ASKERYDS KYRKA

Liksom kyrkobyggnaden har även kyrkogården medeltida ursprung. Kyrkan antas ha uppförts omkring 1200, då som en stenkyrka med kor och absid i öst-västlig riktning. Om den äldsta tiden finns få källor som kan berätta men från och med 1600-talet finns bland annat sockenstämmoprotokoll med uppgifter om kyrkogården. Bland de tidigaste källorna nämns 1672 att kyrkogårdens gärdsgård ska ersättas av en stenmur. Man börjar vid södra avgränsningen och 1695 är man troligen färdiga med en stenmur runt hela kyrkogården. I västra muren södra hörn finns en stiglucka som utgör huvudingång till kyrkogården. Under 1700-talets början uppförs en ny öppning till kyrkogården med stiglucka, nu vid östra muren.

Fram till 1700-talets slut begrovs endast allmogen på kyrkogården, medan högre ståndspersoner köpte sig gravplats inne i kyrkan. 1791 förbjöds det och någon gång efter det uppför man det Schmiterlövska/Krusenstjärnska gravkoret väster om kyrkan. Samma år påbörjas det första steget i något som kan likna en gravplan över kyrkogården – gravplatserna norr om kyrkan regleras efter räta linjer. 1792 fortsätter man på södra sidan, äldre gravkors får stå kvar men man höjer kraven så att de som skriver texten åtminstone ska vara skriv- och läskunniga.
1812 och 1816 beslutas att kyrkogården ska utvidgas mot norr, något som troligen dröjer till 1857 då ”Nya kyrkogården” stakas ut. Enligt en karta från 1818 har man i alla fall vid det tillfället ännu inte gjort någon utvidgning mot norr, utan troligen har de dröjt till den stora utvidgningen 1857 istället. Utvidgningen innebar att kyrkogården blev nästan dubbelt så stor - 6 540 kvm mot tidigare 3 710 kvm.

1956 gjordes en genomgripande omläggning av kyrkogården med breddning av gångar, nyplantering och delvis omplacering av gravvårdar.

Kyrkan är på alla sidor omgiven av kyrkogården. Söder om kyrkan står en fristående klockstapel från 1738. Kyrkogården är omgärdad av en kallmurad stenmur med huvudingång längs östra sidan. Huvudingången med smidda grindar vetter mot ett kyrktorg nordost om kyrkan. Vid torget står även en fd skolbyggnad, uppförd 1882 av trä och reveterad. Skolbyggnaden ersatte en äldre skola som på 1880-talet flyttades till sin nuvarande plats i kyrkbyn. Söder om kyrkan och på andra sidan vägen finns grunden till kyrkstallarna kvar. Mittemot finns grunden från den så kallade Gatstugan, en fd fattigstuga.

Askeryds kyrkogård har medeltida kontinuitet, de äldsta delarna av kyrkogården motsvaras av de östra och de södra kvarteren. 1856 utvidgades kyrkogården mot norr och kyrkogården har sedan dess haft sin nuvarande utsträckning. Omkring 1960 ändrades främst de norra gravkvarteren från grusgravar och ett mer förgrenat gångsystem till nuvarande system med gravrader längs rygghäckar och utbredda gräsmattor. Även övriga kyrkogårdens grusgravar har sedan dess helt och hållet såtts igen med gräs, liksom gångar inom kvarteren.
Askeryds kyrkogård omges av en kallmurad stenmur av kluven gråsten, och innanför denna växer en ofullständig trädkrans av främst lönn, troligen från 1900-talets början.

Kyrkogården präglas idag av relativt jämbördiga kvarter där förnyelse av gravar har skett kontinuerligt under en lång tid och jämnt spritt. Område A skiljer sig främst genom något mindre och enklare vårdar samtliga placerade utmed rygghäckar. Kvarter B är det mest särpräglade kvarteret med en sammanhållen karaktär uppbyggd av ett flertal monumentala gravvårdar. Kvarter C och D har en mer obestämd karaktär med större variation av gravvårdar av olika karaktär och ursprung. Väster om kyrkan står ett gravkor från 1700-talets slut som idag används som bårhus, och söder om kyrkan står en klockstapel från 1738.