VÄSTRA TOMMARPS KYRKA

Kyrkomiljön
Västra Tommarp ligger på Söderslätt i södra Skåne, drygt en halvmil nordväst om Trelleborg. Slättbygden har Sveriges bästa åkerjord. De goda förutsättningarna för odling har redan under förhistorisk tid gjort området attraktivt. Bynamnet finns i skrift första gången 1393 som Tummendorpe. Kring 1000-talet, efter befolkningsökning och förbättringar inom jordbruket, skedde en omfattande bybildning. Under 1100-talet bildades socknarna och flera romanska kyrkor byggdes i området, ibland ersatte de en träkyrka. Socknarna var små och kyrkorna ligger tätt, vilket tyder på stor befolkning. I bykärnan låg gårdarna samlade omgivna av odlingsmark indelad i en mängd smala tegar. Denna struktur behölls fram till enskiftet.

På en karta från 1784 låg sex gårdar och ett gathus samlade i nord-sydlig riktning i V Tommarp på ömse sidor om en väg. Gårdarna var tre eller fyrlängade. Bytomten var omgärdad av en gärdsgård. Direkt väster om kyrkan låg den fyrlängade prästgården där det nu är en öppen gräsyta. Vid enskiftet i början av 1800-talet omvandlades landskapet. Jorden sammanfördes i större enheter, byn splittrades och några gårdar flyttades ut från bykärnan. Gathus byggdes efterhand istället för gårdarna. Skola och sockenhus byggdes i kyrkbyn och en ny prästgård uppfördes 1824 som står kvar. Två gårdar ligger kvar på samma plats som före skiftet även om husen är senare byggda. Järnväg anlades i slutet av 1800-talet mellan Malmö och Trelleborg. Då uppfördes Skytts Tommarps station sydväst om kyrkbyn och ny tegelbebyggelse växte fram i anslutning till stationen. Järnvägen lades ner på 1960-talet. De senaste decennierna har inneburit ökad mekanisering av jordbruket, sammanslagning till större enheter och flyttning från landsbygd till städer. Västra Tommarp har under senare år byggts ut med ett villaområde i anslutning till det före detta stationssamhället. Byn saknar service och de flesta pendlar till arbete på annan ort.

Kyrkan ligger indragen ett femtiotal meter från landsvägen. En grusgång leder från parkeringen vid vägen över en gräsplan, där den äldre prästgården tidigare låg, till kyrkan. Mittemot på andra sidan vägen ligger församlingshemmet, en röd tegelbyggnad som är före detta prästgården från 1824. Längs vägen söderut finns den gamla skolan, också i rött tegel. Den lilla, glesa kyrkbyn med gårdar och hästhagar ligger norr och söder om kyrkan. Mot öster utbreder sig jordbrukslandskapet. I söder ansluter en tegelbyggnad från början av 1800-talet till kyrkogårdsmuren.

Anläggningen ligger inom av länsstyrelsen utsedd särskilt värdefull kulturmiljö, Skegrie-Fuglie-Hammarlöv-V Tommarp-V Vemmerlöv. Kyrkan ligger dessutom inom riksintresse för kulturmiljövård Fuglie-Mellan Grevie-Skåre och riksintresse kust. Kyrkotomten ligger inom reg. fornlämning Västra Tommarp 27:1 som utgör bytomten enligt karta från 1784. Fornlämningar skyddas enl. 2 kap. kulturmiljölagen.

Kyrkogården
Historia
Förmodligen har det funnits en kyrkogård sedan kyrkan byggdes på medeltiden. Medeltida kyrkogårdar anses allmänt ha varit inhägnade, betade ängar, som även fungerade för profana ändamål. Gravarna utformades ofta som små kullar med träkors. Under andra hälften av 1800-talet omgestaltades ett stort antal kyrkogårdar i Skåne då de fick stramare planlösningar med gångar och kvarter och omgärdade
gravplatser. På karta från 1784 avgränsas kyrkogården i väster av en prästgårdslänga och i övriga väderstreck någon typ av omgärdning. Vid okänd tidpunkt på 1800-talet revs prästgården och ersattes av en mur i väster. 1861 antogs en kyrkogårdsindelning där kyrkogårdens gravplatser är uppdelade efter gårdar. Under 1930-talet skedde flera förändringar. Kyrkogården utvidgades åt väster utanför muren. Nya grindar sattes upp i väster. Träd togs bort och troligen revs norra och östra sidan av muren vid denna tid. Äldre gravstenar flyttades och sattes på insidan av muren. 1995 anlades minneslund utanför kyrkogårdsmuren i väster och 2016 anlades askgravlund.

Beskrivning
Kyrkogården är omgärdad av en fogad gråstensmur avtäckt med tegelpannor mot väster och söder. Muren är vitmålad mellan synliga gråstenar. På insidan av muren står flera äldre gravstenar uppställda liksom intill kyrkomuren. Gravhällar låg tidigare inne i kyrkgolvet vilka togs bort på 1800-talet. Mot norr och öster avgränsar ligusterhäck och en trädkrans av lind. I väster är huvudingången, en dubbelgrind av järn mellan kraftiga murstolpar krönta av lyktor. Grindar finns även i öster och söder. Kyrkan omges av gångar med singel. Gravplatserna är mestadels täckta med singel och omgärdade av buxbomshäckar, enstaka av smidesräcke. Gravstenarna är högresta av granit eller diabas uppblandat med låga horisontella stenar. De flesta titlar är lantbrukare. Flera gravplatser är stora med flera stenar inom samma omgärdning, troligen gårdsgravar. Kyrkogården saknar träd förutom trädkransen men har en del vintergröna buskar på några gravar.

Flera präster är begravda på norrsidan, bland dem den fornminnesintresserade kyrkoherden Nils Bruzelius. Han var präst i Västra Tommarp 1779-1823. Bruzelius sten står på en gravkulle och är omgärdad av elva stenar som ska erinra om hans elva barn som nådde mogen ålder. Hans son som övertog prästämbetet är begravd intill inom ett smidesstaket.

På kyrkmurens södersida finns en gravsten över kyrkoherden Jakob Laursen, död 1650. Hans namn återfinns även på dopfatet och predikstolsdörren i kyrkan. Askgravlunden är belägen i östra delen med vidsträckt utsikt över jordbrukslandskapet. I askgravlunden är en äldre gravsten i form av obelisk använd för kommande namnbrickor. Den utvidgade delen från 1930-talet utanför muren i väster omges av en häck. Här finns minneslunden i norr med ljusbärare och en natursten. Den nya delen är för övrigt grässådd.

Byggnader på kyrkogården
Inga byggnader finns på kyrkogården, men strax utanför på södersidan finns en ekonomibyggnad från början av 1800-talet. Fasaden är av gult tegel med en dekorativ takgesims och sadeltaket är täckt med tegelpannor. Gavelfasaden ansluter till kyrkogårdsmuren.

Källor och litteratur
Skåne, Landskapets kyrkor, red. Markus Dahlberg, Riksantikvarieämbetet, 2015
Sockenkyrkorna kulturarv och bebyggelsehistoria, Riksantikvarieämbetet, 2008
Skånska kyrkor, Skånes Hembygdsförbund årsbok 1997
Skånes kyrkor 1050-1949, Claes Wahlöö 2014
Helgedomar på Söderslätt I, Ernst Frostin 1960
Västra Tommarps kyrka, underhållsplan 2008-08-19, Restaurator
Ortsanalys för Västra Tommarp Kyrkbyn på slätten, Fojab arkiekter2017
Västra Tommarps kyrkogård, Vård och underhållsplan, Linn Ljunggren, 2017
Skånes medeltida dopfuntar, Lars Tynell 1913-1921
Lunds stift orgelinventering, Anders Johnsson, 2017-12-14
http://www.lansstyrelsen.se/skane/Sv/samhallsplanering-ochkulturmiljo/landskapsvard/kulturmiljoprogram/oversiktligakommunbeskrivningar/Pages/Trelleborg.aspx