STORA HERRESTADS KYRKA

Kyrkomiljön
Stora Herrestad är en medeltida socken och omnämns i de skriftliga källorna redan 1085 i Knut den heliges gåvobrev till domkyrkan, som tillfördes 8 bol i byn. Det fanns ett stort kungligt godsinnehav i Stora Herrestad redan på 1000-talet. I forskningsprojektet By, huvudgård och kyrka, studier i Ystadsområdets medeltid görs en tolkning om en tidigmedeltida storgård i Herrestad. Socknen är fornlämningsrik med ca 180 registrerade fornlämningar, vilket vittnar om en lång bosättningskontinuitet och byn är känd sedan järnåldern och var under en period en av Skånes största byar med fler än 40 gårdar. En runsten, daterad till 10001050 är känd sedan 1700-talet, då den anges vara placerad vid herrgårdens dörr.

Först 1386 finns klara belägg för en huvudgård i byn. Troligen har gården legat på samma plats sedan den etablerades och sannolikt kan kyrkan ha uppförts på mark som ursprungligen tillhört gården. Enligt uppgift ska gårdens östra länga ha medeltida ursprung och kan ha haft ett direkt samband med kyrkobyggnaden. Egendomen har under en period omfattat hela socknen utom 6 gårdar som tillhört kyrkan. Gården har ägts av flera namnkunniga släkter, däribland 1445 av väpnaren Anders Galen, Ebba Brahe 1668, änka efter Jakob de la Gardie på Läckö. År 1726 ägdes den av greven och landshövdingen i Malmöhus län Carl Gustav Hård, d 1744 och därefter av hans son greve Johan Ludvig Hård, som i mitten av 1750-talet lät uppföra eller bygga om den nuvarande mangårdsbyggnaden. Hans hustru, grevinnan Ulrika Wachtmeister, fick 1774 patronatsrätt. I början av 1800-talet, då de adliga godsen fick köpas av ofrälse, förvärvades gården av kommersrådet C M Lundgren, som ägde flera egendomar i och runt Ystad. Han uppehöll patronatsrätten till 1830, då domkapitlet upphävde det.

Stora Herrestad är belägen i ett backlandskap drygt en halv mil nordost om Ystad och omges av öppen odlingsmark. Socknen ingår i det område som naturgeografiskt har indelats som södra Skånes slättbygder. Kyrkan har ett dominerande läge på en höjd i byns norra del. På storskifteskartan från 1769 ligger gårdarna koncentrerade utmed vägen söderut mot Ystad samt nordost mot Tomelilla. Byn enskifte 18041805 och säteriets marker skiftades 18241825.

I byn, som varit häradscentrum, finns flera kulturhistoriskt intressanta byggnader bevarade, såsom prästgård, tingshus, skolor, häkte, gästgiveri samt en byasten. Öster om kyrkan och gränsande mot kyrkogården är prästgården belägen med en huvudbyggnad från 1870-talet. Det före detta tingshuset, uppfört efter en brand 1802, är sedan 1947 hembygdsmuseum. Den äldre skolbyggnaden från 1869 har även fungerat som församlingshem. Stora Herrestads kyrkomiljö ingår i område som är utpekat som särskilt värdefull kulturmiljö.

Stora Herrestads kyrkoanläggning är belägen inom fornlämningsområdet Stora Herrestad 111:1, Stora Herrestads bytomt och skyddas enligt 2 kap. Kulturmiljölagen. Stora Herrestads kyrkomiljö ingår i område Högestad-Ö. Ingelstad som är utvärderat som Särskilt värdefull kulturmiljö i Kulturmiljöprogram för Skåne, framtaget av Länsstyrelsen.

Kyrkogård
Kyrkogården omgärdas i söder och öster av en putsad naturstensmur med kalkstentäckning, vars övre kant ligger i nivå med kyrkogården, i norr av en tegelmur, i väster av uppfartsvägen samt herrgårdens östra flygel. Huvudentrén till kyrkogården och kyrkan är belägen i söder, väster om tingshuset, via en grusad uppfartsväg, där grindstolparna kvarstår från en tidigare grind. Ingångar finns även i muren från prästgården i öster och från säteriet i väster. Kyrkogården domineras av gräsbevuxna ytor med grusade gångar. Den norra tegelmuren bryts på mitten av en gravplats som är belägen på herrgårdens mark under en stor bok. Gravplatsen har flera vårdar, varav den över godsägaren John Robert Lundgren, d 1881, dominerar.

En ny kyrkogård anlades söder om kyrkoanläggningen efter en plan upprättad 1887 av B Kjellsson och ett nytt gravkapell uppfördes av tegel med skiffertak 1891 efter ritningar av Georg E W Möller.

Källor och litteratur
Andersson, Hans, Anglert, Mats, By, huvudgård och kyrka. Studier i Ystadsområdets medeltid. 1989.
Bevarandeprogram för byar i Ystads kommun. 1985.
Dahlberg, M (red.) Skåne landskapets kyrkor. Sockenkyrkorna, kulturarv och bebyggelsehistoria, Riksantikvarieämbetet 2015.
Dahlberg, M. Franzén, K. (red) Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria. Riksantikvarieämbetet 2008.
Isberg, Henning A. (red), Ljunits och Herrestads skolor under 100 år. Ljunits och Herrestads hembygdsförening, 1943.
Isberg, Henning A., Herrestads härad, Strövtåg. 1981.
Isberg, Henning A., Mellan åarna.1986.
Isberg, Henning, A. Stora Herrestad kyrkan. 1988.
Jönsson, Lars. Herrestad 3:1, Stora Herrestads bytomt, nybyggnation. Avgränsande arkeologisk förundersökning 2018. Österlenarkeologi, Rapport 2018:2.
Jönsson, Lars. Herrestad 83:1, Stora Herrestads kyrkogård, ny septiktank. Österlenarkeologi, Rapport 2017:13
Länsstyrelsen Skåne. Samhällsplanering & kulturmiljö. Kulturmiljöprogram. Särskilt värdefulla kulturmiljöer i Skåne.
Magnusson Staaf, Björn., Tykesson, Tyke L., Arkitekterna som formade Malmö. En modern stad växer fram 18781945. 1996.
Ortsanalys för Stora Herrestad. Samhällsbyggnad, Plan o Bygg, Ystad kommun 2009
Stora Herrestads kyrka utvändig renovering. Antikvarisk medverkan 20142016. Kerstin Börjesson, Regionmuseet Kristianstad. Rapport 2017:1.
Underhållsplan för St Herrestads kyrka, NIRAS, Malmö, 2010-12-16.