FRINNARYDS KYRKA

Frinnaryds kyrkogård är medeltida till sitt ursprung, kyrkan uppfördes troligen omkring 1200-talets första hälft och kyrkogården har därmed samma ålder. Kyrkogården har troligen utvidgats i ett flertal etapper varav vi med säkerhet känner till två: 1886 då kyrkogården utvidgades 15 meter åt väster för att främst lämna plats åt det nya kyrktornet som uppfördes 1888, samt 1949 då kyrkogården på grund av platsbrist utvidgades mot norr. Det finns en uppmätningsritning från 1913 som markerar samtliga köpegravar, men utelämnar det östra kvarteret. Troligen kan detta tolkas som att man vid tillfället har avsatt det östra kvarteret till gravar för den fria ”allmänna linjen”, något som också enstaka bevarade vårdar idag vittnar om. Vid utvidgningen 1949 sva-rade länsarkitekten i Jönköping Malte Erichs för ritningarna. I det sammanhanget planerades också för ett gravkapell på norra delen, detta uppfördes under 1950-talet efter ritningar av Johannes Dahl i Tranås.

Traditionellt sett är marken söder och öster om kyrkogården de äldsta delarna på en kyrkogård eftersom det var de plasterna som ansågs mest eftertraktansvärda att bli begravd på, och i Frinnaryds fall verkar detta också stämma. Den allra äldsta kyrkogården har dock troligen varit mindre ändå och omfattat ungefär lika mycket yta runt kyrkan på alla sidor.

Beroende på de olika utvidgningar har också kyrkogårdsmuren olika ursprung. Möjligen kan södra och östra muren ha medeltida kontinuitet, även om själva murarna säkert är uppförda senare, troligen vid 1800-talets början. Den västra muren härrör från utvidgningen 1886 och den norra från 1949. De två små bevarade eller rekonstruerade ”klackarna” av gamla norra muren markerar den troligen ursprungliga norrmurens läge.

Frinnaryds kyrkogård har medeltida kontinuitet och är jämnårig med kyrkan vars ålder har uppskattats till 1200-talets första hälft. Kyrkogården har troligen utvidgats i ett flertal etapper varav åtminstone de två senaste är kända för oss; 1886 utvidgades kyrkogården 15 meter åt väster för att lämna plats åt kyrkans nya tornbyggnad, och 1949 utvidgades kyrkogården mot norr på grund av platsbrist.

Kyrkogården är omgärdad av en stenmur av olika utformning beroende på dess tillkomsttid, den södra och östra muren är de äldsta delarna och skulle kunna ha medeltida kontinuitet. Innanför stenmuren växer en något oregelbunden trädkrans som huvudsakligen består av äldre lönnar, bortsett från några askar i sydvästra hörnet.

Kyrkogårdens kvarter präglas av sina skilda bakgrunder av förändringar, mest homogent är det norra kvarteret med enbart gravvårdar från 1900-talets andra hälft. Söder om kyrkan finns ett stort antal äldre gravvårdar från 1880-talet och framåt med ovanligt många högresta och påkostade vårdar. Öster och väster om kyrkan är kvarteren mer uppblandade. På norra kvarteret uppfördes på 1950-talet ett gravkapell, kombinerat med utrymmen för redskap, verktyg och toalett.