GLAVA KYRKA

KYRKOMILJÖN: Glava socken saknar egentlig tätort och utgörs dels av en smal bygd längs höjderna vid Glafsfjordens västra strand, dels av en starkt bruten och glest bebodd skogsmark runt sjön Stora Gla. Flera kända fornlämningar finns i området med bland annat rösen och stensättningar från bronsåldern som är belägna på uddarna i Glafsfjorden. Glava blev eget pastorat 1875 efter att tidigare tillhört Stavnäs. Prästgården låg tidigare några kilometer väster om kyrkan. En ny prästgård uppfördes 1957 strax väster om kyrkan. Denna är sedan några år privatägd. I området sydväst om kyrkan uppfördes under 17-1800-talen såväl sockenstuga som sockenmagasin och kyrkstallar. Det timrade magasinet i två våningar finns kvar, medan sockenstuga och stallar är borta. Ett församlingshem uppfördes 1965 där stallarna tidigare stått. En kyrkskola uppfördes 1911 strax söder om kyrkan och närområdet kring kyrkan har under 1900-talet utvecklats till ett bygdecentrum med bland annat kommunalhus, bibliotek, butiker och vårdhem.
Intill den nuvarande kyrkan uppfördes år 1898 ett gravkapell och norr om kyrkan står en redskapsbod från början av 1980-talet liksom ett under 2003 uppfört garage.
KYRKOGÅRDEN:Nuvarande kyrkogården anlades samtidigt som kyrkan. De äldsta delarna ligger söder om kyrkan och kyrkogården har under 1900-talet utvidgats ett flertal gånger. Den rektangulära begravningsplatsen har anlagts i öst-västlig riktning på relativt plan mark. En stödmur omger platsen utom i öster. I väster och nordväst begränsas den av vägar och bebyggelse och i övriga väderstreck av åkrar och gärden. På 1936 års del finns en allmänning bevarad med i stort sett samma utseende som den hade på 1950-talet, då den ursprungliga användningen upphörde och marken började användas till familjegravar. På 1981 års utvidgning anlades i norr en urnlund som även sträcker sig in på 1948 års område. Vid större omläggningar och renoveringar av kyrkogården har grusgravar såtts igen och gravramar, järnstaket och häckar runt de enskilda gravplatserna tagits bort. Kyrkogårdens olika delar, med undantag av den senaste utvidgningen uppvisar därför inga markanta skillnader beträffande gravplatsernas utformningar. Inga gravar finns norr och väster om kyrkan.
Lönn förekommer spritt på större delen av kyrkogården och i allé mellan muren i söder om kyrkan. Gamla ekar växer utmed gränsen till 1936 års utvidgning men övriga på 1738 års del. Några av de äldre gravarna är omgärdade av stenramar och några få av järnstaket. Vid gravkapellet står ett 10-tal gamla gravvårdar och vid kyrkan ligger några gravhällar från 1800-talet.

KYRKOMILJÖN: Glava socken saknar egentlig tätort och utgörs dels av en smal bygd längs höjderna vid Glafsfjordens västra strand, dels av en starkt bruten och glest bebodd skogsmark runt sjön Stora Gla. Flera kända fornlämningar finns i området med bland annat rösen och stensättningar från bronsåldern som är belägna på uddarna i Glafsfjorden. Glava blev eget pastorat 1875 efter att tidigare tillhört Stavnäs. Prästgården låg tidigare några kilometer väster om kyrkan. En ny prästgård uppfördes 1957 strax väster om kyrkan. Denna är sedan några år privatägd. I området sydväst om kyrkan uppfördes under 17-1800-talen såväl sockenstuga som sockenmagasin och kyrkstallar. Det timrade magasinet i två våningar finns kvar, medan sockenstuga och stallar är borta. Ett församlingshem uppfördes 1965 där stallarna tidigare stått. En kyrkskola uppfördes 1911 strax söder om kyrkan och närområdet kring kyrkan har under 1900-talet utvecklats till ett bygdecentrum med bland annat kommunalhus, bibliotek, butiker och vårdhem.
Intill den nuvarande kyrkan uppfördes år 1898 ett gravkapell och norr om kyrkan står en redskapsbod från början av 1980-talet liksom ett under 2003 uppfört garage.
KYRKOGÅRDEN:Nuvarande kyrkogården anlades samtidigt som kyrkan. De äldsta delarna ligger söder om kyrkan och kyrkogården har under 1900-talet utvidgats ett flertal gånger. Den rektangulära begravningsplatsen har anlagts i öst-västlig riktning på relativt plan mark. En stödmur omger platsen utom i öster. I väster och nordväst begränsas den av vägar och bebyggelse och i övriga väderstreck av åkrar och gärden. På 1936 års del finns en allmänning bevarad med i stort sett samma utseende som den hade på 1950-talet, då den ursprungliga användningen upphörde och marken började användas till familjegravar. På 1981 års utvidgning anlades i norr en urnlund som även sträcker sig in på 1948 års område. Vid större omläggningar och renoveringar av kyrkogården har grusgravar såtts igen och gravramar, järnstaket och häckar runt de enskilda gravplatserna tagits bort. Kyrkogårdens olika delar, med undantag av den senaste utvidgningen uppvisar därför inga markanta skillnader beträffande gravplatsernas utformningar. Inga gravar finns norr och väster om kyrkan.
Lönn förekommer spritt på större delen av kyrkogården och i allé mellan muren söder om kyrkan. Gamla ekar växer utmed gränsen till 1936 års utvidgning men övriga på 1738 års del. Några av de äldre gravarna är omgärdade av stenramar och några få av järnstaket. Vid gravkapellet står ett 10-tal gamla gravvårdar och vid kyrkan ligger några gravhällar från 1800-talet.

KYRKOMILJÖN: Glava socken saknar egentlig tätort och utgörs dels av en smal bygd längs höjderna vid Glafsfjordens västra strand, dels av en starkt bruten och glest bebodd skogsmark runt sjön Stora Gla. Flera kända fornlämningar finns i området med bland annat rösen och stensättningar från bronsåldern som är belägna på uddarna i Glafsfjorden. Glava blev eget pastorat 1875 efter att tidigare tillhört Stavnäs. Prästgården låg tidigare några kilometer väster om kyrkan. En ny prästgård uppfördes 1957 strax väster om kyrkan. Denna är sedan några år privatägd. I området sydväst om kyrkan uppfördes under 17-1800-talen såväl sockenstuga som sockenmagasin och kyrkstallar. Det timrade magasinet i två våningar finns kvar, medan sockenstuga och stallar är borta. Ett församlingshem uppfördes 1965 där stallarna tidigare stått. En kyrkskola uppfördes 1911 strax söder om kyrkan och närområdet kring kyrkan har under 1900-talet utvecklats till ett bygdecentrum med bland annat kommunalhus, bibliotek, butiker och vårdhem.
Intill den nuvarande kyrkan uppfördes år 1898 ett gravkapell och norr om kyrkan står en redskapsbod från början av 1980-talet liksom ett under 2003 uppfört garage.
KYRKOGÅRDEN:Nuvarande kyrkogården anlades samtidigt som kyrkan. De äldsta delarna ligger söder om kyrkan och kyrkogården har under 1900-talet utvidgats ett flertal gånger. Den rektangulära begravningsplatsen har anlagts i öst-västlig riktning på relativt plan mark. En stödmur omger platsen utom i öster. I väster och nordväst begränsas den av vägar och bebyggelse och i övriga väderstreck av åkrar och gärden. På 1936 års del finns en allmänning bevarad med i stort sett samma utseende som den hade på 1950-talet, då den ursprungliga användningen upphörde och marken började användas till familjegravar. På 1981 års utvidgning anlades i norr en urnlund som även sträcker sig in på 1948 års område. Vid större omläggningar och renoveringar av kyrkogården har grusgravar såtts igen och gravramar, järnstaket och häckar runt de enskilda gravplatserna tagits bort. Kyrkogårdens olika delar, med undantag av den senaste utvidgningen uppvisar därför inga markanta skillnader beträffande gravplatsernas utformningar. Inga gravar finns norr och väster om kyrkan.
Lönn förekommer spritt på större delen av kyrkogården och i allé mellan muren söder om kyrkan. Gamla ekar växer utmed gränsen till 1936 års utvidgning men övriga på 1738 års del. Några av de äldre gravarna är omgärdade av stenramar och några få av järnstaket. Vid gravkapellet står ett 10-tal gamla gravvårdar och vid kyrkan ligger några gravhällar från 1800-talet.

KYRKOMILJÖN: Glava socken saknar egentlig tätort och utgörs dels av en smal bygd längs höjderna vid Glafsfjordens västra strand, dels av en starkt bruten och glest bebodd skogsmark runt sjön Stora Gla. Flera kända fornlämningar finns i området med bland annat rösen och stensättningar från bronsåldern som är belägna på uddarna i Glafsfjorden. Glava blev eget pastorat 1875 efter att tidigare tillhört Stavnäs. Prästgården låg tidigare några kilometer väster om kyrkan. En ny prästgård uppfördes 1957 strax väster om kyrkan. Denna är sedan några år privatägd. I området sydväst om kyrkan uppfördes under 17-1800-talen såväl sockenstuga som sockenmagasin och kyrkstallar. Det timrade magasinet i två våningar finns kvar, medan sockenstuga och stallar är borta. Ett församlingshem uppfördes 1965 där stallarna tidigare stått. En kyrkskola uppfördes 1911 strax söder om kyrkan och närområdet kring kyrkan har under 1900-talet utvecklats till ett bygdecentrum med bland annat kommunalhus, bibliotek, butiker och vårdhem.
Intill den nuvarande kyrkan uppfördes år 1898 ett gravkapell och norr om kyrkan står en redskapsbod från början av 1980-talet liksom ett under 2003 uppfört garage.
KYRKOGÅRDEN:Nuvarande kyrkogården anlades samtidigt som kyrkan. De äldsta delarna ligger söder om kyrkan och kyrkogården har under 1900-talet utvidgats ett flertal gånger. Den rektangulära begravningsplatsen har anlagts i öst-västlig riktning på relativt plan mark. En stödmur omger platsen utom i öster. I väster och nordväst begränsas den av vägar och bebyggelse och i övriga väderstreck av åkrar och gärden. På 1936 års del finns en allmänning bevarad med i stort sett samma utseende som den hade på 1950-talet, då den ursprungliga användningen upphörde och marken började användas till familjegravar. På 1981 års utvidgning anlades i norr en urnlund som även sträcker sig in på 1948 års område. Vid större omläggningar och renoveringar av kyrkogården har grusgravar såtts igen och gravramar, järnstaket och häckar runt de enskilda gravplatserna tagits bort. Kyrkogårdens olika delar, med undantag av den senaste utvidgningen uppvisar därför inga markanta skillnader beträffande gravplatsernas utformningar. Inga gravar finns norr och väster om kyrkan.
Lönn förekommer spritt på större delen av kyrkogården och i allé mellan muren söder om kyrkan. Gamla ekar växer utmed gränsen till 1936 års utvidgning men övriga på 1738 års del. Några av de äldre gravarna är omgärdade av stenramar och några få av järnstaket. Vid gravkapellet står ett 10-tal gamla gravvårdar och vid kyrkan ligger några gravhällar från 1800-talet.

KYRKOMILJÖN: Glava socken saknar egentlig tätort och utgörs dels av en smal bygd längs höjderna vid Glafsfjordens västra strand, dels av en starkt bruten och glest bebodd skogsmark runt sjön Stora Gla. Flera kända fornlämningar finns i området med bland annat rösen och stensättningar från bronsåldern som är belägna på uddarna i Glafsfjorden. Glava blev eget pastorat 1875 efter att tidigare tillhört Stavnäs. Prästgården låg tidigare några kilometer väster om kyrkan. En ny prästgård uppfördes 1957 strax väster om kyrkan. Denna är sedan några år privatägd. I området sydväst om kyrkan uppfördes under 17-1800-talen såväl sockenstuga som sockenmagasin och kyrkstallar. Det timrade magasinet i två våningar finns kvar, medan sockenstuga och stallar är borta. Ett församlingshem uppfördes 1965 där stallarna tidigare stått. En kyrkskola uppfördes 1911 strax söder om kyrkan och närområdet kring kyrkan har under 1900-talet utvecklats till ett bygdecentrum med bland annat kommunalhus, bibliotek, butiker och vårdhem.
Intill den nuvarande kyrkan uppfördes år 1898 ett gravkapell och norr om kyrkan står en redskapsbod från början av 1980-talet liksom ett under 2003 uppfört garage.
KYRKOGÅRDEN:Nuvarande kyrkogården anlades samtidigt som kyrkan. De äldsta delarna ligger söder om kyrkan och kyrkogården har under 1900-talet utvidgats ett flertal gånger. Den rektangulära begravningsplatsen har anlagts i öst-västlig riktning på relativt plan mark. En stödmur omger platsen utom i öster. I väster och nordväst begränsas den av vägar och bebyggelse och i övriga väderstreck av åkrar och gärden. På 1936 års del finns en allmänning bevarad med i stort sett samma utseende som den hade på 1950-talet, då den ursprungliga användningen upphörde och marken började användas till familjegravar. På 1981 års utvidgning anlades i norr en urnlund som även sträcker sig in på 1948 års område. Vid större omläggningar och renoveringar av kyrkogården har grusgravar såtts igen och gravramar, järnstaket och häckar runt de enskilda gravplatserna tagits bort. Kyrkogårdens olika delar, med undantag av den senaste utvidgningen uppvisar därför inga markanta skillnader beträffande gravplatsernas utformningar. Inga gravar finns norr och väster om kyrkan.
Lönn förekommer spritt på större delen av kyrkogården och i allé mellan muren söder om kyrkan. Gamla ekar växer utmed gränsen till 1936 års utvidgning men övriga på 1738 års del. Några av de äldre gravarna är omgärdade av stenramar och några få av järnstaket. Vid gravkapellet står ett 10-tal gamla gravvårdar och vid kyrkan ligger några gravhällar från 1800-talet.

KYRKOMILJÖN: Glava socken saknar egentlig tätort och utgörs dels av en smal bygd längs höjderna vid Glafsfjordens västra strand, dels av en starkt bruten och glest bebodd skogsmark runt sjön Stora Gla. Flera kända fornlämningar finns i området med bland annat rösen och stensättningar från bronsåldern som är belägna på uddarna i Glafsfjorden. Glava blev eget pastorat 1875 efter att tidigare tillhört Stavnäs. Prästgården låg tidigare några kilometer väster om kyrkan. En ny prästgård uppfördes 1957 strax väster om kyrkan. Denna är sedan några år privatägd. I området sydväst om kyrkan uppfördes under 17-1800-talen såväl sockenstuga som sockenmagasin och kyrkstallar. Det timrade magasinet i två våningar finns kvar, medan sockenstuga och stallar är borta. Ett församlingshem uppfördes 1965 där stallarna tidigare stått. En kyrkskola uppfördes 1911 strax söder om kyrkan och närområdet kring kyrkan har under 1900-talte utvecklats till ett bygdecentrum med bland annat kommunalhus, bibliotek, butiker och vårdhem.
Intill den nuvarande kyrkan uppfördes år 1898 ett gravkapell och norr om kyrkan står en redskapsbod från början av 1980-talet liksom ett under 2003 uppfört garage.
KYRKOGÅRDEN:Nuvarande kyrkogården anlades samtidigt som kyrkan. De äldsta delarna ligger söder om kyrkan och kyrkogården har under 1900-talet utvidgats ett flertal gånger. Den rektangulära begravningsplatsen har anlagts i öst-västlig riktning på relativt plan mark. En stödmur omger platsen utom i öster. I väster och nordväst begränsas den av vägar och bebyggelse och i övriga väderstreck av åkrar och gärden. På 1936 års del finns en allmänning bevarad med i stort sett samma utseende som den hade på 1950-talet, då den ursprungliga användningen upphörde och marken började användas till familjegravar. På 1981 års utvidgning anlades i norr en urnlund som även sträcker sig in på 1948 års område. Vid större omläggningar och renoveringar av kyrkogården har grusgravar såtts igen och gravramar, järnstaket och häckar runt de enskilda gravplatserna tagits bort. Kyrkogårdens olika delar, med undantag av den senaste utvidgningen uppvisar därför inga markanta skillnader beträffande gravplatsernas utformningar. Inga gravar finns norr och väster om kyrkan.
Lönn förekommer spritt på större delen av kyrkogården och i allé mellan muren i söder om kyrkan. Gamla ekar växer utmed gränsen till 1936 års utvidgning men övriga på 1738 års del. Några av de äldre gravarna är omgärdade av stenramar och några få av järnstaket. Vid gravkapellet står ett 10-tal gamla gravvårdar och vid kyrkan ligger några gravhällar från 1800-talet.

KYRKOMILJÖN: Glava socken saknar egentlig tätort och utgörs dels av en smal bygd längs höjderna vid Glafsfjordens västra strand, dels av en starkt bruten och glest bebodd skogsmark runt sjön Stora Gla. Flera kända fornlämningar finns i området med bland annat rösen och stensättningar från bronsåldern som är belägna på uddarna i Glafsfjorden. Glava blev eget pastorat 1875 efter att tidigare tillhört Stavnäs. Prästgården låg tidigare några kilometer väster om kyrkan. En ny prästgård uppfördes 1957 strax väster om kyrkan. Denna är sedan några år privatägd. I området sydväst om kyrkan uppfördes under 17-1800-talen såväl sockenstuga som sockenmagasin och kyrkstallar. Det timrade magasinet i två våningar finns kvar, medan sockenstuga och stallar är borta. Ett församlingshem uppfördes 1965 där stallarna tidigare stått. En kyrkskola uppfördes 1911 strax söder om kyrkan och närområdet kring kyrkan har under 1900-talet utvecklats till ett bygdecentrum med bland annat kommunalhus, bibliotek, butiker och vårdhem.
Intill den nuvarande kyrkan uppfördes år 1898 ett gravkapell och norr om kyrkan står en redskapsbod från början av 1980-talet liksom ett under 2003 uppfört garage.
KYRKOGÅRDEN:Nuvarande kyrkogården anlades samtidigt som kyrkan. De äldsta delarna ligger söder om kyrkan och kyrkogården har under 1900-talet utvidgats ett flertal gånger. Den rektangulära begravningsplatsen har anlagts i öst-västlig riktning på relativt plan mark. En stödmur omger platsen utom i öster. I väster och nordväst begränsas den av vägar och bebyggelse och i övriga väderstreck av åkrar och gärden. På 1936 års del finns en allmänning bevarad med i stort sett samma utseende som den hade på 1950-talet, då den ursprungliga användningen upphörde och marken började användas till familjegravar. På 1981 års utvidgning anlades i norr en urnlund som även sträcker sig in på 1948 års område. Vid större omläggningar och renoveringar av kyrkogården har grusgravar såtts igen och gravramar, järnstaket och häckar runt de enskilda gravplatserna tagits bort. Kyrkogårdens olika delar, med undantag av den senaste utvidgningen uppvisar därför inga markanta skillnader beträffande gravplatsernas utformningar. Inga gravar finns norr och väster om kyrkan.
Lönn förekommer spritt på större delen av kyrkogården och i allé mellan muren söder om kyrkan. Gamla ekar växer utmed gränsen till 1936 års utvidgning men övriga på 1738 års del. Några av de äldre gravarna är omgärdade av stenramar och några få av järnstaket. Vid gravkapellet står ett 10-tal gamla gravvårdar och vid kyrkan ligger några gravhällar från 1800-talet.

FÖRSAMLING 1995 - GLAVA

BEFOLKNINGSTAL - 1805: 1634, 1900: 3456, 1995: 1066

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger på en svag höjdsträckning i utkanten av en större uppodlad sprickdal väster om Glafsfjorden i Västvärmlands centralbygder. Den nuvarande kyrkan uppfördes 1735-38 och ersatte då en liten träkyrka med medeltida ursprung, belägen på en udde i Glasälven c:a 7 km söder om nuvarande kyrkplats.

RASERAD KYRKA / RUIN - I: belägen på annan plats (GLAVA KYRKPLATS). Medeltida träkyrka. Vid en utgrävning 1941 blottlades träkyrkans grundstenar, belägna på gården Fors ägor. Förmodligen hade den ett rektangulärt långhus och ett smalare, rakt avslutat kor. Den skall ha tillbyggts på 1680-talet, med förlängning av långhuset och torn i väster. Altaruppsatsen från 1600-talet är bevarad i nya kyrkan (nedan).

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Den murade kyrkan uppfördes 1735-38 och består av rektangulärt långhus med tresidigt avslutat korparti, vidbyggd sakristia i öster samt västtorn. Arkitekt till kyrkan var Christian Haller, Karlstads domkyrkas murmästare.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkans planform är typisk för byggnadstiden, men exteriört har kyrkan genomgått flera förändringar, däribland tillkom västtornets nuvarande spira samt utbyggnaden framför sydportalen 1892, efter ritningar av arkitekt Folke Zettervall. Murarna, överdragna med vitfärgad puts, genombryts av rundbågiga fönsteröppningar. Det brutna taket är belagt med skiffer, medan tornhuv, lanternin och spira är inklädda med kopparplåt. Ingång i väster samt via utbyggt vindfång mitt på långhusets sydsida. Även interiören genomgick vittgående förändringar under det sena 1800-talet, vilka emellertid till stor del avlägsnades vid restaureringen 1930, då Sven Brandel verkade som arkitekt. Vid detta tillfälle fick kyrkorummet ny bänkinredning, vars utseende dock återgår på förlagor från 1700-talet. Vid 1930-talets restaurering lyfte man fram åtskilligt av kyrkans äldre karaktär; brädvalvets figurativa dekoration, målad 1753 av Hans Georg Schüffner, framtogs. Äldre inventarier, som den av Isak Schullström år 1738 utförda predikstolen och altaruppsatsen från 1693, konserverades och återfick ursprunglig plats. Madonnaskulptur och dopfunt från 1200-talets senare del konserverades och insattes i en nisch i nordväggen.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1994 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2001; rev. 2003.