönstret upptogs och hängts över sakristidörren. Predikstolen tillkom omkring 1680 och köptes från Skärkind 1690. Den slutna bänkinredningen är ovanligt väl bevarad med sina branta ryggstöd. Som altarprydnad finns Den gode Herden snidad av Eva Spångberg 1990.

ÖVRIGA UPPLYSNINGAR - Den ovanliga dopfunten i trä med sin rika ornamentik är utförd 1664.

Uppgifterna är sammanställda av Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000; rev. 2003.

Gårdeby kyrka byggdes under 1200-talets senare hälft, och är ett sent exempel på en romansk absidkyrka. Dateringen är säkerställd genom dendrokronologiska provtagningar på den ursprungliga absidvinden. Det är länets östligaste absidkyrka. Byggnaden är uppförd av gråsten med rektangulärt långhus och smalare absidkor. Under senmedeltid byggdes en sakristia till i norr. Huvudingången ligger i väster, och det finns även en separat ingång till sakristian. Fasaderna är spritputsade med släta omfattningar och avfärgade i vitt. Samtliga takfall är spåntäckta. Exteriören har bevarat mycket av sin ursprungliga karaktär, medan olika tider har fått sätta avtryck på kyrkorummet och dess inredning. Kyrkomiljön och dess fornlämningsrika omgivningar är av riksintresse för kulturmiljövården.

KYRKOGÅRDEN
Kyrkogården omgärdas av en stenmur samt en trädkrans. Huvudingången är placerad i väster, ingångar finns även i söder och i öster. Kyrkan omges av grusade gångar och gräsmattor. I kyrkogårdens sydöstra del finns en faluröd fd likbod i två våningar, sedan 1950-talet använd som redskapsbod. Byggnaden är knuttimrad och täcks av ett sadeltak med betongtegel. Mot väster finns en svart, plåttäckt dubbeldörr med vitt foder samt ett ovanliggande lunettfönster, och mot söder en svart panelklädd dörr av ålderdomligt utseende.

Efter avslutad kyrkogårdsinventering kompletteras historiken och beskrivningen.

Kyrkogårdens historik
Uppgifter om kyrkogårdens historik har i huvudsak hämtats från Östergötlands länsmuseums
topografiska arkiv och bibliotek. Uppgifter om äldre lantmäterikartor är hämtade från
Lantmäteriets websida.

På storskifteskartan från 1776 redovisas kyrkan med en klockstapel söder om kyrkan, mitt på
kyrkogården. Kyrkogårdens utbredning är tydligt markerad, med en liknande sträckning som
idag, i nordsydlig riktning, skillnader finns dock i omgärdningens sträckning norr och
nordväst om kyrkan. Det nordöstra hörnet har tillkommit och kyrkogårdens västra mur är idag
utdragen vid ingången. På storskifteskartan redovisas den västra omgärdningen gå rakt här.
Omgärdningen redovisas mycket tydligt, materialet i den breda markeringen går dock inte att
utskilja. Omgärdningen har öppningar i väster, öster och söder. Öppningarna markeras med
något som kan tolkas som stigluckor. De östra och västra öppningarna är belägna mitt emot
varandra. Öppningen i söder är inte som idag centralt placerad med en grusgång som leder
mot kyrkan, öppningen ligger öster om dagens öppning. Öppningen i väster ligger betydligt
längre söderut än dagens öppning, den östra öppningen kan vara placerad där öppningen idag
är belägen. På häradsekonomiska kartan 1868-77 redovisas kyrkogårdens omgärdning med
liknande utbredning som den har idag, tillskillnad från storskifteskartan är det nordvästra
hörnet omarbetat och den västra muren är utvidgad vid dagens öppning.
På ett fotografi från 1950- syns kyrkogården från söder, kyrkogården är belagd med
grus/sand, gravstenar och gravkors står oregelbundet på kyrkogården.
2002 invigs minneslunden i anslutning till kyrkan.

Kyrkan med omgivande kyrkogård ligger ca 20 kilometer öster om Linköping och har ett
liknande avstånd till Norrköping i Norr. Kyrkogården har en rektangulär planform i
nord/sydlig riktning. Kyrkan ligger på kyrkogårdens norra del och kyrkans långhus är
orienterat i NÖÖ/SVV. Vidare i rapporten redovisas väderstrecken Nord, öst, syd och väst för
att förenkla de verkliga förhållandena.

Gårdeby kyrka
Gårdeby kyrka byggdes under 1200-talets senare hälft, och är ett sent exempel på en romansk
absidkyrka. Dateringen är säkerställd genom dendrokronologiska provtagningar på den
ursprungliga absidvinden. Det är länets östligaste absidkyrka. Byggnaden är uppförd av
gråsten med rektangulärt långhus och smalare absidkor. Under senmedeltid byggdes en
sakristia till i norr. Huvudingången ligger i väster, och det finns även en separat ingång till
sakristian. Fasaderna är spritputsade med släta omfattningar och avfärgade i vitt. Samtliga
takfall är spåntäckta. Exteriören har bevarat mycket av sin ursprungliga karaktär, medan olika
tider har fått sätta avtryck på kyrkorummet och dess inredning. Kyrkomiljön och dess
fornlämningsrika omgivningar är av riksintresse för kulturmiljövården.

BESKRIVNING AV KYRKOGÅRDEN

Kyrkogården saknar kvartersindelning. För att underlätta redovisningen har kyrkogården
delats in i fyra områden vid inventeringen, område 1-4. Område 1 är de gravvårdar som står
längsmed den västra kyrkogårdsmuren. Område 2 är de gravvårdar som finns mellan område
1 och grusgången. Område 3 är de gravvårdar som ligger öster om grusgången fram till
område fyra som är de gravvårdar som står längsmed den östra kyrkogårdsmuren.

Allmän karaktär
Kyrkogården omgärdas av en stenmur mestadels av granit, innanför muren växer en föryngrad
trädkrans utav lindar, enskilda äldre almar förekommer också. Kyrkan och kyrkogårdens
utbredning har en ålderdomlig karaktär med kyrkans placering i norr där heller inga
gravvårdar finns. Äldre gravvårdar förekommer längsmed kyrkogårdsmurarna i väster och
öster. Häckar av olika beskaffenhet växer i nordsydlig riktning.

Omgärdning
Väster: kallmurad fristående mur. Oregelbundna skift av kluvna- och fältsten av granit.
Norr: kallmurad fristående mur. Oregelbundna skift av kluvna- och fältsten av granit.
Öster: kallmurad fristående mur. Oregelbundna skift av kluvna- och fältsten av granit.
Söder: kallmurad fristående mur. Oregelbundna skift av kluvna- och fältsten av granit.

Ingångar
Väster: dubbelgrind i smidesjärn. Rikt dekorerade grindblad från 1800-talet. Grindstolparna är
kvadratiska i genomskärning, det pyramidformade grindtopparna är klädda med plåt.
Öster: enkelgrind i järn. I dekoren finns en fisk, grindarna är från 1900-talets mitt.
Grindstolparna är kvadratiska i genomskärning, det pyramidformade grindtopparna är klädda
med plåt. Grindstolparna är delvis integrerade i omkringliggande kyrkogårdsmur.
Söder: dubbelgrind i smidesjärn. Rikt dekorerade grindblad från 1800-talet. Grindstolparna är
kvadratiska i genomskärning, det pyramidformade grindtopparna är klädda med plåt.

Vegetation
Väster: sex lindar i trädkransen, föryngring har skett. Träden växer innanför
kyrkogårdsmuren.
Norr: fyra träd i trädkransen, tre lindar och en lönn i det nordvästra hörnet. Viss föryngring
har skett.
Öster: fem träd i trädkransen, föryngring har skett av tre lindar i sydöst. En äldre mycket
karaktärsskapande alm växer vid ingången i öster.
Söder: fyra träd i trädkransen, tre lidar och en alm.
På kyrkogården växer häckar i nordsydlig riktning. Häckarna består av Häckoxbär,
rosenspirea och ölandstok.

Gångsystem
Kyrkogården har två ingångar idag som ansluter till kyrkan. Från grindöppningen i söder
leder en gång belagd med naturgrus fram till kyrkobyggnaden. Även ingången i väster är
delvis belagd med naturgrus, men här är också gången belagd med plattor, plattorna leder
fram till kyrkans ingångar i väster och söder. Plattorna fortsätter fram till minneslunden som
ligger sydöst om kyrkan. Runt hela kyrkan går även en grusad gång.

Gravvårdstyper
Gårdeby kyrkogård är en relativt liten kyrkogård, kyrkogården har gravvårdar från 1700-talet
och fram tills idag. Totalt finns sju gravvårdar från 1793-1898, ytterligare ett äldre
gjutjärnskors finns undanställt över G. Von Röök öster om kyrkan.

Av gravvårdar med särskilt kulturhistoriskt intresse kan nämnas, de gjutjärnskors eller
smideskors som står på eller vid kyrkogården. De två gravvårdarna från 1700-talet; som båda
står i område 1, alltså längsmed västra kyrkogårdsmuren över Lostbohm 1799 (grav nr 8) och
C.F von Rock (grav nr 9) 1793. Och gravvården över C.G Tempelman 1805 i område 4 har
alla liknande utformning. Rest kalksten med avsmalnande kortsidor mot ett avfasat krön.

Minneslund
2002 invigs minneslunden, som har en arrangerad plats för vaser och ljus.

Byggnader
I kyrkogårdens sydöstra del finns en faluröd fd likbod i två våningar, sedan 1950-talet använd
som redskapsbod. Byggnaden är knuttimrad och täcks av ett sadeltak med betongtegel. Mot
väster finns en svart, plåttäckt dubbeldörr med vitt foder samt ett ovanliggande lunettfönster,
och mot söder en svart panelklädd dörr av ålderdomligt utseende.

Väster om kyrkogården står en klockbod inköpt 1830 från Skärkind. Klockstapeln placerades
utanför kyrkogårdsmuren på skolplanen. Tidigare hade en klockstapel stått inne på
kyrkogården. Fasaderna är klädda med faluröd lockpanel och bodens tälttak är spånklätt. Den
enkla bräddörren och de rektangulära ljudluckorna är svartmålade.