Kyrkomiljön
Långaröd är beläget på Linderödsåsens nordvästsluttning cirka 15 km sydost om Hörby i ett svagt kuperat landskap präglat av ålderdomlig småskalighet med beteshagar, stengärdesgårdar och rösen. Jorden har brukats under förhistorisk tid men någon oavbruten kontinuitet av bosättningar har inte kunnat påvisas med säkerhet. Kyrkbyns namn antas ha betydelsen den långa röjningen och finns för första gången belagt 1145 i ett gåvobrev från ärkebiskop Eskil.
Laga skifte genomfördes vid 1800-talets mitt och spåren efter det gamla sockencentrat är få. Långaröds by utgörs idag främst av småskalig bebyggelse uppförd under 1800- och 1900-talet, placerad söder och väster om den gamla bygatan. En byggnad med central betydelse för byn står ännu kvar på kyrkbacken, den gamla sockenstugan och folkskolan som även fungerat som kommunhus och idag är församlingshem. Småskolan i tegel ett par hundra meter österut uppfördes under 1900-talets första hälft. Kyrkan ligger på en flack höjd norr om bygatan och den omgivande kyrkogården med bogårdsmur sträcker sig till största del åt öster och söder. Rakt i söder, i anslutning till församlingshemmet, finns en grusad parkering och en kort lindallé. Väster om bygatan finns en separat del av kyrkogården som anlades under tidigt 1900-tal.
Kyrkan och kyrkotomten ligger inom registrerad fornlämning RAÄ-nummer Långaröd 65:1 som avser bytomten enligt lantmäterikarta från 1846. Fornlämningen skyddas enligt 2 kap. kulturmiljölagen.
Kyrkogård
Den äldsta delen av Långaröds kyrkogård är precis som för de flesta medeltida kyrkor belägen i kyrkans absoluta närhet. Kyrkogården omges av en kallmur och entrén som är placerad i söder nås från parkeringen genom en kort allé av hamlade lindar. En grusad gång leder fram till västentrén i korsarmen och vidare runt hela kyrkan. I övrigt är denna del av kyrkogården gräsbevuxen och övrig vegetation begränsar till några yngre lindar väster om kyrkan, ett par äldre solitärer som ask och lönn längs norra sidan samt en ung rönn i nordöstra hörnet. Här inramas även kyrkogårdens nordöstra hörn av ett staket i smide. Söder, norr och öster om kyrkan finns sporadiskt bevarade äldre högresta gravstenar, främst från decennierna kring sekelskiftet 1900. En obelisk inramas av stenkanter och smidesstaket, i övrigt är stenarna fritt placerade i gräset eller de grusade ytorna närmast kyrkan. I det nordöstra hörnet finns sedan tidigt 2000-tal en minneslund, utformad som en grusad yta med sittbänk och stensättningar med städsegrön vegetation. En ljusbärare i smide är placerad på gräset väster om minneslunden. Ett tiotal år senare tillkom även en askgravplats i kyrkogårdens sydöstra del.
Den första utvidgningen skedde 1875, och då åt öster. Denna del omges liksom den äldsta delen av en kallmur, genom vilken den sist tillkomna delen av kyrkogården tydligt avskiljs. Innanför muren finns en rad av halmade lindar. De gräsbevuxna kvarteren är placerade norr och söder om en grusad mittgång med östvästlig riktning. Gravstenarna, som härrör från 1880-talet och framåt, är placerade mot rygghäckar av tuja. I övergången mellan den ursprungliga kyrkogården och denna del uppfördes 1938 ett begravningskapell efter ritningar av Nils A. Blanck (se vidare Byggnader på kyrkogården).
Nästa utvidgning skedde omkring 1902, och då väster om kyrkan på andra sidan bygatan. Denna del, som kom att kallas Nya kyrkogården, har närmast kvadratisk planform och indelas i fyra kvarter av två gångar östvästlig respektive nordsydlig riktning. De två västra kvarteren är grusade medan de två östra är gräsbevuxna. Gravplatser finns även utmed sidorna, där en krans av äldre lönnar, en låg kallmur samt en häck av hagtorn och lönn inringar kyrkogården. Gravstenarna är närmast uteslutande äldre och högresta, som obelisker och bautastenar. Utmed sidorna inramas de flesta gravplatserna av stenkanter och i vissa fall av staket eller kättingar, medan de grusade kvarteren inringas av lågt klippt buxbom. Flera av de stående gravstenarna är från 1800-talet och har således flyttats hit senare. I det sydvästra hörnet står även äldre återlämnade stenar uppställda. Vegetationen är relativt riklig och brokig, såsom idegran, buxbom, hängbjörk, jasmin, syren, rhododendron och en äldre högväxt ek.
På 1920-talet utökades kyrkogården en sista gång, genom en fortsatt förlängning österut samt i söder. Denna del inringas av samma krans av lindar som delen från 1875, samt av en bogårdsmur i bruk som uppfördes 192728 under ledning av Alfred Lind. Gångar och gravplatser är grusade. De senare inramas av lågt klippt buxbom eller stenkanter. Häckar av avenbok, liguster och måbär förekommer även, dels för att avskilja kvarter och i några fall även som rygghäckar. Gravstenarna är främst hållna i en lägre skala eller som liggande hällar. Utvidgningens norra del är till följd av höjdskillnaderna terrasserad med hjälp av stödmurar. Ingångar finns från parkeringen i väster samt i nordost.
Byggnader på kyrkogården
Nordost om kyrkan uppfördes 1938 ett begravningskapell efter ritningar av arkitekten Nils A. Blanck. Byggnaden har rektangulär planform och är vitputsad med synligt naturstensmurverk i källarvåningen som ligger i suterräng. Långsidorna har vardera tre rundbågiga och smala fönsteröppningar. Över entréporten i söder finns en blindering i form av ett latinskt kors. Sadeltaket täcks av enkupigt rött lertegel.
Källor och litteratur
Underhållsplan för Långaröds kyrka (2009-06-30), Barup & Edström arkitektkontor AB, Simrishamn
Dahlberg, Markus & Sjöström, Ingrid (red.), Skåne: landskapets kyrkor, Riksantikvarieämbetet, Stockholm, 2015
Dahlberg, Markus & Franzén, Kristina (red.), Sockenkyrkorna: kulturarv och bebyggelsehistoria, Riksantikvarieämbetet, Stockholm, 2008
Jansson, Petter, Murverksdokumentation Långaröd Sockenkyrkan, Landsantikvarien i Malmöhus län, 1994.
Ranby, Caroline, Skånes kyrkor: en kulturhistorisk resa genom 1000 år, Historiska media, Lund, 2014
Wahlberg, Mats (red.), Svenskt ortnamnslexikon, Språk- och folkminnesinstitutet (SOFI), Uppsala, 2003
A Cataoluge of Wall-Paintings in the Churches of Medieval Denmark 11001600, Volume Two: Catalouge AM, Akademisk Forlag, Köpenhamn, 1976.
Rapport 2012:43, Långaröds kyrka utvändig renovering. Regionmuseet Kristianstad/Landsantikvarien i Skåne, 2013.
Fornsök, Riksantikvarieämbetet Fornsök: http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html Historiska kartor, lantmäteriet.
Hörby, Kulturmiljöprogram. Länsstyrelsen Skåne, Malmö http://www.lansstyrelsen.se/skane/ Sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/landskapsvard/kulturmiljoprogram/oversiktliga- kommunbeskrivningar/Pages/Horby.aspx?keyword=L%25C3%25A5ngar%25C3%25B6ds
Långaröds kyrka, Svenska kyrkan, Hörby https://www.svenskakyrkan.se/hoerby/langarods- kyrka
Odlingslandskapet Ö. Sallerup, Långaröd m.fl. Naturvårdsprogram. Länsstyrelsen Skåne, Malmö http://www.lansstyrelsen.se/skane/Sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/planfragor/ planeringsunderlag/naturvardsprogram/landomrade/horby/34-odlingslandskapet/Pages/ index.aspx?keyword=l%C3%A5ngar%C3%B6d
Odlingslandskapet sydöst om Långaröd, Naturvårdsprogram. Länsstyrelsen Skåne, Malmö http://www.lansstyrelsen.se/skane/Sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/planfragor/ planeringsunderlag/naturvardsprogram/landomrade/horby/Pages/ 40._Odlingslandskapet_sydost_om_Langarod.aspx
Diverse arkivmaterial, antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), Stockholm.
Platsbesök 2017-09-21.
ARTIKLAR I WIKIPEDIA
ARTIKLAR I WIKIDATA
BILDER I WIKIMEDIA COMMONS
