Den äldst bevarade kartan, där Ottarps kyrka finns redovisad, är en geometrisk avmätning från 1750. Byn består av kyrkan, prästgården, fattighuset och ett fåtal gårdar omgivna av lantbrukets vångar. Kyrkogården omgärdas av en mur, och norr om denna finns en kyrkojord. På enskifteskartan från 1812 har byn lösts upp något, men präglas alltjämt av kyrkan, prästgården och klockarbolet i söder. 1884 utvidgas kyrkogården efter beslut i kyrkostämman österut, genom att 1/3 tunnland från prästgården och 2/3 tunnland från klockarbostället avsöndras. Inför beslutet diskuterades som alternativ att utvidga kyrkogården även mot norr, och runt sekelskiftet 1920-30 genomförs en stor expansion i denna riktning. Samtidigt förnyas trädkransen runt kyrkogården. Under 1940-talet byggs ett bårhus söder om kyrkan och muren mot väster reses. 1998 skapas en minneslund i den nya kyrkogårdens nordöstra hörn, efter ritningar av dåvarande kyrkochefen Pål Reijer. Den senaste stora kompletteringen är en askgravplats, som ligger på utvidgningen från 1884. Askgravplatsen invigdes 2010.
Beskrivning
Besökaren närmar sig kyrkogården från bygatan i väster. Längs vägen följer en rad bokar och en stenmur. I denna sitter en smidesgrind utan grindstolpar, flankerad av två gjutjärnsarmaturer. Härifrån finns en gång upp mot kyrkans huvudentré i tornet. Muren trappar av mot söder och slutar vid en grusad uppfart, som leder till klockargården och besöksparkeringen söder om kyrkan. Från parkeringen möter man först bårhuset och en förrådsbyggnad innan man når södra korsarmens entré. En tredje entré i kyrkogårdens nordöstra hörn leder direkt till kyrkans minneslund. Kyrkan omgärdas av en grusad yta, från vilken gångar strålar ut mot gravkvarteren. Runt kyrkogården löper i norr, söder och öster en trädkrans av lind och en oxelhäck.
De äldsta delarna av kyrkogården har en friare struktur med i huvudsak grästäckta ytor och ett fåtal äldre, fritt placerade vårdar. I kvarteren nordost om kyrkan finns ett antal singeltäckta gravplatser inramade av buxbom, stenkanter eller järnstaket. Flera av gravarna, däribland familjerna Sjöcronas och Kinch familjegravar, kan knytas till patronatet. De ligger sida vid sida på en liten höjd, singeltäckta och omgivna av järnstaket. Sjöcronas gravsten är antikiserande, utformad som en kvadratisk piedestal, krönt av en marmorurna och med infälld textplatta i samma material. Kinch gravplats markeras av en kulle överväxt med murgröna, och en naturromantisk sten med grovt bearbetad yta. I övriga materialet finns t.ex. järnkors, liksom vårdar i nygotisk stil och vårdar i mer blandad stil med infällt biskviporslin.
Utvidgningen från 1884 [6] avskiljs med en grusgång från de äldsta delarna. Längs gången är planterat en rad med prydnadsaplar. Kvarteren är i huvudsak singeltäckta med de enskilda gravplatserna omgärdade av buxbom eller sten. I gravmaterialet syns bl.a. granitstenar av obelisk/steletyp, nationalromantiska och jugendinspirerade livstenar, tredelade stenar med mellansockel och tempelliknande vårdar, liksom någon mer ovanligt förekommande symmetrisk sten med två textsidor och kors i mitten. Längs kanterna mot häcken finns ett stort lapidarium med äldre gravstenar. Bland titlarna finns flera lantbrukare, liksom banvakter, stationsföreståndare, kyrkvärdar och hantverkare, vilket illustrerar Ottarps utveckling vid förra sekelskiftet. I sydöstra hörnet finns en cirkulär askgravplats med två kransar med vårdar. I mitten finns en viloplats med en stenbänk och ett cortenkantat växtkärl böjda mot varandra.
Utvidgningen från 1920-talet ligger i en slänt, som växer upp mot kyrkogårdens nordöstra hörn, och skiljs från de äldre delarna av en rad med pelarekar. Kvarteren är omväxlande gräs- och singeltäckta med de enskilda gravplatserna kantade av sten eller buxbom. Inom kvarteren har vissa grusgångar numer gräsbesåtts. Gravplatserna är mindre, ofta med en rad av gångplattor framför och med rik egen växtlighet. Bland de äldsta vårdarna sticker Jöns Olssons från 1928 ut med sin stora bronsmedaljong med en sörjande kvinna. Gravmaterialet i övrigt består generellt av lägre, fabrikstillverkade vårdar i röd eller svart granit. Bland titlarna finns lantbrukare, gruvarbetare, byggmästare, smedsmästare och kvarnägare, men även den mer ovanliga titeln pensionär, som började användas från 1910-talet. Högst upp på höjden ligger minneslunden med en stenkantad, anlagd bäck och ett prydnadsträd på gravsättningsytan.
Byggnader på kyrkogården
Söder om kyrkan finns ett f.d. bårhus ritat av Eiler Graebe på 1940-talet. Byggnaden är vitputsad frånsett ett antal gråstenspartier, vars utformning efterliknar stenmuren på kyrkogårdens västra sida. På västra gavelröstet finns ett stort blinderat kryckkors. Sadeltaket är täckt med röda tegelpannor. Bredvid bårhuset finns en enkel förråds- och personalbyggnad med väggar i rödmålad panel och tak av korrugerad asfaltspapp.
Källor och litteratur
Bälteberga 1:3, vårdplan bebyggelse 2007-2008, Henrik Borg, Kristina Nilén och Anna Rabow, Regionmuseet 2008:32
Skåne, Landskapets kyrkor, red. Markus Dahlberg, Riksantikvarieämbetet, (utkast) opublicerad 2012
Sockenkyrkorna kulturarv och bebyggelsehistoria, Riksantikvarieämbetet, 2008
Underhållsplan för Ottarps kyrka 2007-11-22, Ponnert Arkitekter AB (2007), Degeberga
http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html, Riksantikvarieämbetet Fornsök, hämtad 2015-04-28
http://historiskakartor.lantmateriet.se/arken/s/search.html, Lantmäteriet, hämtad 2015-04-28
http://www.lansstyrelsen.se/skane/sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/landskaps-vard/kulturmiljoprogram/sarskilt-vardefulla-kulturmiljoer-i-skane/helsingborg/-Pages/Raans_dalgang.aspx, hämtad 2015-05-06
http://www.raa.se/publicerat/varia2012_17.pdf, Riksantikvarieämbetet, hämtad
2015-04-28
Intervju med representanter från Landskrona församling, möte 2015-06-03
Se även beskrivning av Ottarps kyrkomiljö under Miljöer.
ARTIKLAR I WIKIPEDIA
ARTIKLAR I WIKIDATA
BILDER I WIKIMEDIA COMMONS
