REMMARLÖVS KYRKA

När Remmarlövs nya kyrka invigdes 30 juni 1895 stod sannolikt den omgivande kyrkogården, planerad av länsträdgårdsmästare Bengt Kjellson, redan färdig. Den första gravsättningen tycks ha skett nästkommande år. Kjellsons ritningar visar en kyrkogård inramad av trädplanteringar omgiven av en hagtornshäck. Den strikt rutnätsformiga indelningen av gravkvarteren, som placerats söder och öster om kyrkan, mjukas upp
av en halvrund vändplan innanför entrén väster om kyrkan, en svängd entrégång i nordost och lummiga buskage. I ritningarna finns även en tredje ingång vid sakristian samt planteringar av pyramidalmar, detaljer som aldrig kom att utföras.

Dagens kyrkogård överensstämmer i stort med Kjellsons ritningar. Den omslutande trädraden dominerades ursprungligen av almar, men här finns även inslag av kastanj, ask, lönn, bok, ek och björk. Flertalet almar har till följd av almsjukan ersatts, främst med lindar. En hagtornshäck flankerar ännu trädraden, och runt gravkvarteren växer lågklippta liguster- eller buxbomshäckar. Inramning av sten förkommer också, framförallt öster om kyrkan. Gångarna är belagda med krattad röd singel, medan vit singel används som ytbeläggning vid flera vårdar. På såväl äldre som nyare gravar förekommer även gräsbeläggning.

Övriga förändringar är små och har skett successivt genom åren. På 1950-talet fick infarten i nordväst ett nytt entréparti bestående av svartmålade järngrindar upphängda i stolpar i röd kalksten, med omliggande låga murar i samma material. Planteringarna norr om kyrkan har förnyats, vilket troligen skedde i samband med församlingssammanslagningen 1971 då stadsträdgårdsmästare Gunnar Karlsson övertog ansvaret för Remmarlövs kyrkogårdar. Här syns för den tiden typiska städsegröna inslag som idegran, bergtall och olika typer av enar. Den nuvarande parkeringen anlades i samband med omdragningen av landsvägen på 1970-talet.

När den medeltida kyrkan revs bevarades den gamla kyrkogården och en plan för platsens iordningställande upprättades av Kjellson. Genom folkskollärare Nils Ringdahls försorg planterade därefter elever vid Remmarlövs skola almar som markerade den gamla kyrkans placering. Gravsättningar fortsatte ända in på 1940-talet, men idag fungerar den som ödekyrkogård med ett knappt 20-tal ännu stående gravstenar, de flesta från andra hälften av 1800-talet. De almar som planterades av byns skolbarn på 1890-talet har till följd av almsjukan ersatts av lindar och lönnar under sent 1900-tal.

Byggnader på kyrkogården
Utöver kyrkobyggnaden står i nya kyrkogårdens sydöstra hörn en mindre kvadratisk förrådsbyggnad i tegel med pyramidtak täckt av fibercementskivor. Byggnaden har sannolikt uppförts under tidigt 1900-tal.