STIBY KYRKA

HISTORIK FRÅN KYRKOBYGGNADER 1760-1860
Uppförd 1856 av byggmästare T Ljunggren, Kristianstad, efter ritningar av murmästare Magnus Cederholm, bearbetade av Johan Adolf Hawerman. Invigd Alla Helgons dag 1858 av biskop J H Thomander.

PLAN OCH MATERIAL - Rektangulärt kyrkorum med utbyggd, halvrund sakristia bakom altaret i öster. Torn med huvudingång i väster. Separat ingång mitt på sydfasaden samt till sakristian.

Uppförd av gråsten och skiffer med omfattningar och listverk av tegel. Putsad och vitkalkad. Tak av tegel, på torn och sakristia kopparplåt.

EXTERIÖR - Utförd efter 1855 års ritningar och oförändrad sedan byggnadstiden. Exteriörens detaljer är influerade av C G Brunius kyrkobyggnader, vilka i flera fall uppfördes med Cederholm som byggmästare. I såväl exteriören som interiören märks dock att Cederholm och överintendentsämbetets arkitekt, som bearbetade ritningarna, har haft olika intentioner i fråga om byggnadens stil.

INTERIÖR - Det kryssvälvda kyrkorummet avspeglar liksom exteriören inflytande från Bruniuskyrkorna. Altaret är placerat mot den skärmvägg, som avskiljer koret från den bakomliggande sakristian. Altartavlan, "Kristus i Emmaus", är en kopia från 1887 utförd av August Almén efter Carl Blochs målning i Löderups kyrka. Vid samma tid tillkom troligen även skärmväggen. Predikstolen utgörs delvis av en äldre predikstol, övertagen från gamla kyrkan. Till kyrkorummets ursprungliga inredning hör även läktaren samt orgelfasaden från 1835. I övrigt präglas kyrkorummet sav 1900-talets renoveringar.

Källa: Kyrkobyggnader 1760-1860. D 1, Skåne och Blekinge. 1989.

Kyrkomiljö
Stiby ligger på Österlen i sydöstra Skåne i Järrestads härad. Landskapet kring byn är ett öppet fullåkerslandskap. Byns bebyggelse ligger i sydsluttningen av en höjd-rygg där vägarna mellan Gärsnäs-Smedstorp och Östra Vemmerlöv strålar sam-man. Enligt kartmaterial från 1700-talet låg gårdarna vid denna tid utspridda längs vägarna i trevägskorsningen. Den nuvarande bebyggelsen består av några gårdar samt gatehus och villor med ungefär samma utbredning som den gamla bytomten. Kyrkan ligger högt belägen i byns norra utkant. Söder om kyrkogården ligger prästgården byggd 1852 i Bruniusstil av byggmästare Magnus Cederholm samt ekonomibyggnad från 1923, folkskolan från 1923, lärarbostad från 1924-25 och församlingshemmet från 1940-talet. Samtliga byggnader är uppförda i rött tegel.

Ett viktigt inslag i traktens historia är brytningen av kalksten vid Komstad norr om Stiby vilket tros ha börjat redan på 1100-talet och pågick ända in i modern tid. Sydost om Stiby utmed väg 11 till Simrishamn ligger Gärsnäs järnvägssamhälle som numera är nästintill hopvuxet med bebyggelsen i Stiby. Efter att Gärsnäs fick en järnvägsstation 1882 växte byn kraftigt. År 1902 blev Gärsnäs järnvägsknut när förlängning till S:t Olof stod klar. En kyrka har tidigare funnits i Gärsnäs by som numera ingår i Stiby socken. Den medeltida kyrkan i Gärsnäs låg strax norr om Gärsnäs slott och övergavs efter att Gärsnäs gods lagt under sig samtliga gårdar i byn och sockenkyrkan inte längre hade någon inkomst. Gärsnäs socken lades 1625 under Stiby socken. Godsherren till Gärsnäs, Falk Eriksen Lykke skall därefter ha rivit kyrkan och använt stenen till att bygga om slottet. Enligt sägen gjorde detta honom olycksalig och efter sin död dömd att rida i spökkalesch runt Gärsnäs.

Kyrkan och kyrkotomten ligger inom registrerad fornlämning RAÄ Stiby 9:1. Fornlämningen avser Stiby bytomt och skyddas enligt 2 kap. kulturmiljölagen.

Kyrkogård
Stiby ligger omgiven av en avlång kyrkogård. Dess mittersta del, närmast kyrkan, utgör den äldsta delen. Den västra delen bör ha tillkommit i samband med att kyrkan byggdes om på 1800-talet medan den östra delen kom till omkring 1923 troligen efter ritningar av länsarkitekt Nils A. Blanck. Alldeles söder om 1923 års kyrkogårdsdel finns en senare kyrkogårdsdel och ett bårhus.

Kyrkogården kringgärdas av en stenmur i bruk, avtäckt med kalksten. Muren har lite olika karaktär i de olika delarna. Den äldre murdelen är tjockare medan de se-nare delarna är lägre och tunnare uppmurade av sprängda eller jämt tillhuggna granitblock. Innanför muren finns en trädkrans av höga lindar. Flera ingångar finns i väster, norr och söder. I de äldre mursträckningarna består ingångarna av kraftiga murade grindpelare, putsade och vitmålade med en pyramidformad kalkstensavtäckning. Den västra ingången består av ett större grindparti och två mindre gånggrindar hängda i gjutjärnsstolpar. Från västra grinden leder en bred allékantad gång fram till västportalen. Gångarna på kyrkogården är grusade och en del gångar är tillgängliganpassade med cementplattor. Kyrkogårdens olika delar är huvudsakligen grästäckta med grusade huvudgångar och gravplatserna ordnade i raka rader från norr till söder. En del områden med grusgravplatser finns kvar liksom enstaka bevarade grusgravplatser i de äldre delarna. Gravstenarna återspeglar i huvudsak kyrkogårdsdelarnas olika ålder men den gamla delen norr om kyrkan har renoverats och har modern karaktär med gräsgravplatser i raka rader och mindre häckinramade gravplatsgårdar. Gravvårdarna i dessa områden är låga medan de äldre delarna har höga gravvårdar, typiska för 1800-talets slut och 1900-talets första hälft. Gravvårdarnas titlar har relativt stor variation vilket återspeglar näringarna i bygden kopplade till framför allt jordbruk, olika hantverksyrken och handel. Även stenhuggare finns representerade då stenhantverk har varit en viktig näring för bygden.

En minneslund bestående av en gräsmatta inramad av buskar och gång av smågatsten finns längst österut på kyrkogården. På den nya kyrkogårdsdelen i söder finns ett område med askgravplatser. Askgravplatserna är grupperade kring runda planteringar med prydnadsträd i mitten. Gravplatserna i den nya delen består i övrigt av gräsgravplatser ordnade i rader längs en bred mittgång. Gravvårdarna är låga och står ställda rygg mot rygg.

Byggnader på kyrkogården
Bårhuset söder om 1923 års utvidgning uppfördes 1940 efter ritningar av arkitekt Eiler Graebe. Bårhuset ligger består av en murad, putsad och vitkalkad byggnad med gråmålad sockel och sadeltak täckt av enkupigt vingtegel. I fasaden finns korsformade blinderingar. Entrén består av ett litet gavelformat vindfång med en bred port med brunmålade panelklädda dörrblad. En ekonomibyggnad finns också i norra kyrkogårdsgränsen intill 1923 års utvidgning. Byggnaden har putsade och vitmålade fasader, sadeltak täckt med falstaktegel, gråmålade brädklädda ytterdörrar och spröjsade fönster.

Källor
Den medeltida träskulpturen i Skåne, Produktion och förvärv, Lena Liepe, Lund 1995.
ett Herranom värdigt Tempel- Kyrkorivningar och kyrkobyggen i Skåne 1812-1912, Siegrun Fernlund, Lund 1982.
Gravskick och gravtraditioner i Sydöstra Skåne, Curt Wallin, Ystad 1951.
Orgelinventering Lunds stift - Stiby orgel, Anders Johansson, Opublicerad databas Lunds stift 2016.
Skånes konsthistoria för medeltiden, C. G. Brunius, Lund 1850.
Skånes kyrkor, 1050-1949, Claes Wahlöö, Kävlinge 2014.
Skåne, Landskapets kyrkor, red. Markus Dahlberg, Riksantikvarieämbetet, 2015.
Sockenkyrkorna kulturarv och bebyggelsehistoria, Riksantikvarieämbetet, 2008.
Stiby kyrka läktarunderbyggnad, antikvarisk kontrollrapport 2007, Helena Nilsson, Regionmuseet Kristianstad R2007:48.
Kyrkobyggnader 1760-1860. D. 1, Skåne och Blekinge, Erik Cinthio m. fl. Serie Sveriges kyrkor, band 210, Riksantikvarieämbetet 1989.
Underhållsplan för Stiby kyrka. Barup & Edström arkitektkontor AB, 2007.

Internet:
Simrishamns kommun: byarna på Österlen; websida besökt 20170928. http://www.simrishamn.se/sv/kultur_fritid/osterlens_museum/byar-pa-osterlen/garnsas/
Riksantikvarieämbetets fornlämningssök. Websida besökt 2017-09-28: http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html