FULLTOFTA KYRKA

Kyrkomiljön
Byn Fulltofta ligger i ett småkuperat odlingslandskap knappt fem kilometer norr om Hörby. Byn omges av ett kulturlandskap rikt på fornlämningar med bland annat en hällkista från stenåldern nordöst om byn och i söder ett järnåldersgravfält.

Fulltofta gods hörde under medeltiden till biskopen i Lund. Vid reformationen tillföll det kronan och blev förläning, men överläts redan 1546 till släkten Gyldenstierne som ägde godset fram till 1648. På 1760-talet sålde den dåvarande ägaren Ivar Krabbe Fulltofta till överstelöjtnant Fredrik Trolle som ombildade godset till säteri.

Fram till 1800-talets första hälft låg öster om byns huvudgata ett kluster av i huvudsak mindre kringbyggda gårdar. Vid laga skifte 1836 flyttades gårdarna ut och ersattes av godsets nuvarande mangårdsbyggnad med omgivande park som stod färdig 1855. Kyrkan och den medeltida kyrkogården har behållit sin äldre placering i byns utkant, och gränsar till det kuperade åkerlandskapet i väster. Intill kyrkan ligger även Fulltofta gård som består av två 1700-talslängor i gråsten samt ett bostadshus i tegel. I byns norra utkant ligger den nya kyrkogården och prästgården från 1800-talets mitt, vilken tidigare fungerade som församlingshem. Prästgården används idag som privatbostad.

Ett av Skånes tre kvinnliga helgon sägs ha kommit från Fulltofta, Magnhild av Fulltofta. Enligt historien som ska ha utspelat sig vid 1100-talets slut blev Magnhild, som var känd för att hjälpa de som hade det sämre ställt än henne själv, mördad av sin svärdotter. När hennes kropp bars till Fulltofta kyrka blev bärarna trötta och satte ner kistan. Där kistan tog marken sprang en källa fram och Magnhild betraktades efter detta som lokalt helgon. Hennes reliker flyttades senare till Lunds Domkyrka. Sankta Magnhilds källa går idag att finna österut efter den gamla kyrkvägen.

Ortnamnet Fulltofta omnämndes 1350 som Folaetofta och innehåller fåle som betyder häst och toft som betyder tomt.

Fulltofta ingår i riksintresset Fulltofta - Osbyholm - Nunnäs [M67], och skyddas enligt 4 kap. miljöbalken.

Kyrkogård
Fulltofta har två kyrkogårdar, dels den medeltida kyrkogården som omgärdar kyrkan, dels den nya kyrkogården som vid sekelskiftet 1900 anlades omkring en halv kilometer norr om kyrkan mittemot den före detta prästgården.

Den medeltida kyrkogårdens storlek är sannolikt oförändrad sedan anläggningstiden och omgärdas av en kallmurad bogårdsmur samt en nyplanterad trädkrans. Ingångar återfinns i nordväst och söder, båda försedda med svartmålade järngrindar. Från dessa leder grusgångar till kyrkans båda entréer och runt kyrkan. Kyrkogården hade under tidigt 1900-tal rikligt med träd och mindre buskar som bildade täta gravkvarter, men är idag är gräsbevuxen med mycket sparsam vegetation. Merparten gravstenarna är stående och placerade på norrsidan. En samling liggande äldre gravhällar återfinns i det nordöstra hörnet och öster om koret finns en välbevarad medeltida grav. Det sydvästra hörnet är tillägnat gravplatser för släkten Trolle och avskiljs från den övriga kyrkogården genom en låg vitputsad mur.

Den yngre kyrkogården tillkom vid sekelskiftet 1900 och utvidgades åt väster 1969. En rad lindar markerar den tidigare utbredningen åt väster och löper även längs södra sidan. I övrigt omgärdas kyrkogården av täta formklippta buskar av bland annat hagtorn och tuja och är huvudsakligen grästäckt med grusgångar. Den äldre delen domineras av en lindarkad med nordsydlig sträckning och har tydlig kvartersstruktur arrangerad med rätvinkliga grusgångar, lågklippta buxbomshäckar samt rygghäckar av tuja. Den yngre delen i väster saknar tydlig kvartersindelning. Längst i väst anlades 1996 en cirkelformad minneslund belagd med smågatsten.

Källor och litteratur
Antikvarisktopografiska arkivet: diverse handlingar och fotografier.

Underhållsplan för Fulltofta kyrka (2004-11-02), AIX Arkitekter AB, Stockholm.

Fulltofta Kyrka, kort beskrivning (2014), Bengt Larsson.

Dahlberg, Markus & Sjöström, Ingrid (red.), Skåne: landskapets kyrkor, Riksantikvarieämbetet, Stockholm, 2015.

Dahlberg, Markus & Franzén, Kristina (red.), Sockenkyrkorna: kulturarv och bebyggelsehistoria, Riksantikvarieämbetet, Stockholm, 2008.

Ranby, Caroline, Skånes kyrkor: en kulturhistorisk resa genom 1000 år, Historiska media, Lund 2014.

Wahlberg, Mats (red.), Svenskt ortnamnslexikon, Språk- och folkminnesinstitutet (SOFI), Uppsala 2003.

Fornsök: Riksantikvarieämbetet Fornsök: http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html, hämtad 2017-08-12.

Historiska kartor: lantmäteriet. https://etjanster.lantmateriet.se/historiskakartor/s/searchresult.html?archive=GEOIN&firstMatchToReturnLMS=1&firstMatchToReturnREG=1&firstMatchToReturnRAK=1&yMin=6193097&xMin=413276&yMax=6194097&xMax=414276, hämtad 2017-08-12.

Kulturmiljöprogram, Länsstyrelsen Skåne: Nunnäs - Fulltofta - Osbyholm - Lyby, http://www.lansstyrelsen.se/skane/Sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/landskapsvard/kulturmiljoprogram/sarskilt-vardefulla-kulturmiljoer-i-skane/horby/Pages/Nunnas_-_Fulltofta_-_Osbyholm_-_Lyby.aspx, hämtad 2017-08-13.

Fulltofta kyrka, Svenska kyrkan, Hörby https: //www.svenskakyrkan.se/hoerby/fulltofta-kyrka, hämtad 2017-08-13.