ÖSTRA HERRESTADS KYRKA

Kyrkomiljö
Östra Herrestad ligger på Österlen mellan Hammenhög och Gärsnäs. Landskapet är ett svagt kuperat och öppet jordbrukslandskap. Öster om byn rinner Tommarpsån som under vikingatid var seglingsbar ända till Tommarp. Ortsnamnet Östra Herrestad finns omnämnt från 1430 (Hærestathe) och kommer av mansnamnet Hæri och forndanskans stath ställe. Ortnamn där stath ingår brukar dateras till järnåldern. Fynd i området tyder på att Östra Herrestad kan ha haft en permanent bebyggelse redan under vikingatid. Inmurad i kyrkan påträffades på 1800-talet en runsten med en inskription som lyder; Broder och Toke reste denna sten efter sin fader Fradulv, (en) mycket förträfflig thegn (god man). Runstenen anses vara ristad omkring år 975. I 1400-talets källmaterial omtalas en sätesgård eller huvudgård i Östra Herrestad. Platsen för gården är dock inte känd. En kilometer nordost om Östra Herrestad ligger Gärsnäs slott vilken finns omnämnd från 1300-talet. Slottet och dess ägare har genom århundradena spelat en viktig roll i socknen inte minst för landskapet vilket har karaktär som slottslandskap med vidsträckta åkerfält och allésystem.

Vid tiden för enskiftet (omkring 1807) var Östra Herrestad en stor radby med över 30 gårdar ordnade längs bygatans båda sidor. Ungefär hälften av gårdarna var frälsegårdar under Gärsnäs gods. Kyrkan låg i dess nordöstra utkant intill ett bytorg med en liten damm. Alldeles väster om kyrkan låg prästgården. Den nuvarande bebyggelse i Östra Herrestad består huvudsakligen av gatehus utmed byvägen vilka tillkommit efter skiftet, och en större jordbruksenhet Herrestadsgården. Norr om kyrkogården ligger skolan, en stor tegelbyggnad från 1900-talet. Nordväst om kyrkogården låg tidigare fattigstuga och byns äldsta skola på den gamla prästgårdsmarken. Skolan från 1800-talets mitt revs så sent som 2015. Öster och sydost om kyrkan gränsar kyrkogården till det öppna jordbrukslandskapet.

Kyrkan och kyrkotomten ligger inom registrerad fornlämning RAÄ Östra Herrestad 19:1. Fornlämningen avser byns gamla bytomt och skyddas enligt 2 kap. Kulturmiljölagen.

Kyrkogård
Kyrkogården utgör en samlad yta kring kyrkan. Ytorna närmast kring kyrkan och den södra sidan utgör den medeltida kyrkogården vilken har utökats mot norr och öster. Den gamla kyrkogårdens begränsningslinje anas i dagens gångstråk mot norr och i öster i den senaste utvidgningens västra begränsningslinje. Den sista utvidgningen skedde 1920 mot öster. Övriga delar bör ha tillkommit under 1800-talet efter enskiftet bland annat på den gamla prästjordsmarken. Den gamla prästgården låg i nordvästra hörnet av kyrkogården där senare fattighuset och skola byggdes.

Kyrkogården begränsas av häckar i norr och öster samt stenmur i söder och väs-ter Stenmuren är lagd i bruk med kalkvittade fogar och avtäckt av stora kalkstenshällar. Eftersom marken utanför kyrkogården är lägre än på kyrkogården utgör muren delvis stödmur och är relativt låg mot kyrkogårdssidan. Innanför kyrkogårdsgränsen finns en trädkrans av lind. En ingång till kyrkogården är belägen i söder mitt för kyrkans sydportal och består av en bredare grind och en mindre gånggrind av gjutjärn mellan murade pelare. Längre österut finns en grindöppning med senare grindparti av järn och en liten grindöppning finns också i kyrkogårdens nordvästra hörn. Den gamla skolan utgjorde tidigare gräns till kyrkogården i nordväst. Gränsen markeras numera med en häck. Kyrkogården är i stort sett grästäckt med breda gångstråk runt kyrkan och från kyrkogårdsgrindarna. Den äldsta kyrkogårdsdelen har kvar enstaka grusade gravplatser, en del med stenram och staket av järn. Gravplatserna står glest med stora tomma partier. Gravvårdarna är av blandad ålder från sent 1800-tal och 1900-tal med en del äldre kalkstensvårdar i väster och söder. Längst i väster intill kyrkogårdsmuren står runstenen från 900-talet. I 1920-års kyrkogårdsdel ligger gravplatserna glest i långa rader från söder till norr. Merparten av gravstenarna är låga och breda. Längst i öster är området indelat av längsgående klippta häckar men saknar helt gravplatser.

Vid utgrävningar kring kyrkan har en byggnad intill korets norra sida påträffats. På platsen för byggnaden finns idag en gravhäll. Om gravhällen ursprungligen har legat i byggnaden är oklart. Enligt en gravstensinventering för kyrkogården tillhör gravstenen Wilhelm Lindenstedt 1681-1770 och Maria Adlersten 1696-1755.

Byggnader på kyrkogården
Något klocktorn eller klockstapel verkar inte ha funnits på kyrkogården. Under 1960-talet byggdes ett bårhus vid kyrkogårdens norra sida efter ritningar av arkitekt A. Berggren. Bårhuset har putsade fasader och rundbågsformade öppningar. En stor port finns i söder under ett kors av järn. Taket är av gult tegel. Intill bårhuset ligger ett redskapsskjul byggt i samma stil som bårhuset men något lägre.

Referenser
Skåne, Landskapets kyrkor, red. Markus Dahlberg, Riksantikvarieämbetet, 2015.
Skånes konsthistoria för medeltiden, C. G. Brunius, Lund 1850.
Skånes kyrkor 1050-1949, Claes Wahlöö, Kävlinge 2014.
Skånes stenmästare före 1200, Monica Rydbeck, Lund 1936.
Sockenkyrkorna kulturarv och bebyggelsehistoria, Riksantikvarieämbetet, 2008.
Sydportalen Östra Herrestad, Jarema Bielawski, Porlithos Stenkonservering AB, Konserveringsrapport 1991.
Underhållsplan för Östra Herrestads kyrka, Barup och Edström Arkitektkontor AB, Simrishamn 2004.
Orgelinventering Lunds stift, Anders Johansson, 2016.
Östra Herrestad 69:1, Östra Herrestads kyrka, ny anslutning för dagvatten, arkeologisk förundersökning 2014, Lars Jönsson, Rapport 2014:17, Österlenarkeologi.

Internet
Österlens museum: Byar på Österlen, Webbsida: http://www.simrishamn.se/sv/kultur_fritid/osterlens_museum/byar-pa-osterlen/ostra-herrestad/kyrkan/
Länsstyrelsen Kulturmiljöprogram särskilt värdefulla kulturmiljöer i Skåne, Webbsida: http://www.lansstyrelsen.se/skane/sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/landskapsvard/kulturmiljoprogram/sarskilt-vardefulla-kulturmiljoer-i-skane/Pages/index.aspx