UPPSALA-NÄS KYRKA

Kyrkan byggdes som en rektangulär salkyrka under 1400-talet. Byggnadsmaterialet är gråsten med tegel i gavelröstena. Omkring år 1500 välvdes kyrkan med tegelvalv. Sakristian är förmodligen byggd först på 1600-talet, enligt Norberg i Upplands kyrkor. Den är välvd med tunnvalv.

Kyrkogården omges av en kallmurad stenmur och en trädkrans av lövträd. Ingången i väster är försedd med grindstolpar av gråsten och järngrindar med årtalet 1852. En timrad bod är inbyggd i den västra kyrkogårdsmuren. Innanför östra muren finns ett flertal grusgravar med stenramar eller häckar och gravstenar från 1800-talet och tidigt 1900-tal. Längs södra muren finns flera grusgravar med stenramar från omkring 1950. Vid ingången i väster finns några stora, påkostade gravar från tidigt 1900-tal. Kyrkogården täcks till större delen av gräsmatta. Gångarna är grustäckta.

Mitt på kyrkogården, några meter söder om kyrkan, ligger den gamla s.k. lillkyrkan. Se nedan för närmare beskrivning.

I backen norr om kyrkogården ligger klockstapeln. Den är byggd 1722 och förbättrad år 1744. Klockstapeln är till största delen spånklädd och tjärad. Klockvåningen är försedd med tjärade luckor. Taket är plåttäckt och kröns av en brädklädd lanternin, utan fönster, med en plåtklädd huv och ett kors.

På kyrkogården strax söder om kyrkan ligger den s.k. lillkyrkan. Den är byggd av gråsten med ett inre murskal av tegel. Taket är täckt med tegel. Invändigt är byggnaden försedd med medeltida tegelvalv. Byggnaden är uppförd som sakristia till en äldre träkyrka. Det råder delade meningar om när den byggdes. Tuulse daterar den till 1200-talets slut, medan Bonnier anser att den är byggd senare. Förtagningsstenar i sydmuren sägs tyda på att den uppförts som första etappen av en planerad stenkyrka. Förmodligen var det de dåliga grundförhållandena som gjorde att den nya kyrkan på 1400-talet placerades norr om den gamla kyrkan. Därefter blev stensakristian kvar på platsen.

Fasaderna är av gråsten. Portalen i söder har tegelomfattning och en ålderdomlig bräddörr med smidda, dekorativt utformade bandgångjärn. Över ingången finns en tjärad lucka i en öppning till vinden. Byggnaden har ett litet fönster i öster.

Kyrkan byggdes som en rektangulär salkyrka under 1400-talet. Byggnadsmaterialet är gråsten med tegel i gavelröstena. Omkring år 1500 välvdes kyrkan med tegelvalv. Sakristian är förmodligen byggd först på 1600-talet, enligt Norberg i Upplands kyrkor. Den är välvd med tunnvalv.

Kyrkogården omges av en kallmurad stenmur och en trädkrans av lövträd. Ingången i väster är försedd med grindstolpar av gråsten och järngrindar med årtalet 1852. En timrad bod är inbyggd i den västra kyrkogårdsmuren. Innanför östra muren finns ett flertal grusgravar med stenramar eller häckar och gravstenar från 1800-talet och tidigt 1900-tal. Längs södra muren finns flera grusgravar med stenramar från omkring 1950. Vid ingången i väster finns några stora, påkostade gravar från tidigt 1900-tal. Kyrkogården täcks till större delen av gräsmatta. Gångarna är grustäckta.

Mitt på kyrkogården, några meter söder om kyrkan, ligger den gamla s.k. lillkyrkan. Se nedan för närmare beskrivning.

I backen norr om kyrkogården ligger klockstapeln. Den är byggd 1722 och förbättrad år 1744. Klockstapeln är till största delen spånklädd och tjärad. Klockvåningen är försedd med tjärade luckor. Taket är plåttäckt och kröns av en brädklädd lanternin, utan fönster, med en plåtklädd huv och ett kors.

På kyrkogården strax söder om kyrkan ligger den s.k. lillkyrkan. Den är byggd av gråsten med ett inre murskal av tegel. Taket är täckt med tegel. Invändigt är byggnaden försedd med medeltida tegelvalv. Byggnaden är uppförd som sakristia till en äldre träkyrka. Det råder delade meningar om när den byggdes. Tuulse daterar den till 1200-talets slut, medan Bonnier anser att den är byggd senare. Förtagningsstenar i sydmuren sägs tyda på att den uppförts som första etappen av en planerad stenkyrka. Förmodligen var det de dåliga grundförhållandena som gjorde att den nya kyrkan på 1400-talet placerades norr om den gamla kyrkan. Därefter blev stensakristian kvar på platsen.

Fasaderna är av gråsten. Portalen i söder har tegelomfattning och en ålderdomlig bräddörr med smidda, dekorativt utformade bandgångjärn. Över ingången finns en tjärad lucka i en öppning till vinden. Byggnaden har ett litet fönster i öster.

Uppsala-Näs kyrka är belägen relativt lågt vid Näsviken i Mälaren. Näs gård donerades i slutet av 1200-talet till Uppsala domkyrka, vilket satt sin prägel på kyrkan. Unik är den fristående sakristian på kyrkogården, uppförd av gråsten och tegel. Den härstammar förmodligen från en äldre kyrka, planerad att byggas i sten. Äldsta inventarium är en dopfunt från senast 1200-talets mitt.

Kyrkan är uppförd av gråsten. Långhuset är rektangulärt med fullbrett, rakslutet kor och har tre stjärnvälvda travéer. En långsmal sakristia är vidbyggd på den norra sidan. Långhuset uppfördes under senmedeltiden, 1400-talet. Kyrkan välvdes vid medeltidens slut, troligen i början av 1500-talet. Sakristians ålder är osäker, 1500- eller 1600-tal. Väst- och sydsidans fönster har ursprunglig storlek.

Kyrkan putsades 1843 och interiören genomgick en restaurering 1941.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1996